Per-Olof Larsson, forskarkollega vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet har en intressant bloggsida där han bloggar om samhällsfrågor, funktionsnedsättningar och bland annat arbetsmarknadsfrågor. Du hittar Per-Olofs blogg på följande sida:
http://peroloflarsson.blogspot.com/
måndag 28 februari 2011
Det vanliga okända - hur ska anhöriga få veta?
Jag läser i tidningen Folket. Där hittar jag en artikel "En grupp som inte är synlig. Kommunen har tagit fram riktlinjer för anhörigstöd". En intervju har gjort med en anhörigkonsulent och en beskriven kommun i artikeln har tagit fram riktlinjer hur anhöriga till en långvarig sjuk person, en person med funktionsnedsättning eller en äldre person kan få stöd. Olika stödformer nämns i artikeln vilket är bra. Det handlar om exempelvis: korttidsvistelse, utbildning, samtalsstöd och gruppverksamhet. Och sedan tar journalisten Anna Enbom som har skrivit artikeln upp det mest centrala: hur ska en kommun kunna nå ut till de drabbade familjerna? Frågan är inte på något sätt ny. Här kan man ana att det finns en frustration i kommunerna. Hur ska detta ske? Information och kommunikation tror jag är a och o i ett lyckat spridningsarbete. För det handlar om att sprida de olika stödformerna vidare ut i samhället. Det hade varit mycket intressant att få läsa en uppföljande artikel i ämnet. Det är viktigt att drabbade och närstående får en möjlighet att berätta för andra om det framgångsrika stöd de fått och vilken betydelse som det har fått. Kanske medierna framöver kommer att uppmärksamma gruppen som inte syns på ett annorlunda sätt. Utmaningarna om att informera om okända stödformer kanske inte bara finns hos socialarbetarna i kommunen utan också hos journalisterna. I centrum skulle då stå den lilla och utsatta människan.
fredag 25 februari 2011
Forskningsberättelse i Ljudmagasinet idag fredag 25 februari
Idag berättar jag i Ljudmagasinet (media för personer med synnedsättningar) om min kommande forskning om tillgänglighet i Västra Götaland. Ljudmagasinet är en utmärkt kanal att kunna nå ut och ge sin forskningsberättelse. Vill du höra min berättelse om den pågående forskningen kan du gå in på Ljudmagasinets hemsida, se följande länk.
http://www.talivast.se/cont.aspx?sida=Hem&attr=
http://www.talivast.se/cont.aspx?sida=Hem&attr=
torsdag 24 februari 2011
Chips, godis eller mobiltelefon? Så blir ”handikapprörelsen” större
Allt fler organisationer och föreningar i Sverige märker av sviktande medlemsantal. De vikande siffrorna är inte rolig bild att visa upp för omvärlden men är samtidigt en mätare på hur det är ställt i en organisation. Brukarorganisationer inom funktionshinderområdet utgör inget undantag. Jag besöker Personskadeförbundet RTPs hemsida på Internet. Där erbjuds olika former av belöningar för den som rekryterar medlemmar. På hemsidan står att läsa:
”När du värvar nya medlemmar får du en belöning och du bidrar samtidigt till att din lokalförening kan delta i en tävling om flest nya medlemskap under kampanjperioden. Förbundets målsättning är att vända trenden med minskande medlemsantal – 2011 ska vara året då vi vänder”. (Personskadeförbundet RTPs hemsida februari 2011).
Chips, godis eller en ny mobiltelefon av senaste modellen? Ja, frågan man kan ställa sig är om det ideella samhällsarbetet och engagemanget kan stärkas genom belöningar. Begreppet altruism står för människokärlek där den som ger något inte kräver någon som helst motprestation. Är det möjligt att det finns människor som dagligen rekryterar personer till en organisation eller förening utan för den skull anmäla antalet? Eller visar vilja att delta i en utlottning? Jag tror att den gruppen är ganska stor. Chips, godis eller mobiltelefoner lär knappast öka möjligheterna för en sviktande rörelse att bli större eller starkare.
”När du värvar nya medlemmar får du en belöning och du bidrar samtidigt till att din lokalförening kan delta i en tävling om flest nya medlemskap under kampanjperioden. Förbundets målsättning är att vända trenden med minskande medlemsantal – 2011 ska vara året då vi vänder”. (Personskadeförbundet RTPs hemsida februari 2011).
