SOCIALPOLITISK BLOGG MED JÖRGEN LUNDÄLV

Funktionshinderpolitiken och tystnaden - ett drömspel eller rädsla för effekter?

2012-01-11T15:00:00.003+01:00

"Personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar exkluderas och diskrimineras på många olika sätt i samhället. Vi har läst om det och vi har sett det med egna ögon. Varför är regeringen och de ansvariga för den förda funktionshinderpolitiken i Sverige så försiktiga med att ställa ordentliga krav på mätbara effekter och att se efter på resultatet av insatser för personer med funktionsnedsättningar i samhället?"

Detta är upptakten på en debattartikel om funktionshinderpolitiken i Sverige som publiceras idag i Norrländska Socialdemokraten (NSD). Artikeln är skriven tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Vi menar i artikeln att det är viktigt att mäta effekterna av de insatser som görs inom funktionshinderområdet. Det är aldrig fel att ställa krav. En fråga som är intressant att följa är varför det är så tyst i debatten bland exempelvis funktionshinderforskare på området.

Om du vill läsa mer om artikeln kan du använda dig av följande länk:

http://www.nsd.se/opinion/debatt/artikel.aspx?ArticleId=6640955

Varför informeras inte om besvärsrätt för utsatta?

2011-10-30T14:25:00.003+01:00

På Göteborgs-Postens debattsida (GP-debatt, söndag 30 oktober) finns en debattartikel om bristen på information om besvärsrätt för äldre personer i samhället vad beträffar biståndsbedömningen i kommunerna. Mer om artikeln finns på GP:s webbsida eller via följande länk:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.761208-morka-inte-aldres-ratt-att-overklaga

Pengar för organ? En fråga som väcker förundran

2011-10-20T07:39:00.002+02:00

Jag lyssnade på P1 idag 20/10. Det handlar om organdonationer i Sverige. Bristen på donatorer. Och pengar. Ska man få pengar för att organ doneras? Diskussionen pågår på Sveriges Radios webbsida där P1 vill skapa debatt. Är det en fråga om organhandel eller gåvogivning? Och vad är i så fall en gåva?

Inom området trafikskador, som är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, uppstår säkerligen frågan för många. Dödliga skador i trafiken har förvisso minskat under senare i år men ca 50 000 personer dödas i trafiken varje år. Tusentals människor får svåra personskador efter krascher i vägtrafiken.

Det är bra att det uppstår en diskussion om etiska aspekter på organdonation. Varför ska det överhuvudtaget ges ut en ersättning i form av pengar?

Läsa mer om nyheten i P1 gör du på följande webbsida:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=4458230

FUNKTIONSHINDRAD PÅ EN ARBETSMARKNAD

2011-10-13T07:12:00.001+02:00

Jag läser en debattartikel som publicerats i Kristianstadsbladet (12/10-2011) med rubriken ”Funktionshindrade har mycket att bidra med”. Artikeln är skriven av Pontus Lindberg (m) som är ordförande i regionala tillväxtnämnden i Skåne tillsammans med Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist och Carl Älfvåg, generaldirektör för Handisam.

Det är väl egentligen inga nyheter att tala om som finns i den här debatten. Det är en uppmaning till arbetsgivare att anställa personer med funktionshinder. I artikeln kan man också läsa att var femte person i Sverige har någon funktionsnedsättning. I artikeln beskrivs också Arbetsförmedlingens nya kampanj som heter ”Se kraften”. Likaså presenteras Region Skånes vision 2016 att man ska få jobb efter kompetens oberoende om en person har en funktionsnedsättning. En intressant fråga i sammanhanget är enligt min mening vilka effekter dessa kampanjer kommer att få. Det är positivt att någon initierar en debatt, även om denna inte är ny, men frågan är om dessa frågor verkligen kommer att diskuteras i någon större utsträckning. Det gäller att ha förmågan att kunna blicka lite längre in i framtiden i arbetsmarknadsfrågorna. Kanske varaktigheten kan diskuteras också? Hur varaktiga är lönebidragsanställningar och praktikplatser?

Socialt företagande inom funktionshinderområdet

2011-10-11T07:04:00.002+02:00

Läser i dagens tidning (11 okt 2011) av Västerbottens Mellanbygd två artiklar där journalisten Gunilla Lyrén har tagit på sig uppgiften att rapportera om sociala företag i Sverige. Och dom är många. Enligt artikeln ca 300 företag. Artiklarna har rubrikerna:

”Rubinen är steget till arbetslivet”

”Arbetsförmedlingen tror på sociala företag”

Kort och gott handlar det om de positiva vinster som kan uppstå när personer med fysiska och psykiska funktionshinder kan börja arbeta på sociala företag. Arbetsförmedlingen är förstås positiva till de sociala företagarna och deras insatser. För personer med funktionshinder handlar det om att få möjligheten att testa den egna arbetsförmågan i praktiken.

Det sociala företag som presenteras i artikeln drivs bland annat av en företagare som själv har en nackskada och varit långtidssjukskriven. Intressant blir då förstås att diskutera vidare vilka drivkrafter som finns i det sociala företagandet.

Funktionshinderföreläsning idag 8 oktober - "Öppet hus" vid Göteborgs Universitet

2011-10-08T09:10:00.003+02:00

I eftermiddag håller jag en föreläsning vid "Öppet hus" vid Göteborgs universitet. Rubriken är:

”Funktionshinderforskning idag och i framtiden. Hur kan forskare, brukare och patienter uppnå delaktighet i forskning i socialt arbete?

Föreläsning kl 14-00-14.30 i sal A110, lördag 8 oktober 2011 vid Samhällsvetenskapens dag ”Öppet Hus”, Göteborgs universitet.

