"Familjer och närstående måste få stöd efter trafikolyckor" är rubriken på vår debattartikel (Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm och undertecknad) som publicerades i tidningen Arbetarbladet i Gävle den 24 maj 2011. Artikeln finns på nedan länk:
http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.3196773-familjer-och-narstaende-maste-fa-stod-efter-trafikolyckor
Denna blogg vänder sig till dig som är intresserad av Funktionshindervetenskapen. Forskning om funktionshinder bedrivs inom flera ämnesdiscipliner. Denna blogg har till syfte att ge en plattform för diskussion inom Funktionshindervetenskapen. Vad ska vi med vetenskapen till och vad synliggörs i samhället för de och bland de som är berörda? Välkommen till bloggen. Bloggen är också min forskarblogg där jag som funktionshinderforskare vill dela med mig av reflektioner och erfarenheter.
onsdag 25 maj 2011
torsdag 19 maj 2011
DOCENT I SOCIALT ARBETE HAR ORDET
Den 18 maj 2011 gav jag en docentföreläsning i ämnet socialt arbete. Docentföreläsningen ägde rum vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Om du är nyfiken att ta del av Powerpoint-presentationen av föreläsningen och/eller se och lyssna på hela docentföreläsningen ca 45 minuter nu i efterhand så finns videoinspelningen tillgänglig på följande webbsida:
http://www.socwork.gu.se/kontaktaoss/Personlig_hemsida/Jorgen_Lundalv/
Rubriken för docentföreläsningen var:
"Tillgänglighet och delaktighet för personer med fysiska funktionsnedsättningar
- paradoxer och moraluppfattningar i socialt arbete"
http://www.socwork.gu.se/kontaktaoss/Personlig_hemsida/Jorgen_Lundalv/
Rubriken för docentföreläsningen var:
"Tillgänglighet och delaktighet för personer med fysiska funktionsnedsättningar
- paradoxer och moraluppfattningar i socialt arbete"
tisdag 3 maj 2011
FIKA UTE FÖR ALLA? ETT SVAGHETSTECKEN I TIDEN
Flera medier (press och radio) har under senare tid uppmärksammat otillgängliga miljöer för personer med funktionsnedsättningar. I takt med vårtecknen så har café- och restaurangägare börjat i ordningsställa uteserveringar. Journalisten Ulf Westman uppmärksammar hur uteserveringar diskriminerar rullstolsburna i Tidningen Ångermanland. Är fika ute för alla att ses som ett svaghetstecken i tiden? Nyligen presenterades en stor enkätstudie som omfattade tillgängligheten av uteserveringar i 189 kommuner. Endast 6 av 10 kommuner svarade att de ställer uttalade krav på att uteserveringar är tillgängliga för alla i samhället. Kan detta också ses som ett svaghetstecken i tiden?
torsdag 28 april 2011
Myndighetsrädslor och skräck - vad är det?
Vad innebär det när en människa är rädd och har skräck för att besöka en myndighet i samhället? Vilka konsekvenser kan sådana rädslor för människor i utsatta livssituationer? Vad innebär osäkerhet och rädslor i myndighetskontakter för personer med olika funktionsnedsättningar? I vilken utsträckning utgör dessa rädslor ett hot? I en debattartikel publicerad i Katrineholms-Kuriren idag 28 april skriver vi om denna problematik. Debattartikeln är skriven av brukare och forskare tillsammans. Vi tror att det är en viktig och framkomlig väg att diskutera rädslor utifrån såväl brukarperspektiv som forskarperspektiv. Artikeln hittar du i Katrineholms-Kuriren på följande webbsida:
http://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1031105
http://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1031105
onsdag 20 april 2011
Debattartikel idag på Svenska Dagbladet - Brännpunkt
Idag 20/4 publicerar vi en debattartikel med anledning av vår forskningsrapport "Drabbad av rattfylleri - Närståendes upplevelser av livsomställning och stöd". Debattartikeln hittar du på följande webbsida:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/narstaende-utan-stod-efter-trafikolyckor_6103211.svd
Debattartikeln är skriven av Jörgen Lundälv och Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm. I debattartikeln riktas bland annat kritik mot kommunerna och deras sätt att genomföra krisstöd för drabbade och närstående som drabbats av rattfylleriolyckor.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/narstaende-utan-stod-efter-trafikolyckor_6103211.svd
Debattartikeln är skriven av Jörgen Lundälv och Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm. I debattartikeln riktas bland annat kritik mot kommunerna och deras sätt att genomföra krisstöd för drabbade och närstående som drabbats av rattfylleriolyckor.
tisdag 19 april 2011
Krisstöd och kunskap om drabbade av rattfylleriolyckor bristfälligt
En studie har genomförts av drabbade och närstående till personer som dödats i rattfylleriolyckor i vägtrafiken. Förstudien har genomförts vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Studien har genomförts av Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete och docent i trafikmedicin och Lars Olov Sjöström, fil dr och trafiksäkerhetschef vid MHF. Undersökningen är en ett led i en kommande nationell studie om stöd till närstående.