Chips, godis eller en ny mobiltelefon av senaste modellen? Ja, frågan man kan ställa sig är om det ideella samhällsarbetet och engagemanget kan stärkas genom belöningar. Begreppet altruism står för människokärlek där den som ger något inte kräver någon som helst motprestation. Är det möjligt att det finns människor som dagligen rekryterar personer till en organisation eller förening utan för den skull anmäla antalet? Eller visar vilja att delta i en utlottning? Jag tror att den gruppen är ganska stor. Chips, godis eller mobiltelefoner lär knappast öka möjligheterna för en sviktande rörelse att bli större eller starkare.
tisdag 22 februari 2011
Glasögonreformen och klassfrågan
I dagens tidning (jag har valt att läsa Piteå-Tidningen) 22 feb, finns en intressant nyhetsartikel av journalisten Laila Bäckström. Den handlar om de fattiga barnen och rubriken lyder:
”Föräldrar har inte råd att lösa ut barnens glasögon”.
Barnhjälpsorganisationen Majblomman har gjort en undersökning i Sverige och kommit fram till att synen hos barnen har kommit att bli en klassfråga. Vad händer när föräldrar inte har råd att ge sina barn glasögon? Majblomman har svar på frågan. Det behövs införas en glasögonreform så att alla barn (skolbarn) ska få rätt till glasögon. Artikeln är bra för att den refererar Majblommans undersökning men även för att den lyfter fram fakta om hur stora skillnader det kan vara mellan de olika landstingen i landet och deras olika bidrag.
Jag ser det som grundläggande att alla barn som behöver glasögon ska ha rätt till detta. Det är inte rimligt att det är en sådan snedfördelning som artikeln gör gällande.
Återstår att se när glasögonreformen börjar. Majblommans studie är ett steg i rätt riktning. Att låta alla kunna se från början i livet.
”Föräldrar har inte råd att lösa ut barnens glasögon”.
Barnhjälpsorganisationen Majblomman har gjort en undersökning i Sverige och kommit fram till att synen hos barnen har kommit att bli en klassfråga. Vad händer när föräldrar inte har råd att ge sina barn glasögon? Majblomman har svar på frågan. Det behövs införas en glasögonreform så att alla barn (skolbarn) ska få rätt till glasögon. Artikeln är bra för att den refererar Majblommans undersökning men även för att den lyfter fram fakta om hur stora skillnader det kan vara mellan de olika landstingen i landet och deras olika bidrag.
Jag ser det som grundläggande att alla barn som behöver glasögon ska ha rätt till detta. Det är inte rimligt att det är en sådan snedfördelning som artikeln gör gällande.
Återstår att se när glasögonreformen börjar. Majblommans studie är ett steg i rätt riktning. Att låta alla kunna se från början i livet.
måndag 21 februari 2011
När samhället sviker utsatta barn – viktiga länkar februari 2011
Läser på Föräldrakrafts hemsida om utsatta barn. De utsatta barnen med långtidssjukdomar och funktionsnedsättningar blir utsatta för misshandel och våld i sina hemmiljöer. I Sverige. Idag. Det går att läsa mer på Föräldrakrafts hemsida:
http://foraldrakraft.se/articles/föräldrastöd/hög-risk-för-våld-mot-barn-som-har-funktionsnedsättning
och i en ny forskningsstudie från Karlstads universitet:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1651-2227.2010.02029.x/abstract
http://foraldrakraft.se/articles/föräldrastöd/hög-risk-för-våld-mot-barn-som-har-funktionsnedsättning
och i en ny forskningsstudie från Karlstads universitet:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1651-2227.2010.02029.x/abstract
Att gå in i glaset – en tillgänglighetsfråga
I dagens samhälle talas det allt som oftast om människor som ”går in i väggen”. Utbrändhet och utmattning ligger i tiden. Maratonlöparna berättar också om känslan att ”springa in i väggen”. Den kritiska nivån ligger när löparen avverkat 30 kilometers löpning. Att gå in i ”glaset” är en helt annan sak. Det är en fråga om utsatthet och tillgänglighet. Men vad menas med ”glaset”. För personer med synnedsättningar finns det risk att gå in i olika föremål exempelvis när man vistas utomhus. Stolpar och cyklar som står parkerade på trottoarerna kan vara några exempel.