Välkommen!

Jörgen

Funktionshinderforskning idag och i framtiden - öppet hus-föreläsning 8 oktober 2011

2011-10-05T07:58:00.001+02:00

”Funktionshinderforskning idag och i framtiden. Hur kan forskare, brukare och patienter uppnå delaktighet i forskning i socialt arbete?

Föreläsning kl 14-00-14.30 i sal A110, lördag 8 oktober 2011 vid Samhällsvetenskapens dag ”Öppet Hus”, Göteborgs universitet.

Föreläsare: Jörgen Lundälv.

Vad får vi säga och inte säga? Handikapp som ord

2011-09-21T08:11:00.001+02:00

Jag läser dagens tidning (21/9). I min hand håller jag Sydsvenska Dagbladet. Under rubriken ”Hallå där. Varför får vi inte säga handikappad?” uppmärksammas en socionomstudent vid Lunds universitet som har skrivit en kandidatuppsats om fackspråk. Handikapp, funktionshinder och funktionsnedsättning är ord som diskuteras i många olika sammanhang. När och hur använder orden? Hur medvetna är vi om själva ordanvändningen och vilken betydelse ges orden idag jämfört med tidigare? Frågorna är många och lika intressanta att ta del av varje gång de framskymtar i tidningsspalterna. Vad kommer efter dessa ord? Hur lång är hållbarhetstiden för begreppen och i begreppsanvändningen? Jag ser fram emot en fortsatt mediebevakning och gärna debatt i de här frågorna. Jag tror att det behövs och faktiskt också är nödvändigt. Fler bör bli medvetna om orden och ordens innebörder.

Konsekvenserna av kraschvålden ohyggliga

2011-09-19T11:28:00.004+02:00

Aftonbladet har under tre dagar rapporterat om kraschvåld som polisfordon orsakat i vägtrafiken. Rubrikerna har varit:

Dog i krock med polisbil - Aftonbladet den 16 september 2011
Poliserna utreds efter Jockes död - Aftonbladet den 17 september 2011
Krossad av polisbil - Marina Olsen, 51: De får förstöra någon annans liv - Aftonbladet den 19 september 2011

Om du vill läsa mer om den sista artikeln och nedlagd förundersökning kan du läsa mer på följande länk:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13643698.ab

Det är bra att medierna rapporterar om denna typ av skadehändelser. Konsekvenserna, skadorna och de funktionsnedsättningar som följer är också viktiga att skildra.

Konsekvenserna av trafikskador - utbildning och stöd viktigt

2011-09-16T15:28:00.004+02:00

Trafikskador är ett folkhälsoproblem som drabbar alla. I en ny bok med titeln Utryckningsföraren (2011, 232 sidor) presenteras också viktiga stödformer som finns i samhället för den som blir drabbad av en krasch. Det saknas idag kunskap om långtidseffekter för de som drabbats av olyckor där utryckningsfordon är inblandade. Likaså vet man lite om förvärvade funktionsnedsättningar och stödformernas effekter i dessa fall.

Risker, trafikskador och konsekvenser i media

2011-09-07T16:00:00.001+02:00

I en ny debattartikel som publicerats i tidningen Vi Bilägare skriver jag om att det behövs ett trafikprogram i medierna i Sverige. Artikeln handlar om trafikfrågor och trafiksäkerhet men många fler aspekter skulle kunna diskuteras och behandlas i ett nationellt trafikprogram. Jag tänker då på risker och utsatthet när vi rör oss i trafiken. Mobiliteten i alla dess former har ett pris. Ett av vår tids stora folkhälsoproblem är trafikskador. Konsekvenserna av svåra krascher handlar om förvärvade funktionsnedsättningar. Trauma och traumatiska händelser drabbar den enskilde individen men också hennes familj och närstående. En debatt och diskussion i dessa frågor tror jag är en absolut nödvändighet inte minst för att folkbildningen ska kunna öka. Skadeförebyggande arbete i alla dess former är något som måste ske på lång sikt.

Om du är nyfiken på debattinlägget i tidningen Vi Bilägare så kan du gå in på följande websida:

http://www.vibilagare.se/opinion/debatt/infor-trafiksakerhetsprogram-i-tv-33889

BLAND LOTTER OCH PRESENTER I DAGENS HANDIKAPPRÖRELSE

2011-08-25T07:50:00.001+02:00

Debatt pågår just nu i Svensk Handikapptidskrift om värvning av medlemmar till handikapprörelsen i Sverige.

I en debattartikel som publicerades i Svensk Handikapptidskrift skriver jag tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Göteborgs universitet om tvivelaktiga vägar som några brukarorganisationer tar i jakten för att rekrytera nya medlemmar: lotter och presenter till den som lyckas höja medlemstalen. Vår debattartikel kan du läsa mer om på följande sida:

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&month=08&news_id=1107

I en replik ”Saken viktigare än lotter” ger Maria Johansson, förbundsordförande i DHR sin syn på saken:
http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&news_id=1109

Kan lotterier skapa en ökad delaktighet inom handikapprörelsen?

2011-08-17T12:54:00.001+02:00

Idag publiceras vår debattartikel i Svensk Handikapptidskrift. Du hittar artikeln på följande webbsida.

Tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Göteborgs universitet har jag skrivit en debattartikel med rubriken ”Fel väg att rekrytera medlemmar med lotter”. Vi anser att det är en tvivelaktig väg för handikapprörelsen att gå när man rekryterar och lockar medlemmar med lotter och dyrbara presenter för att finna samhällsengagerade volontärer i samhället. Men vad är alternativet till lotter och presenter? Varför används inte samhällsengagemang och ordet solidaritet i större utsträckning i dagens debatt? Vad tror du är en framkomlig väg? Debatten är öppen nu.

