Visar inlägg med etikett funktionsnedsättningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett funktionsnedsättningar. Visa alla inlägg

onsdag 21 september 2011

Vad får vi säga och inte säga? Handikapp som ord

Jag läser dagens tidning (21/9). I min hand håller jag Sydsvenska Dagbladet. Under rubriken ”Hallå där. Varför får vi inte säga handikappad?” uppmärksammas en socionomstudent vid Lunds universitet som har skrivit en kandidatuppsats om fackspråk. Handikapp, funktionshinder och funktionsnedsättning är ord som diskuteras i många olika sammanhang. När och hur använder orden? Hur medvetna är vi om själva ordanvändningen och vilken betydelse ges orden idag jämfört med tidigare? Frågorna är många och lika intressanta att ta del av varje gång de framskymtar i tidningsspalterna. Vad kommer efter dessa ord? Hur lång är hållbarhetstiden för begreppen och i begreppsanvändningen? Jag ser fram emot en fortsatt mediebevakning och gärna debatt i de här frågorna. Jag tror att det behövs och faktiskt också är nödvändigt. Fler bör bli medvetna om orden och ordens innebörder.

måndag 19 september 2011

Konsekvenserna av kraschvålden ohyggliga

Aftonbladet har under tre dagar rapporterat om kraschvåld som polisfordon orsakat i vägtrafiken. Rubrikerna har varit:

Dog i krock med polisbil - Aftonbladet den 16 september 2011
Poliserna utreds efter Jockes död - Aftonbladet den 17 september 2011
Krossad av polisbil - Marina Olsen, 51: De får förstöra någon annans liv - Aftonbladet den 19 september 2011

Om du vill läsa mer om den sista artikeln och nedlagd förundersökning kan du läsa mer på följande länk:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13643698.ab

Det är bra att medierna rapporterar om denna typ av skadehändelser. Konsekvenserna, skadorna och de funktionsnedsättningar som följer är också viktiga att skildra.

måndag 15 augusti 2011

Framtidens funktionshinderforskning i ny WHO-rapport

World report on Disability är den nya WHO-rapporten som utkom nu i sommar. Rapporten är ett gediget dokument som tar upp ett stort antal livsområden för personer med funktionsnedsättningar. I WHO-rapporten fokuseras bland annat på att forskningen inom området måste stärkas och bli bättre.

Tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet har jag skrivit en artikel utifrån WHO-rapporten och forskningsbehov. Artikeln har idag publicerats i Sundsvalls Tidning (ST). Om du är intresserad av att läsa mer kan du använda dig av följande webblänk:

http://st.nu/opinion/debatt/1.3797755-battre-funktionshinderforskning-kravs

tisdag 31 maj 2011

HOPP EFTER HOPP – OM TILLGÄNGLIGHETSDRÖMMAR

Det otillgängliga samhället för personer med funktionsnedsättningar (fysiska och psykiska) blir så tydligt om man tar del av insändarsidor i tidningar. I Hallands Nyheter idag 31/5 skriver Jonny Persson (rörelsehindrad och synskadad) en insändare med rubriken ”Otillgängligt samhälle diskriminerar människor”. Troligtvis kommer ingen att besvara hans frågor, undringar och drömmar i tidningen. Jag vet själv av erfarenhet att en debattartikel som publicerats i en tidning inte alltid väcker någon debatt. Men vad värre är, kan jag konstatera att ansvariga för sakfrågor, politikområden inte heller vill bry sig om att svara på de frågor om ställs inför allmänheten. Det är knappast ett vitalt tecken i vårt moderna samhälle. Tillbaka till Jonny Persson. Han skriver följande tänkvärda ord i sin insändare: ”Frågan har utretts under många år och löften har givits om att det skulle komma ett förslag. Alliansen lovade att komma med ett förslag under pågående mandatperiod, men det kom aldrig något förslag. Nu står hoppet till att det kommer ett förslag 2012 som innebär att otillgänglighet klassas som diskriminering av människor med funktionsnedsättning”. En fråga att diskutera är därmed vad konsekvenserna blir för ett otillgängligt samhälle idag, imorgon och på längre sikt? Vem bär ansvaret för kränkningar och diskrimineringar och hur kan tillit och förtroende återupprättas?

tisdag 3 maj 2011

FIKA UTE FÖR ALLA? ETT SVAGHETSTECKEN I TIDEN

Flera medier (press och radio) har under senare tid uppmärksammat otillgängliga miljöer för personer med funktionsnedsättningar. I takt med vårtecknen så har café- och restaurangägare börjat i ordningsställa uteserveringar. Journalisten Ulf Westman uppmärksammar hur uteserveringar diskriminerar rullstolsburna i Tidningen Ångermanland. Är fika ute för alla att ses som ett svaghetstecken i tiden? Nyligen presenterades en stor enkätstudie som omfattade tillgängligheten av uteserveringar i 189 kommuner. Endast 6 av 10 kommuner svarade att de ställer uttalade krav på att uteserveringar är tillgängliga för alla i samhället. Kan detta också ses som ett svaghetstecken i tiden?

tisdag 29 mars 2011

Case manager – vad är det?