Jag läser en nyhetsartikel med rubriken ”Enkla hinder avhjälpta i kommunens byggnader” skriven av journalisten Anna-Karin Forsberg. Den är publicerad idag i Hallandsposten. En bra artikel med en illustrativ bild – en glasentré till ett kommunbibliotek i Söndrums bibliotek. Bilden visar hur kommunen har gjort sina byggnader tillgängliga för alla – också för personer med synnedsättningar.
Jag läser en nyhetsartikel med rubriken ”Enkla hinder avhjälpta i kommunens byggnader” skriven av journalisten Anna-Karin Forsberg. Den är publicerad idag i Hallandsposten. En bra artikel med en illustrativ bild – en glasentré till ett kommunbibliotek i Söndrums bibliotek. Bilden visar hur kommunen har gjort sina byggnader tillgängliga för alla – också för personer med synnedsättningar.
onsdag 16 februari 2011
Utbildning för alla - pågående debatt kommenteras
En intressant debatt pågår nu som handlar om unga och ungas möjligheter att påbörja högre utbildning. Debatten drivs av Per-Olof Larsson vid Göteborgs universitet och av Emma Lyrdal vid Riksgymnasiet i Göteborg. Debattartikeln som har rubriken "Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola" är tydlig och slagkraftig. Vem kommer att svara på denna debatt? Det blir förstås intressant att följa de fortsatta diskussionerna.
Här nedan ser du artikeln i sin helhet.
"Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola"
Det är ingen självklar möjlighet för ungdomar idag med funktionshinder att studera vidare. Det finns fortfarande många hinder, lokaler är inte tillgängliga och inläsning av tryckt material fungerar inte alltid. Därför måste studiemiljön förbättras. Elever med ett funktionshinder måste få möjlighet att praktisera under sin gymnasietid och känna på hur det är att studera vid högskola eller universitet. Det skriver Per Olof Larsson, Göteborgs universitet och Emma Lyrdal, Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet i Göteborg i denna debattartikel.
Det är fortfarande sällsynt att killar och tjejer med stora funktionshinder börjar studera vid universitet och högskola
Det måste bli ett lika naturligt val för dessa elever som för alla andra ungdomar att tänka sig en universitetsutbildning. Som alla andra gymnasieelever måste de komma fram till om de har möjlighet, orkar fysiskt och har fullständiga betyg för högre studier. Finns det ett lockande arbete i framtiden?
Tidigare generationer personer med funktionshinder har inte alltid sett det som en möjlighet att plugga vidare. Men nu kommer det en helt ny generation av ungdomar som haft bra stöd i skolan av elevassistenter och speciallärare. De har haft möjlighet att plugga tillsammans med andra elever och för många av dem är det helt naturligt att de skall läsa vidare.
Gymnasieelever med funktionshinder måste få möjlighet till en realistisk överblick över kommande universitetsstudier redan under gymnasietiden för att de skall klara sina framtida studier. De ska erbjudas praktik på högskola. Eleverna måste få uppleva vad ett högt studietempo innebär, att vara en bland många studenter, att ta sig mellan salar, att snabbt skaffa litteratur, och samarbeta med andra studenter och mycket annat som hör till högskolestudentens vardag.
Speciellt krävande blir det vid grupparbeten, seminarier och kliniska övningar. Vi skall inte sticka under stol med att det är tufft att läsa vid universitet men då måste studenter med funktionshinder få möjlighet att förbereda sin framtid.
Då måste också universitet och högskolor vara redo att möta deras krav. Transporter till och från måste fungera till hundra procent.
Våra universitet har inte heller alltid en funktionshindervänlig miljö. Det finns alltför många traditionstyngda byggnader med trappor, stora salar med fasta bänkar där det är och svårt att ta sig fram i rullstol. Studenter utan funktionshinder tar en väg genom byggnaderna, medan det blir en helt annan för den som använder rullstol. Därför måste studiemiljön förbättras, eftersom studier vid högskolan bygger på att studenter umgås, hjälps åt och samarbetar. Har du en synnedsättning säger det sig självt att inläsning av böcker, kopierat material, stenciler och lärarnas föreläsningsmaterial fungerar perfekt.