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&news_id=1107

Framtidens funktionshinderforskning i ny WHO-rapport

2011-08-15T09:03:00.001+02:00

World report on Disability är den nya WHO-rapporten som utkom nu i sommar. Rapporten är ett gediget dokument som tar upp ett stort antal livsområden för personer med funktionsnedsättningar. I WHO-rapporten fokuseras bland annat på att forskningen inom området måste stärkas och bli bättre.

Tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet har jag skrivit en artikel utifrån WHO-rapporten och forskningsbehov. Artikeln har idag publicerats i Sundsvalls Tidning (ST). Om du är intresserad av att läsa mer kan du använda dig av följande webblänk:

http://st.nu/opinion/debatt/1.3797755-battre-funktionshinderforskning-kravs

Aktiva kuratorer tar ordet om tillgänglighet

2011-07-08T10:34:00.002+02:00

I en debattartikel i Göteborgs-Posten med rubriken ”Ofrivilligt utanförskap” skriver kuratorer aktiva inom Nationellt nätverk för kuratorer inom Svenska föreningen för kognitiva sjukdomar att det finns stora problem och barriärer för patienter och närstående inom demensområdet att kunna ta sig fram i samhället. Tillgängligheten måste helt enkelt bli bättre. Det är särskilt glädjande att kuratorer nu tar ordet och aktivt för fram de svagas och utsattas röst i samhället. Det behövs verkligen i samhällsdebatten och på debattsidorna. Om du vill läsa mer om vad kuratorerna har skrivit kan du gå in på följande länk och läsa deras artikel. Den rekommenderas varmt!

http://www.gp.se/nyheter/debatt/friaord/1.669865-ofrivilligt-utanforskap

Tillgänglighetens sommar

2011-06-22T10:34:00.003+02:00

Nu när sommaren är här beger sig många av oss ute i naturen, till städerna och stränderna. En del tar det för givet att kunna förflytta sig ut till olika landskap och miljöer. Dock kan inget tas för givet. Det moderna samhället ställer krav på individen och gruppen och bristen på flexibilitet och otillgängnlighet gör sig ständigt gällande. Under sommaren kommer jag att kasta ett extra öga på nyhetsrapporteringen och mediebevakningen i stort om tillgänglighet och delaktighet inom funktionshinderområdet. Om du ser någon intressant artikel eller reportage under sommartiden får du gärna mejla till mig:

Jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Fortsatt trevlig sommar!

Jörgen

Unga och äldre funktionsnedsatta – fritidsutmaningar väntar

2011-06-08T09:26:00.002+02:00

I en artikel i Alingsås Tidning (8 juni 2011) berättas att Alingsås kommun har fått
600 000 kr från regionens folkhälsobudget för att kunna ge mer aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar och minska ohälsan. Man ska försöka öka antalet fritidsaktiviteter för ungdomar med funktionsnedsättningar. Kulturskola och föreningslivet inom idrotten kommer enligt artikeln att involveras. Frågan är hur ohälsan ska kunna brytas hos alla åldersgrupper d.v.s. hos såväl yngre som äldre. I vårt samhälle idag är det tämligen uppdelat mellan vad unga och äldre personer gör på sin fritid. Varför kan inte denna uppdelning brytas? Tidigare debatter och diskussioner har handlat om att till exempel äldre pensionerade lärare skulle kunna gå in i skolan och föreningslivet som mentorer för yngre. Kanske liknande modell skulle kunna användas inom fritidsområdet? Artikeln i Alingsås tidning handlar om vilka konsekvenser som bristande delaktighet och tillgänglighet får för personer med funktionsnedsättningar. Om detta kan man nog säga att det är en nödvändighet att alla (oavsett ålder) får möjlighet till uppnåelse inom flera livsområden. Fritid och kultur är ett sådant område.

HOPP EFTER HOPP – OM TILLGÄNGLIGHETSDRÖMMAR

2011-05-31T09:55:00.001+02:00

Det otillgängliga samhället för personer med funktionsnedsättningar (fysiska och psykiska) blir så tydligt om man tar del av insändarsidor i tidningar. I Hallands Nyheter idag 31/5 skriver Jonny Persson (rörelsehindrad och synskadad) en insändare med rubriken ”Otillgängligt samhälle diskriminerar människor”. Troligtvis kommer ingen att besvara hans frågor, undringar och drömmar i tidningen. Jag vet själv av erfarenhet att en debattartikel som publicerats i en tidning inte alltid väcker någon debatt. Men vad värre är, kan jag konstatera att ansvariga för sakfrågor, politikområden inte heller vill bry sig om att svara på de frågor om ställs inför allmänheten. Det är knappast ett vitalt tecken i vårt moderna samhälle. Tillbaka till Jonny Persson. Han skriver följande tänkvärda ord i sin insändare: ”Frågan har utretts under många år och löften har givits om att det skulle komma ett förslag. Alliansen lovade att komma med ett förslag under pågående mandatperiod, men det kom aldrig något förslag. Nu står hoppet till att det kommer ett förslag 2012 som innebär att otillgänglighet klassas som diskriminering av människor med funktionsnedsättning”. En fråga att diskutera är därmed vad konsekvenserna blir för ett otillgängligt samhälle idag, imorgon och på längre sikt? Vem bär ansvaret för kränkningar och diskrimineringar och hur kan tillit och förtroende återupprättas?