Jag läser dagens tidning av Barometern. Journalisten Pia Andersson Hobert har skrivit en artikel om just Case manager. Artikeln har rubriken ”Långsiktig samverkan ska ge bättre stöd” (29/3). Här vill jag ge en liten recension av nyhetsartikeln. Den är jätteviktig och verkligen i tiden. Och så är den välskriven på ett enkelt språk. Artikeln börjar nämligen med följande förklaring av vad en Case manager är för något:

”Det är en person som ska se till att stödet till de funktionsnedsatta är sammanhållet. De ska bland annat planera, organisera och utvärdera stödet och vården för de funktionshindrade”.

Att skriva på ett enkelt sätt är viktigt så att berörda men också närstående ska kunna förstå de stödinsatser som finns i samhället. I Kalmar utbildar man nu 15 personer (totalt 120 personer i hela länet) som ska ge detta stöd till varje person med psykisk funktionsnedsättning. En lovvärd satsning.

måndag 21 februari 2011

När samhället sviker utsatta barn – viktiga länkar februari 2011

Läser på Föräldrakrafts hemsida om utsatta barn. De utsatta barnen med långtidssjukdomar och funktionsnedsättningar blir utsatta för misshandel och våld i sina hemmiljöer. I Sverige. Idag. Det går att läsa mer på Föräldrakrafts hemsida:

http://foraldrakraft.se/articles/föräldrastöd/hög-risk-för-våld-mot-barn-som-har-funktionsnedsättning

och i en ny forskningsstudie från Karlstads universitet:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1651-2227.2010.02029.x/abstract

onsdag 16 februari 2011

Utbildning för alla - pågående debatt kommenteras

En intressant debatt pågår nu som handlar om unga och ungas möjligheter att påbörja högre utbildning. Debatten drivs av Per-Olof Larsson vid Göteborgs universitet och av Emma Lyrdal vid Riksgymnasiet i Göteborg. Debattartikeln som har rubriken "Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola" är tydlig och slagkraftig. Vem kommer att svara på denna debatt? Det blir förstås intressant att följa de fortsatta diskussionerna.

Här nedan ser du artikeln i sin helhet.


"Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola"

Det är ingen självklar möjlighet för ungdomar idag med funktionshinder att studera vidare. Det finns fortfarande många hinder, lokaler är inte tillgängliga och inläsning av tryckt material fungerar inte alltid. Därför måste studiemiljön förbättras. Elever med ett funktionshinder måste få möjlighet att praktisera under sin gymnasietid och känna på hur det är att studera vid högskola eller universitet. Det skriver Per Olof Larsson, Göteborgs universitet och Emma Lyrdal, Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet i Göteborg i denna debattartikel.


Det är fortfarande sällsynt att killar och tjejer med stora funktionshinder börjar studera vid universitet och högskola

Det måste bli ett lika naturligt val för dessa elever som för alla andra ungdomar att tänka sig en universitetsutbildning. Som alla andra gymnasieelever måste de komma fram till om de har möjlighet, orkar fysiskt och har fullständiga betyg för högre studier. Finns det ett lockande arbete i framtiden?

Tidigare generationer personer med funktionshinder har inte alltid sett det som en möjlighet att plugga vidare. Men nu kommer det en helt ny generation av ungdomar som haft bra stöd i skolan av elevassistenter och speciallärare. De har haft möjlighet att plugga tillsammans med andra elever och för många av dem är det helt naturligt att de skall läsa vidare.

Gymnasieelever med funktionshinder måste få möjlighet till en realistisk överblick över kommande universitetsstudier redan under gymnasietiden för att de skall klara sina framtida studier. De ska erbjudas praktik på högskola. Eleverna måste få uppleva vad ett högt studietempo innebär, att vara en bland många studenter, att ta sig mellan salar, att snabbt skaffa litteratur, och samarbeta med andra studenter och mycket annat som hör till högskolestudentens vardag.

Speciellt krävande blir det vid grupparbeten, seminarier och kliniska övningar. Vi skall inte sticka under stol med att det är tufft att läsa vid universitet men då måste studenter med funktionshinder få möjlighet att förbereda sin framtid.

Då måste också universitet och högskolor vara redo att möta deras krav. Transporter till och från måste fungera till hundra procent.