Tyvärr blir kraven på studenter med funktionshinder högre än för andra. Inte nog med att de skall klara en krävande studiegång, de skall hantera sitt funktionshinder också. Och då måste tillgängligheten i universitets- och högskolemiljön förbättras.
Per Olof Larsson
Institutionen för socialt arbete vid Göteborg universitet
Emma Lyrdal
Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet Göteborg
Här nedan ser du artikeln i sin helhet.
"Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola"
Det är ingen självklar möjlighet för ungdomar idag med funktionshinder att studera vidare. Det finns fortfarande många hinder, lokaler är inte tillgängliga och inläsning av tryckt material fungerar inte alltid. Därför måste studiemiljön förbättras. Elever med ett funktionshinder måste få möjlighet att praktisera under sin gymnasietid och känna på hur det är att studera vid högskola eller universitet. Det skriver Per Olof Larsson, Göteborgs universitet och Emma Lyrdal, Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet i Göteborg i denna debattartikel.
Det är fortfarande sällsynt att killar och tjejer med stora funktionshinder börjar studera vid universitet och högskola
Det måste bli ett lika naturligt val för dessa elever som för alla andra ungdomar att tänka sig en universitetsutbildning. Som alla andra gymnasieelever måste de komma fram till om de har möjlighet, orkar fysiskt och har fullständiga betyg för högre studier. Finns det ett lockande arbete i framtiden?
Tidigare generationer personer med funktionshinder har inte alltid sett det som en möjlighet att plugga vidare. Men nu kommer det en helt ny generation av ungdomar som haft bra stöd i skolan av elevassistenter och speciallärare. De har haft möjlighet att plugga tillsammans med andra elever och för många av dem är det helt naturligt att de skall läsa vidare.
Gymnasieelever med funktionshinder måste få möjlighet till en realistisk överblick över kommande universitetsstudier redan under gymnasietiden för att de skall klara sina framtida studier. De ska erbjudas praktik på högskola. Eleverna måste få uppleva vad ett högt studietempo innebär, att vara en bland många studenter, att ta sig mellan salar, att snabbt skaffa litteratur, och samarbeta med andra studenter och mycket annat som hör till högskolestudentens vardag.
Speciellt krävande blir det vid grupparbeten, seminarier och kliniska övningar. Vi skall inte sticka under stol med att det är tufft att läsa vid universitet men då måste studenter med funktionshinder få möjlighet att förbereda sin framtid.
Då måste också universitet och högskolor vara redo att möta deras krav. Transporter till och från måste fungera till hundra procent.
Våra universitet har inte heller alltid en funktionshindervänlig miljö. Det finns alltför många traditionstyngda byggnader med trappor, stora salar med fasta bänkar där det är och svårt att ta sig fram i rullstol. Studenter utan funktionshinder tar en väg genom byggnaderna, medan det blir en helt annan för den som använder rullstol. Därför måste studiemiljön förbättras, eftersom studier vid högskolan bygger på att studenter umgås, hjälps åt och samarbetar. Har du en synnedsättning säger det sig självt att inläsning av böcker, kopierat material, stenciler och lärarnas föreläsningsmaterial fungerar perfekt.
Tyvärr blir kraven på studenter med funktionshinder högre än för andra. Inte nog med att de skall klara en krävande studiegång, de skall hantera sitt funktionshinder också. Och då måste tillgängligheten i universitets- och högskolemiljön förbättras.
Per Olof Larsson
Institutionen för socialt arbete vid Göteborg universitet
Emma Lyrdal
Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet Göteborg
fredag 11 februari 2011
Fredag, LO-tidningen och de utsatta
Jag sitter och läser senaste numret av LO-tidningen som utkom idag fredag 11 februari. Göran Nilsson som är försäkringsmässig ombudsman vid LO har skrivit en artikel med rubriken ”En fruktansvärd reform” (sidan 5 i LO-tidningen). Han beskriver hur socialsekreterare nu oroar sig för utvecklingen om drabbade och Försäkringskassan. Göran Nilsson skriver:
”Så här kan det inte fortsätta, det är dags för alliansregeringen att vakna upp och ta sitt ansvar och inse att man måste förändra de nya reglerna, med den strikta bedömningen av arbetsförmågan, och de fasta tidsgränserna för hur länge man kan få ersättning” (s5 LO-tidningen nr 5, 11 februari 2011).