VÅRDCENTRALERNA OCH DEN PSYKISKA OHÄLSAN

2011-05-30T15:21:00.001+02:00

Vilka resurser finns i det i primärvården – på vårdcentralerna när det gäller att möta psykisk ohälsa? Varför anställs inte fler kuratorer och psykologer för att svara på mot oroande utveckling där människor i olika krissituationer blir lämnade i sticket? Om detta har vi skrivit en debattartikel (författare är Mona Franséhn, Barbro Lennéer Axelsson och Jörgen Lundälv) som idag 30/5 publicerats i Västsverige.
Idag publicerade Göteborgs-Posten (GP) vår debattartikel med rubriken ”Vårdcentraler behöver ökade psykresurser”. Du hittar artikeln på följande länk där det också finns möjligheter att kommentera artikeln:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.639504-vardcentraler-behover-okade-psykresurser

Stödet till drabbade vid rattfylleriolyckor - debattartikel

2011-05-25T09:53:00.003+02:00

"Familjer och närstående måste få stöd efter trafikolyckor" är rubriken på vår debattartikel (Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm och undertecknad) som publicerades i tidningen Arbetarbladet i Gävle den 24 maj 2011. Artikeln finns på nedan länk:

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.3196773-familjer-och-narstaende-maste-fa-stod-efter-trafikolyckor

DOCENT I SOCIALT ARBETE HAR ORDET

2011-05-19T19:27:00.002+02:00

Den 18 maj 2011 gav jag en docentföreläsning i ämnet socialt arbete. Docentföreläsningen ägde rum vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Om du är nyfiken att ta del av Powerpoint-presentationen av föreläsningen och/eller se och lyssna på hela docentföreläsningen ca 45 minuter nu i efterhand så finns videoinspelningen tillgänglig på följande webbsida:

http://www.socwork.gu.se/kontaktaoss/Personlig_hemsida/Jorgen_Lundalv/

Rubriken för docentföreläsningen var:

"Tillgänglighet och delaktighet för personer med fysiska funktionsnedsättningar
- paradoxer och moraluppfattningar i socialt arbete"

FIKA UTE FÖR ALLA? ETT SVAGHETSTECKEN I TIDEN

2011-05-03T07:58:00.002+02:00

Flera medier (press och radio) har under senare tid uppmärksammat otillgängliga miljöer för personer med funktionsnedsättningar. I takt med vårtecknen så har café- och restaurangägare börjat i ordningsställa uteserveringar. Journalisten Ulf Westman uppmärksammar hur uteserveringar diskriminerar rullstolsburna i Tidningen Ångermanland. Är fika ute för alla att ses som ett svaghetstecken i tiden? Nyligen presenterades en stor enkätstudie som omfattade tillgängligheten av uteserveringar i 189 kommuner. Endast 6 av 10 kommuner svarade att de ställer uttalade krav på att uteserveringar är tillgängliga för alla i samhället. Kan detta också ses som ett svaghetstecken i tiden?

Myndighetsrädslor och skräck - vad är det?

2011-04-28T07:12:00.004+02:00

Vad innebär det när en människa är rädd och har skräck för att besöka en myndighet i samhället? Vilka konsekvenser kan sådana rädslor för människor i utsatta livssituationer? Vad innebär osäkerhet och rädslor i myndighetskontakter för personer med olika funktionsnedsättningar? I vilken utsträckning utgör dessa rädslor ett hot? I en debattartikel publicerad i Katrineholms-Kuriren idag 28 april skriver vi om denna problematik. Debattartikeln är skriven av brukare och forskare tillsammans. Vi tror att det är en viktig och framkomlig väg att diskutera rädslor utifrån såväl brukarperspektiv som forskarperspektiv. Artikeln hittar du i Katrineholms-Kuriren på följande webbsida:

http://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1031105

Debattartikel idag på Svenska Dagbladet - Brännpunkt

2011-04-20T15:02:00.003+02:00

Idag 20/4 publicerar vi en debattartikel med anledning av vår forskningsrapport "Drabbad av rattfylleri - Närståendes upplevelser av livsomställning och stöd". Debattartikeln hittar du på följande webbsida:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/narstaende-utan-stod-efter-trafikolyckor_6103211.svd

Debattartikeln är skriven av Jörgen Lundälv och Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm. I debattartikeln riktas bland annat kritik mot kommunerna och deras sätt att genomföra krisstöd för drabbade och närstående som drabbats av rattfylleriolyckor.

Krisstöd och kunskap om drabbade av rattfylleriolyckor bristfälligt

2011-04-19T20:57:00.003+02:00

En studie har genomförts av drabbade och närstående till personer som dödats i rattfylleriolyckor i vägtrafiken. Förstudien har genomförts vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Studien har genomförts av Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete och docent i trafikmedicin och Lars Olov Sjöström, fil dr och trafiksäkerhetschef vid MHF. Undersökningen är en ett led i en kommande nationell studie om stöd till närstående.

SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN (LÄTTLÄST):

Den här förstudien har genomförts dels för att belysa de rattfylleridrabbades situation och dels för att få nya hypoteser för fortsatt forskning på området. I rapporten presenteras 49 berättelser från drabbade varav flertalet är berättade av kvinnor. Vi söker kunskaper om hur olyckorna påverkar de drabbades liv och livskvalitet på både kort och lång sikt och hur de utifrån egna erfarenheter upplever samhällets stöd. En omfattande enkät har används för att samla in material om de drabbades erfarenheter. De rattfylleridrabbade som har medverkat i undersökningen har drabbats av en rad olika förluster, genom att närstående omkommit eller skadats eller i form av egna skador. I svaren på vår enkät beskriver de också andra förluster. Många skriver att de inte har samma kapacitet idag som tiden för olyckan. Flera har haft svårigheter att koncentrera sig på sina arbeten och till och med förlorat sitt arbete. Någon uppger i enkäten att det inte längre finns några krafter kvar för att klara av ett heltidsarbete. Det är också tydligt att de drabbades situation på arbetsmarknaden har förändrats efter olyckan. Andelen som arbetar som anställda har minskat från 59 procent till 48 procent. Hela 20 procent av enkätbesvararna har idag sjuk-/aktivitetsersättning, att jämföra med två procent före olyckan. Studien visar att utsattheten och bristen på stöd för drabbade och närstående vid rattfylleriolyckor är påtaglig. Hela 55 procent av deltagarna i vår studie ansåg att de inte fått något stöd efter olyckan. Så skulle det inte behöva vara med tanke på att det finns utbildad kompetens i landets kommuner när det gäller kriser och omhändertagande vid olyckor. 25 procent av de rattfylleridrabbade i studien svarade att de hade velat ha kontakt med socialtjänsten efter att rattfylleriolyckan hänt, men bara någon enstaka har haft en sådan kontakt. Kommunernas krisgruppsverksamhet, s.k. POSOM-grupper, har bara undantagsvis aktiverats för att ge stöd till de drabbade. I Socialtjänstlagen står det att varje kommun har det yttersta ansvaret för att alla medborgare ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret gäller också barnen. En av slutsatserna i studien är att de lokala myndigheterna inte har utgått ifrån FN:s barnkonvention och arbetat för barnens stöd vid en krishändelse.

Sveriges Radio god förebild med Radio Leaks - ny debatt börjar

2011-04-08T20:09:00.003+02:00

Sveriges Radio (SR) som public service företag har nyligen startat en ny tjänst kopplat till SR. Man kallar den för Radio Leaks och ger medborgarna en helt ny möjlighet att anonymt lämna tips till SR. Krypterad tjänst som kommer att få allt fler att kunna använda sig av meddelarfrihet mm. Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare på Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet skriver tillsammans med undertecknad en debattartikel med titeln "Radioleaks kan lysa upp skuggsidan". Du hittar artikeln på följande webbsida på Internet:

http://www.medievarlden.se/diskussion/2011/04/radioleaks-kan-lysa-upp-skuggsidan

Vilka möjligheter kommer Radio leaks att ge människor med funktionsnedsättningar? Är medierna tillgängliga? Är Radio Leaks tillgängligt för alla?

TYSTNADENS FÖRÖDANDE FÖLJDER – SOCIALT ARBETE MED FÖRHINDER

2011-04-01T14:05:00.001+02:00

I det utkommande numret av tidskriften Alkohol & Narkotika (Nr 2/2011) publiceras vår debattartikel (Ylva Donning, Per-Olof Larsson och Jörgen Lundälv) som handlar om socialarbetarens uteblivna röst i välfärdssystemet. Du hittar artikeln direkt på tidskriftens hemsida på webben:

http://www.can.se/sa/node.asp?node=%202744

Det är dags och hög tid att socialarbetare i Sverige tar utrymme i medierna (press, radio, tv, internet, sociala medier o.s.v.) för att debattera, kommentera och följa hur problem och fenomen inom socialt arbete ser ut i dagens samhälle. Det finns flera förklaringar till den kompakta tystnaden. Du kan (om du vill) läsa vår artikel och gå ut i samhället och ställa frågor till socialarbetarna och vänta på om du får något svar. Det krävs tid, mod men också flera lockelser för att få det sociala arbetets företrädare att höja blicken in i en tidnings debattsidor.

Case manager – vad är det?

2011-03-29T11:15:00.002+02:00

Jag läser dagens tidning av Barometern. Journalisten Pia Andersson Hobert har skrivit en artikel om just Case manager. Artikeln har rubriken ”Långsiktig samverkan ska ge bättre stöd” (29/3). Här vill jag ge en liten recension av nyhetsartikeln. Den är jätteviktig och verkligen i tiden. Och så är den välskriven på ett enkelt språk. Artikeln börjar nämligen med följande förklaring av vad en Case manager är för något:

”Det är en person som ska se till att stödet till de funktionsnedsatta är sammanhållet. De ska bland annat planera, organisera och utvärdera stödet och vården för de funktionshindrade”.

Att skriva på ett enkelt sätt är viktigt så att berörda men också närstående ska kunna förstå de stödinsatser som finns i samhället. I Kalmar utbildar man nu 15 personer (totalt 120 personer i hela länet) som ska ge detta stöd till varje person med psykisk funktionsnedsättning. En lovvärd satsning.

Den nya läroplanen måste förebygga barns ohälsa och trafikskador

2011-03-16T10:10:00.003+01:00

Idag 16 mars 2011 publiceras mina tankar om barnkonventionen och den nya läroplanens roll och betydelse för att förebygga trafikskador bland barn och unga. Tidningen Dagen publicerar idag debattartikeln ”Lyft fram barnkonventionen i skolornas trafikundervisning”. Vill du läsa mer om artikeln kan du använda nedan länk.