Våra universitet har inte heller alltid en funktionshindervänlig miljö. Det finns alltför många traditionstyngda byggnader med trappor, stora salar med fasta bänkar där det är och svårt att ta sig fram i rullstol. Studenter utan funktionshinder tar en väg genom byggnaderna, medan det blir en helt annan för den som använder rullstol. Därför måste studiemiljön förbättras, eftersom studier vid högskolan bygger på att studenter umgås, hjälps åt och samarbetar. Har du en synnedsättning säger det sig självt att inläsning av böcker, kopierat material, stenciler och lärarnas föreläsningsmaterial fungerar perfekt.

Tyvärr blir kraven på studenter med funktionshinder högre än för andra. Inte nog med att de skall klara en krävande studiegång, de skall hantera sitt funktionshinder också. Och då måste tillgängligheten i universitets- och högskolemiljön förbättras.

Per Olof Larsson
Institutionen för socialt arbete vid Göteborg universitet

Emma Lyrdal
Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet Göteborg

fredag 11 februari 2011

Fredag, LO-tidningen och de utsatta

Jag sitter och läser senaste numret av LO-tidningen som utkom idag fredag 11 februari. Göran Nilsson som är försäkringsmässig ombudsman vid LO har skrivit en artikel med rubriken ”En fruktansvärd reform” (sidan 5 i LO-tidningen). Han beskriver hur socialsekreterare nu oroar sig för utvecklingen om drabbade och Försäkringskassan. Göran Nilsson skriver:

”Så här kan det inte fortsätta, det är dags för alliansregeringen att vakna upp och ta sitt ansvar och inse att man måste förändra de nya reglerna, med den strikta bedömningen av arbetsförmågan, och de fasta tidsgränserna för hur länge man kan få ersättning” (s5 LO-tidningen nr 5, 11 februari 2011).

Han beskriver i artikeln b.la. en person med funktionsnedsättning som haft aktivitetsstöd i flera år. Mannen har haft ledsagare och god man och har nu plötsligt fått avslag. Artikeln är rak och välskriven. Budskapet är klart. Varje dag drabbas redan utsatta personer av ytterligare utanförskap och utsatthet i samhället. Vilka blir konsekvenserna av detta? Och varför är det så tyst i debatten också i denna fråga? Göran Nilsson vid LO försöker få igång en debatt i LO-tidningen. Vem kommer att besvara hans frågor och hur lyder svaren?

fredag 4 februari 2011

Om kostens betydelse och ADHD

Om man söker på ordet ”funktionsnedsättning” i MedieArkivet idag fredag 4 februari så hamnar en artikel om ADHD högst upp på träfflistan. Svenska Dagbladet har publicerat en artikel med rubriken ”Kostbyte kan lindra adhd”. Artikeln hittar du på följande länk:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Den handlar om en funktionsnedsättning (ADHD) som benämns för kontroversiell. ADHD kan enligt artikeln förklaras av en typ av överkänslighet mot livsmedel. Därför borde nu ändrad kost ”testas på alla drabbade” (Svenska Dagbladet, 4 februari).

Reportern Anna Gustafsson på Svenska Dagbladet följer upp forskarrönet med en artikel om kravet på ungdomarna.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nog-med-krav-pa-tonaringar_5915203.svdd

God kost är väl något som också berör alla samhället. Detta gäller även många personer med funktionsnedsättningar som bör ha god tillgång till även olika former av sjukgymnastik och motion. Återstår att se vilken debatt som kommer att följa av de senaste forskningsrönen. De är nyligen publicerade i den medicinska tidskriften the Lancet och bygger på en holländsk studie. Vill du kika mer på studien så går det bra på följande länk:

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2810%2962227-1/abstract

söndag 30 januari 2011

Med blick på framtiden

Sitter och läser en artikel i Kvällsposten idag söndag 30 januari. Den första månaden på det nya året är till ända. Artikeln bär namnet "Sluta kasta bort våra unga" och är skriven av Jan-Olof Bengtsson. Artikeln bygger på en rapport som nyligen kommit ut av Nima Sanandaji (titel Arbetslinjen på undantag, Timbro). Bengtsson skriver följande tänkvärda ord i sin artikel:

"Aktivitetsersättning och bidrag för funktionsnedsättningar är en självklarhet och en plikt för varje kännande samhälle.
Men att av inkompetens eller bekvämlighet gödsla med tillämpningen är en mänsklig kapitalförstöring av framtidens
generation utan like". Bengtsson, 30 januari 2011, Kvällsposten "Sluta kasta bort våra unga".