Han beskriver i artikeln b.la. en person med funktionsnedsättning som haft aktivitetsstöd i flera år. Mannen har haft ledsagare och god man och har nu plötsligt fått avslag. Artikeln är rak och välskriven. Budskapet är klart. Varje dag drabbas redan utsatta personer av ytterligare utanförskap och utsatthet i samhället. Vilka blir konsekvenserna av detta? Och varför är det så tyst i debatten också i denna fråga? Göran Nilsson vid LO försöker få igång en debatt i LO-tidningen. Vem kommer att besvara hans frågor och hur lyder svaren?
”Så här kan det inte fortsätta, det är dags för alliansregeringen att vakna upp och ta sitt ansvar och inse att man måste förändra de nya reglerna, med den strikta bedömningen av arbetsförmågan, och de fasta tidsgränserna för hur länge man kan få ersättning” (s5 LO-tidningen nr 5, 11 februari 2011).
Han beskriver i artikeln b.la. en person med funktionsnedsättning som haft aktivitetsstöd i flera år. Mannen har haft ledsagare och god man och har nu plötsligt fått avslag. Artikeln är rak och välskriven. Budskapet är klart. Varje dag drabbas redan utsatta personer av ytterligare utanförskap och utsatthet i samhället. Vilka blir konsekvenserna av detta? Och varför är det så tyst i debatten också i denna fråga? Göran Nilsson vid LO försöker få igång en debatt i LO-tidningen. Vem kommer att besvara hans frågor och hur lyder svaren?
torsdag 10 februari 2011
Läser i Dagens Medicin om ICF
Så sitter jag i mitt tjänsterum och läser om ICF och läkares sjukskrivningsarbete. Detta är något som berör många. Det är inte bara en fråga för läkare och dennes patient. Det är en fråga för hela samhället. Det handlar nämligen om en internationell antagen klassifikation – ICF (International Classification of Functioning, Disability & Health).
I en artikel ”Sjukintyg kan missa psykiska problem” som är publicerad i senaste numret av tidningen Dagens Medicin (9 februari 2011) säger läkaren Lars Backlund att ICF kan vara en bra grund för läkare när de använder sig av enkla koder för att få ett bra sjukskrivningsunderlag. Flera ytterligare frågor som kan vara väl värda att diskutera vidare är kunskapen och spridningen av ICF bland olika professioner och yrkesområden. Det blir intressant att följa de vidare diskussionerna om sjukskrivningar och ICF.
I en artikel ”Sjukintyg kan missa psykiska problem” som är publicerad i senaste numret av tidningen Dagens Medicin (9 februari 2011) säger läkaren Lars Backlund att ICF kan vara en bra grund för läkare när de använder sig av enkla koder för att få ett bra sjukskrivningsunderlag. Flera ytterligare frågor som kan vara väl värda att diskutera vidare är kunskapen och spridningen av ICF bland olika professioner och yrkesområden. Det blir intressant att följa de vidare diskussionerna om sjukskrivningar och ICF.
tisdag 8 februari 2011
Sveriges Radio Västerbotten rapporterar om debattartikel och vikten av att bryta tystnaden för socialarbetaren
Idag 8 februari har Sveriges Radio P4 Västerbotten i Umeå sänt ett radioinslag som tar sin utgångspunkt i en debattartikel om samhällsdebatten och socialarbetarens roll för att bryta tystnaden och kommentera såväl socialpolitik som socialt arbete.
Radioinslaget hittar du på Sveriges Radio Västerbottens hemsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4336864
I inslaget medverkar också representant från RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa och en person som arbetar ideellt på ”Bakfickan” i Umeå.
Vad säger du om radioinslaget? Debatten och diskussionerna om det sociala arbetets företrädare och om att ta ton i samhällsdebatten är något som borde uppmärksammas mer i samhället. Vem tar nu ordet vidare i debatten? Det är en fråga som är öppen och intressant att följa. Imorgon är det den 9 februari. En ny dag således.