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN (LÄTTLÄST):
Den här förstudien har genomförts dels för att belysa de rattfylleridrabbades situation och dels för att få nya hypoteser för fortsatt forskning på området. I rapporten presenteras 49 berättelser från drabbade varav flertalet är berättade av kvinnor. Vi söker kunskaper om hur olyckorna påverkar de drabbades liv och livskvalitet på både kort och lång sikt och hur de utifrån egna erfarenheter upplever samhällets stöd. En omfattande enkät har används för att samla in material om de drabbades erfarenheter. De rattfylleridrabbade som har medverkat i undersökningen har drabbats av en rad olika förluster, genom att närstående omkommit eller skadats eller i form av egna skador. I svaren på vår enkät beskriver de också andra förluster. Många skriver att de inte har samma kapacitet idag som tiden för olyckan. Flera har haft svårigheter att koncentrera sig på sina arbeten och till och med förlorat sitt arbete. Någon uppger i enkäten att det inte längre finns några krafter kvar för att klara av ett heltidsarbete. Det är också tydligt att de drabbades situation på arbetsmarknaden har förändrats efter olyckan. Andelen som arbetar som anställda har minskat från 59 procent till 48 procent. Hela 20 procent av enkätbesvararna har idag sjuk-/aktivitetsersättning, att jämföra med två procent före olyckan. Studien visar att utsattheten och bristen på stöd för drabbade och närstående vid rattfylleriolyckor är påtaglig. Hela 55 procent av deltagarna i vår studie ansåg att de inte fått något stöd efter olyckan. Så skulle det inte behöva vara med tanke på att det finns utbildad kompetens i landets kommuner när det gäller kriser och omhändertagande vid olyckor. 25 procent av de rattfylleridrabbade i studien svarade att de hade velat ha kontakt med socialtjänsten efter att rattfylleriolyckan hänt, men bara någon enstaka har haft en sådan kontakt. Kommunernas krisgruppsverksamhet, s.k. POSOM-grupper, har bara undantagsvis aktiverats för att ge stöd till de drabbade. I Socialtjänstlagen står det att varje kommun har det yttersta ansvaret för att alla medborgare ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret gäller också barnen. En av slutsatserna i studien är att de lokala myndigheterna inte har utgått ifrån FN:s barnkonvention och arbetat för barnens stöd vid en krishändelse.
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN (LÄTTLÄST):
Den här förstudien har genomförts dels för att belysa de rattfylleridrabbades situation och dels för att få nya hypoteser för fortsatt forskning på området. I rapporten presenteras 49 berättelser från drabbade varav flertalet är berättade av kvinnor. Vi söker kunskaper om hur olyckorna påverkar de drabbades liv och livskvalitet på både kort och lång sikt och hur de utifrån egna erfarenheter upplever samhällets stöd. En omfattande enkät har används för att samla in material om de drabbades erfarenheter. De rattfylleridrabbade som har medverkat i undersökningen har drabbats av en rad olika förluster, genom att närstående omkommit eller skadats eller i form av egna skador. I svaren på vår enkät beskriver de också andra förluster. Många skriver att de inte har samma kapacitet idag som tiden för olyckan. Flera har haft svårigheter att koncentrera sig på sina arbeten och till och med förlorat sitt arbete. Någon uppger i enkäten att det inte längre finns några krafter kvar för att klara av ett heltidsarbete. Det är också tydligt att de drabbades situation på arbetsmarknaden har förändrats efter olyckan. Andelen som arbetar som anställda har minskat från 59 procent till 48 procent. Hela 20 procent av enkätbesvararna har idag sjuk-/aktivitetsersättning, att jämföra med två procent före olyckan. Studien visar att utsattheten och bristen på stöd för drabbade och närstående vid rattfylleriolyckor är påtaglig. Hela 55 procent av deltagarna i vår studie ansåg att de inte fått något stöd efter olyckan. Så skulle det inte behöva vara med tanke på att det finns utbildad kompetens i landets kommuner när det gäller kriser och omhändertagande vid olyckor. 25 procent av de rattfylleridrabbade i studien svarade att de hade velat ha kontakt med socialtjänsten efter att rattfylleriolyckan hänt, men bara någon enstaka har haft en sådan kontakt. Kommunernas krisgruppsverksamhet, s.k. POSOM-grupper, har bara undantagsvis aktiverats för att ge stöd till de drabbade. I Socialtjänstlagen står det att varje kommun har det yttersta ansvaret för att alla medborgare ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret gäller också barnen. En av slutsatserna i studien är att de lokala myndigheterna inte har utgått ifrån FN:s barnkonvention och arbetat för barnens stöd vid en krishändelse.
fredag 8 april 2011
Sveriges Radio god förebild med Radio Leaks - ny debatt börjar
Sveriges Radio (SR) som public service företag har nyligen startat en ny tjänst kopplat till SR. Man kallar den för Radio Leaks och ger medborgarna en helt ny möjlighet att anonymt lämna tips till SR. Krypterad tjänst som kommer att få allt fler att kunna använda sig av meddelarfrihet mm. Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare på Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet skriver tillsammans med undertecknad en debattartikel med titeln "Radioleaks kan lysa upp skuggsidan". Du hittar artikeln på följande webbsida på Internet:
http://www.medievarlden.se/diskussion/2011/04/radioleaks-kan-lysa-upp-skuggsidan
Vilka möjligheter kommer Radio leaks att ge människor med funktionsnedsättningar? Är medierna tillgängliga? Är Radio Leaks tillgängligt för alla?
http://www.medievarlden.se/diskussion/2011/04/radioleaks-kan-lysa-upp-skuggsidan
Vilka möjligheter kommer Radio leaks att ge människor med funktionsnedsättningar? Är medierna tillgängliga? Är Radio Leaks tillgängligt för alla?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)