Det är viktigt att alla unga får en chans på arbetsmarknaden. Alla unga (med eller utan funktionsnedsättningar) har en framtid och det är viktigt att alla får delaktighet, tillgänglighet till såväl arbete som utbildning.

Hoppas det blir fortsatt debatt om Jan-Olof Bengtssons artikel som publicerades idag. Den behövs nämligen.

tisdag 14 december 2010

Busskrascher och erfarenheter

Under åren 1997-2007 inträffade ett antal större busskrascher i Sverige. De har uppmärksammats i medierna. I en helt ny katastrofrapport från Socialstyrelsen beskrivs erfarenheterna av dessa busskrascher. I rapporten kan du läsa allt från tekniska data till medicinskt omhändertagande. När det inträffar större krascher i trafiken är det viktigt att tänka på att det är många som är drabbade och berörda. Vid en större krasch inträffar och uppstår flera s.k. traumaringar. Det innebär att förutom den drabbades familj så blir också vänner och arbetskamrater drabbade. Oftast räknas inte alla som berörs av en sådan händelse in i den officiella statistiken. Vad kan vi lära av en busskrasch där många skadas samtidigt? Beroende på typ av skada så drabbas många personer av fysiska funktionsnedsättningar. Enligt min mening är det viktigt att samhället bryr sig om och följer upp konsekvenserna för dem som är med om sådana trauman. Idag vet vi allt för lite om långtidskonsekvenser. Jag är författare i rapporten till de avsnitt som handlar om medierna och deras rapportering av busskrascherna såväl på skadeplatserna som tiden efteråt. Det är helt klart så att medierna blivit mer framgångsrika att använda sin kunskap och erfarenhet av att berätta om olyckorna som berör så många människor.

Om du är intresserad av att läsa mer om rapporten går det bra att ladda ned denna kostnadsfritt på Socialstyrelsens webbsida. Länken är:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-10-5

torsdag 23 september 2010

Politisk tystnad består trots debatt

Det är inte bara anmärkningsvärt utan också allvarligt att den politiska tystnaden om funktionshinder och funktionsnedsättningar i vårt samhälle är så kompakt. Idag publicerades en debattartikel i Göteborgs-Posten om den politiska tystnaden. Vi är flera som försökt att initiera debatt om socialpolitik i flera ledande dagstidningar. Men svaren tycks utebli. Det är helt enkelt så att man väljer bort att diskutera dessa sakfrågor. Det är bekvämt och kräver heller ingen energi att bli en i den tysta gruppen. Bra och viktigt att det görs försök att initiera socialpolitiska debatter.

Om du vill läsa mer om politisk tystnad mot funktionshindrade är debattartikeln i Göteborgs-Posten den 23 september ett bra exempel. Du hittar artikeln på följande webbsida:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.452826-fortsatt-politisk-tystnad-om-funktionshindrade

onsdag 22 september 2010

Funktionshindrade, eftervalet och maten

Vad händer nu efter valet med funktionshinderpolitiken i Sverige? Hur kommer det nya funktionshinderprogrammet för funktionshinderpolitiken att se ut? Frågan är om det är någon som vet. Åtminstone framgår det inte i medierapporteringen så här veckan efter valet. Sveriges Radio P4 Jämtland rapporterar i ett nyhetsinslag att 1000 personer med funktionsnedsättningar (oklart vilka) ska få arbete i mataffärer runtom i landet. Rubriken på nyhetsinslaget lyder: ”Funktionshindrade erbjuds jobb på mataffärer” (du hittar inslaget genom nedan länk på Internet). Är det sådana branschsatsningar som kommer att presenteras och rapporteras utifrån? Arbetslivet är ju så mycket större än mataffärer. Hur kommer det socialpolitiska handlingsprogrammet att se ut? Säkerligen många som väntar på besked.

Nyhetsinslag i SR P4 Jämtland 22 september 2010 finns här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4034264

onsdag 23 juni 2010

Funktionshindrade hos polisen

Polisen i Sverige börjar nu i utåtriktad form via medierna berätta om att de börjat rekrytera personer med funktionshinder till polisiärt arbete. Länspolismästaren i Stockholm uttalar sig i Sveriges Radio P4 Gotland att detta är en satsning för de funktionshindrade. Enligt min mening är det viktigt att polisen rekryterar alla personer med bra kompetens och erfarenheter. Detta gäller i hög grad inom funktionshinderområdet. Tillgänglighetsfrågor i samhället är något som ska fungera. Inslaget i SR P4 Gotland är bra och intressant.

Läsa mer om funktionshindrade hos polisen, se weblänk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2222&artikel=3801024


Polisens insatser för tillgängliga miljöer finns också beskrivit på polisens webportal:

http://www.polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Stockholm/april-juni/En-insats-for-tillganglighet/