Trafikskador är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. Barnskadorna i vägtrafiken har minskat men det är inte detsamma som att barn inte skulle drabbas av alla tusentals olyckor som varje år sker på våra vägar. Barn bevittnar kraschvåld och drabbas på många olika sätt när föräldrar, syskon och släktingar skadas genom våldet på vägarna. Det är enligt min mening hög tid att barn och unga används i det förebyggande arbetet i skolorna. Skolan måste satsa på trafikundervisning och låta barn och unga var delaktiga i det arbetet. Ett sådant arbete kan definitivt inte byggas upp med hjälp av eldsjälar. Samtliga polismyndigheter i landet måste aktivt ta steget ut i skolorna och tillsammans med andra aktörer leda nollvisionsarbetet. Och det måste börja redan i skolan.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=252128&utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=feed%3a+dagense-opinion+%28dagen.se+-+opinion%29

Bloggen sprids på Facebook

2011-03-12T07:37:00.003+01:00

Jag har lagt ut bloggen på Facebook. Du får gärna sprida den vidare. Det finns också en funktion på bloggen att bli en följare. Välkommen att följa debatt och pågående forskning!

Jörgen Lundälv

Viktigt att inte släcka information vid olyckor

2011-03-11T09:20:00.002+01:00

Under senare tid har det blivit allt svårare för medierna i samhället att få information om kriser och olyckor från polismyndigheterna i landet. Ett nytt radiokommunikationssystem (RAKEL) som införts omöjliggör det för nyhetsredaktionerna att få information från polisradio när till exempel en trafikolycka inträffat. Enligt min mening gynnar inte detta system och nedsläckningen trafiksäkerheten. Det är viktigt att medierna kan gå ut till allmänheten och informera när något hänt. Lika viktigt är det att mediernas kunskap kan användas i såväl insatsarbete som förebyggande arbete. Vid större olyckor (tex busskrascher i Sverige) har medierna visat sig ha en rik och tidig information. Medierna har till och med haft mer information än sjukvården. I en debattartikel i Gotlands Tidningar idag (11 mars) har jag skrivit några tankar om detta, se länk nedan.

Information och kommunikation såväl före som efter olyckor i samhället är viktigt. Tusentals människor skadas varje år i trafiken i Sverige . Många får bestående funktionsnedsättningar i samband med trauma. Också konsekvenser av olyckor är viktiga att tala om. Det handlar om vår tids stora folkhälsoproblem – trafikskadorna.

Nedsläckning av polisradio gynnar ingen trafiksäkerhet, av Jörgen Lundälv, Gotlands Tidningar den 11 mars 2011.

Länken:

http://www.helagotland.se/gt/artikel.aspx?articleid=6702306

Synskadade drabbar av otillgänglig Försäkringskassa

2011-03-08T17:15:00.001+01:00

Allt fler i samhället börjar nu protestera mot nedskärningar, utförsäkringar, utanförskap och de diskrimineringar som äger rum mot personer med funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar i Sverige. Idag läser jag en artikel som är skriven av Peter Tjernberg och Jan Åsberg, båda aktiva och ordföranden vid Synskadades Riksförbund i Medelpad och Sundsvall. De reagerar på att Försäkringskassan stänger kontor och ställer ett stort antal personer med synnedsättningar utanför service och stödfunktioner. Deras ord är tunga. De talar för ett stort antal drabbade personer. Vem ska svara på deras debattartikel? Frågan är väl värd att ställa igen: Vem bryr sig om att besvara en sådan debattartikel? Tystnaden är den enklaste och vanligaste vägen enligt min mening.
Om du är intresserad av att läsa artikeln och kommentera den vänder du dig till Sundsvalls Tidning. Artikeln har titeln ”Synskadade drabbas av Försäkringskassan stänger kontor” och publicerades idag 8 mars 2011. En kraftfull och bra artikel.

Bloggande forskarkollega

2011-02-28T12:52:00.002+01:00

Per-Olof Larsson, forskarkollega vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet har en intressant bloggsida där han bloggar om samhällsfrågor, funktionsnedsättningar och bland annat arbetsmarknadsfrågor. Du hittar Per-Olofs blogg på följande sida:

http://peroloflarsson.blogspot.com/

Det vanliga okända - hur ska anhöriga få veta?

2011-02-28T07:40:00.004+01:00

Jag läser i tidningen Folket. Där hittar jag en artikel "En grupp som inte är synlig. Kommunen har tagit fram riktlinjer för anhörigstöd". En intervju har gjort med en anhörigkonsulent och en beskriven kommun i artikeln har tagit fram riktlinjer hur anhöriga till en långvarig sjuk person, en person med funktionsnedsättning eller en äldre person kan få stöd. Olika stödformer nämns i artikeln vilket är bra. Det handlar om exempelvis: korttidsvistelse, utbildning, samtalsstöd och gruppverksamhet. Och sedan tar journalisten Anna Enbom som har skrivit artikeln upp det mest centrala: hur ska en kommun kunna nå ut till de drabbade familjerna? Frågan är inte på något sätt ny. Här kan man ana att det finns en frustration i kommunerna. Hur ska detta ske? Information och kommunikation tror jag är a och o i ett lyckat spridningsarbete. För det handlar om att sprida de olika stödformerna vidare ut i samhället. Det hade varit mycket intressant att få läsa en uppföljande artikel i ämnet. Det är viktigt att drabbade och närstående får en möjlighet att berätta för andra om det framgångsrika stöd de fått och vilken betydelse som det har fått. Kanske medierna framöver kommer att uppmärksamma gruppen som inte syns på ett annorlunda sätt. Utmaningarna om att informera om okända stödformer kanske inte bara finns hos socialarbetarna i kommunen utan också hos journalisterna. I centrum skulle då stå den lilla och utsatta människan.