Radioinslaget hittar du på Sveriges Radio Västerbottens hemsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4336864
I inslaget medverkar också representant från RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa och en person som arbetar ideellt på ”Bakfickan” i Umeå.
Vad säger du om radioinslaget? Debatten och diskussionerna om det sociala arbetets företrädare och om att ta ton i samhällsdebatten är något som borde uppmärksammas mer i samhället. Vem tar nu ordet vidare i debatten? Det är en fråga som är öppen och intressant att följa. Imorgon är det den 9 februari. En ny dag således.
måndag 7 februari 2011
Socialarbetaren i media - civilkurage, kunskap och utmaning
Det är viktigt att socialarbetaren och socionomen tar utrymme i svenska medier. Jag har i flera böcker försökt att problematisera varför rädslokulturen och tystnaden är så stor inom flera professioner. Det handlar om socialarbetare, psykologer, sjuksköterskor, läkare mfl. Listan kan göras lång. I en bok som jag skrev tillsammans med författaren Ulla-Carin Moberg för några år sedan försöker vi ge tips och råd hur man kan tränga igenom mediebruset men framför allt kommentera sociala frågor och tillstånd i samhället. Boken som heter Mediehandbok för socialarbetare är riktad till alla som arbetar med sociala frågor i samhället.
Att ta utrymme i medierna och i debatten i synnerhet handlar om flera saker. Civilkurage, kunskap och utmaningar är några sådana. Vill du läsa mer om den pågående debatten om media och socialt arbete, se SVT:
http://svtdebatt.se/2011/02/forskarupprop-socialarbetarna-maste-vaga-beratta-om-misaren/
Att ta utrymme i medierna och i debatten i synnerhet handlar om flera saker. Civilkurage, kunskap och utmaningar är några sådana. Vill du läsa mer om den pågående debatten om media och socialt arbete, se SVT:
http://svtdebatt.se/2011/02/forskarupprop-socialarbetarna-maste-vaga-beratta-om-misaren/
fredag 4 februari 2011
Om kostens betydelse och ADHD
Om man söker på ordet ”funktionsnedsättning” i MedieArkivet idag fredag 4 februari så hamnar en artikel om ADHD högst upp på träfflistan. Svenska Dagbladet har publicerat en artikel med rubriken ”Kostbyte kan lindra adhd”. Artikeln hittar du på följande länk:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd
Den handlar om en funktionsnedsättning (ADHD) som benämns för kontroversiell. ADHD kan enligt artikeln förklaras av en typ av överkänslighet mot livsmedel. Därför borde nu ändrad kost ”testas på alla drabbade” (Svenska Dagbladet, 4 februari).
Reportern Anna Gustafsson på Svenska Dagbladet följer upp forskarrönet med en artikel om kravet på ungdomarna.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nog-med-krav-pa-tonaringar_5915203.svdd
God kost är väl något som också berör alla samhället. Detta gäller även många personer med funktionsnedsättningar som bör ha god tillgång till även olika former av sjukgymnastik och motion. Återstår att se vilken debatt som kommer att följa av de senaste forskningsrönen. De är nyligen publicerade i den medicinska tidskriften the Lancet och bygger på en holländsk studie. Vill du kika mer på studien så går det bra på följande länk:
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2810%2962227-1/abstract
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd
Den handlar om en funktionsnedsättning (ADHD) som benämns för kontroversiell. ADHD kan enligt artikeln förklaras av en typ av överkänslighet mot livsmedel. Därför borde nu ändrad kost ”testas på alla drabbade” (Svenska Dagbladet, 4 februari).
Reportern Anna Gustafsson på Svenska Dagbladet följer upp forskarrönet med en artikel om kravet på ungdomarna.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nog-med-krav-pa-tonaringar_5915203.svdd
God kost är väl något som också berör alla samhället. Detta gäller även många personer med funktionsnedsättningar som bör ha god tillgång till även olika former av sjukgymnastik och motion. Återstår att se vilken debatt som kommer att följa av de senaste forskningsrönen. De är nyligen publicerade i den medicinska tidskriften the Lancet och bygger på en holländsk studie. Vill du kika mer på studien så går det bra på följande länk:
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2810%2962227-1/abstract
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)