Forskningsberättelse i Ljudmagasinet idag fredag 25 februari

2011-02-25T16:07:00.004+01:00

Idag berättar jag i Ljudmagasinet (media för personer med synnedsättningar) om min kommande forskning om tillgänglighet i Västra Götaland. Ljudmagasinet är en utmärkt kanal att kunna nå ut och ge sin forskningsberättelse. Vill du höra min berättelse om den pågående forskningen kan du gå in på Ljudmagasinets hemsida, se följande länk.

http://www.talivast.se/cont.aspx?sida=Hem&attr=

Chips, godis eller mobiltelefon? Så blir ”handikapprörelsen” större

2011-02-24T07:25:00.001+01:00

Allt fler organisationer och föreningar i Sverige märker av sviktande medlemsantal. De vikande siffrorna är inte rolig bild att visa upp för omvärlden men är samtidigt en mätare på hur det är ställt i en organisation. Brukarorganisationer inom funktionshinderområdet utgör inget undantag. Jag besöker Personskadeförbundet RTPs hemsida på Internet. Där erbjuds olika former av belöningar för den som rekryterar medlemmar. På hemsidan står att läsa:

”När du värvar nya medlemmar får du en belöning och du bidrar samtidigt till att din lokalförening kan delta i en tävling om flest nya medlemskap under kampanjperioden. Förbundets målsättning är att vända trenden med minskande medlemsantal – 2011 ska vara året då vi vänder”. (Personskadeförbundet RTPs hemsida februari 2011).

Chips, godis eller en ny mobiltelefon av senaste modellen? Ja, frågan man kan ställa sig är om det ideella samhällsarbetet och engagemanget kan stärkas genom belöningar. Begreppet altruism står för människokärlek där den som ger något inte kräver någon som helst motprestation. Är det möjligt att det finns människor som dagligen rekryterar personer till en organisation eller förening utan för den skull anmäla antalet? Eller visar vilja att delta i en utlottning? Jag tror att den gruppen är ganska stor. Chips, godis eller mobiltelefoner lär knappast öka möjligheterna för en sviktande rörelse att bli större eller starkare.

Glasögonreformen och klassfrågan

2011-02-22T12:06:00.001+01:00

I dagens tidning (jag har valt att läsa Piteå-Tidningen) 22 feb, finns en intressant nyhetsartikel av journalisten Laila Bäckström. Den handlar om de fattiga barnen och rubriken lyder:

”Föräldrar har inte råd att lösa ut barnens glasögon”.

Barnhjälpsorganisationen Majblomman har gjort en undersökning i Sverige och kommit fram till att synen hos barnen har kommit att bli en klassfråga. Vad händer när föräldrar inte har råd att ge sina barn glasögon? Majblomman har svar på frågan. Det behövs införas en glasögonreform så att alla barn (skolbarn) ska få rätt till glasögon. Artikeln är bra för att den refererar Majblommans undersökning men även för att den lyfter fram fakta om hur stora skillnader det kan vara mellan de olika landstingen i landet och deras olika bidrag.

Jag ser det som grundläggande att alla barn som behöver glasögon ska ha rätt till detta. Det är inte rimligt att det är en sådan snedfördelning som artikeln gör gällande.

Återstår att se när glasögonreformen börjar. Majblommans studie är ett steg i rätt riktning. Att låta alla kunna se från början i livet.

När samhället sviker utsatta barn – viktiga länkar februari 2011

2011-02-21T22:49:00.001+01:00

Läser på Föräldrakrafts hemsida om utsatta barn. De utsatta barnen med långtidssjukdomar och funktionsnedsättningar blir utsatta för misshandel och våld i sina hemmiljöer. I Sverige. Idag. Det går att läsa mer på Föräldrakrafts hemsida:

http://foraldrakraft.se/articles/föräldrastöd/hög-risk-för-våld-mot-barn-som-har-funktionsnedsättning

och i en ny forskningsstudie från Karlstads universitet:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1651-2227.2010.02029.x/abstract

Att gå in i glaset – en tillgänglighetsfråga

2011-02-21T09:07:00.001+01:00

I dagens samhälle talas det allt som oftast om människor som ”går in i väggen”. Utbrändhet och utmattning ligger i tiden. Maratonlöparna berättar också om känslan att ”springa in i väggen”. Den kritiska nivån ligger när löparen avverkat 30 kilometers löpning. Att gå in i ”glaset” är en helt annan sak. Det är en fråga om utsatthet och tillgänglighet. Men vad menas med ”glaset”. För personer med synnedsättningar finns det risk att gå in i olika föremål exempelvis när man vistas utomhus. Stolpar och cyklar som står parkerade på trottoarerna kan vara några exempel.
Jag läser en nyhetsartikel med rubriken ”Enkla hinder avhjälpta i kommunens byggnader” skriven av journalisten Anna-Karin Forsberg. Den är publicerad idag i Hallandsposten. En bra artikel med en illustrativ bild – en glasentré till ett kommunbibliotek i Söndrums bibliotek. Bilden visar hur kommunen har gjort sina byggnader tillgängliga för alla – också för personer med synnedsättningar.

Utbildning för alla - pågående debatt kommenteras

2011-02-16T08:33:00.003+01:00

En intressant debatt pågår nu som handlar om unga och ungas möjligheter att påbörja högre utbildning. Debatten drivs av Per-Olof Larsson vid Göteborgs universitet och av Emma Lyrdal vid Riksgymnasiet i Göteborg. Debattartikeln som har rubriken "Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola" är tydlig och slagkraftig. Vem kommer att svara på denna debatt? Det blir förstås intressant att följa de fortsatta diskussionerna.

Här nedan ser du artikeln i sin helhet.

"Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola"

Det är ingen självklar möjlighet för ungdomar idag med funktionshinder att studera vidare. Det finns fortfarande många hinder, lokaler är inte tillgängliga och inläsning av tryckt material fungerar inte alltid. Därför måste studiemiljön förbättras. Elever med ett funktionshinder måste få möjlighet att praktisera under sin gymnasietid och känna på hur det är att studera vid högskola eller universitet. Det skriver Per Olof Larsson, Göteborgs universitet och Emma Lyrdal, Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet i Göteborg i denna debattartikel.

Det är fortfarande sällsynt att killar och tjejer med stora funktionshinder börjar studera vid universitet och högskola

Det måste bli ett lika naturligt val för dessa elever som för alla andra ungdomar att tänka sig en universitetsutbildning. Som alla andra gymnasieelever måste de komma fram till om de har möjlighet, orkar fysiskt och har fullständiga betyg för högre studier. Finns det ett lockande arbete i framtiden?

Tidigare generationer personer med funktionshinder har inte alltid sett det som en möjlighet att plugga vidare. Men nu kommer det en helt ny generation av ungdomar som haft bra stöd i skolan av elevassistenter och speciallärare. De har haft möjlighet att plugga tillsammans med andra elever och för många av dem är det helt naturligt att de skall läsa vidare.

Gymnasieelever med funktionshinder måste få möjlighet till en realistisk överblick över kommande universitetsstudier redan under gymnasietiden för att de skall klara sina framtida studier. De ska erbjudas praktik på högskola. Eleverna måste få uppleva vad ett högt studietempo innebär, att vara en bland många studenter, att ta sig mellan salar, att snabbt skaffa litteratur, och samarbeta med andra studenter och mycket annat som hör till högskolestudentens vardag.

Speciellt krävande blir det vid grupparbeten, seminarier och kliniska övningar. Vi skall inte sticka under stol med att det är tufft att läsa vid universitet men då måste studenter med funktionshinder få möjlighet att förbereda sin framtid.

Då måste också universitet och högskolor vara redo att möta deras krav. Transporter till och från måste fungera till hundra procent.

Våra universitet har inte heller alltid en funktionshindervänlig miljö. Det finns alltför många traditionstyngda byggnader med trappor, stora salar med fasta bänkar där det är och svårt att ta sig fram i rullstol. Studenter utan funktionshinder tar en väg genom byggnaderna, medan det blir en helt annan för den som använder rullstol. Därför måste studiemiljön förbättras, eftersom studier vid högskolan bygger på att studenter umgås, hjälps åt och samarbetar. Har du en synnedsättning säger det sig självt att inläsning av böcker, kopierat material, stenciler och lärarnas föreläsningsmaterial fungerar perfekt.

Tyvärr blir kraven på studenter med funktionshinder högre än för andra. Inte nog med att de skall klara en krävande studiegång, de skall hantera sitt funktionshinder också. Och då måste tillgängligheten i universitets- och högskolemiljön förbättras.

Per Olof Larsson
Institutionen för socialt arbete vid Göteborg universitet

Emma Lyrdal
Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet Göteborg

Fredag, LO-tidningen och de utsatta

2011-02-11T07:42:00.001+01:00

Jag sitter och läser senaste numret av LO-tidningen som utkom idag fredag 11 februari. Göran Nilsson som är försäkringsmässig ombudsman vid LO har skrivit en artikel med rubriken ”En fruktansvärd reform” (sidan 5 i LO-tidningen). Han beskriver hur socialsekreterare nu oroar sig för utvecklingen om drabbade och Försäkringskassan. Göran Nilsson skriver:

”Så här kan det inte fortsätta, det är dags för alliansregeringen att vakna upp och ta sitt ansvar och inse att man måste förändra de nya reglerna, med den strikta bedömningen av arbetsförmågan, och de fasta tidsgränserna för hur länge man kan få ersättning” (s5 LO-tidningen nr 5, 11 februari 2011).

Han beskriver i artikeln b.la. en person med funktionsnedsättning som haft aktivitetsstöd i flera år. Mannen har haft ledsagare och god man och har nu plötsligt fått avslag. Artikeln är rak och välskriven. Budskapet är klart. Varje dag drabbas redan utsatta personer av ytterligare utanförskap och utsatthet i samhället. Vilka blir konsekvenserna av detta? Och varför är det så tyst i debatten också i denna fråga? Göran Nilsson vid LO försöker få igång en debatt i LO-tidningen. Vem kommer att besvara hans frågor och hur lyder svaren?

Läser i Dagens Medicin om ICF

2011-02-10T11:15:00.001+01:00

Så sitter jag i mitt tjänsterum och läser om ICF och läkares sjukskrivningsarbete. Detta är något som berör många. Det är inte bara en fråga för läkare och dennes patient. Det är en fråga för hela samhället. Det handlar nämligen om en internationell antagen klassifikation – ICF (International Classification of Functioning, Disability & Health).
I en artikel ”Sjukintyg kan missa psykiska problem” som är publicerad i senaste numret av tidningen Dagens Medicin (9 februari 2011) säger läkaren Lars Backlund att ICF kan vara en bra grund för läkare när de använder sig av enkla koder för att få ett bra sjukskrivningsunderlag. Flera ytterligare frågor som kan vara väl värda att diskutera vidare är kunskapen och spridningen av ICF bland olika professioner och yrkesområden. Det blir intressant att följa de vidare diskussionerna om sjukskrivningar och ICF.

Sveriges Radio Västerbotten rapporterar om debattartikel och vikten av att bryta tystnaden för socialarbetaren

2011-02-08T16:48:00.001+01:00

Idag 8 februari har Sveriges Radio P4 Västerbotten i Umeå sänt ett radioinslag som tar sin utgångspunkt i en debattartikel om samhällsdebatten och socialarbetarens roll för att bryta tystnaden och kommentera såväl socialpolitik som socialt arbete.

Radioinslaget hittar du på Sveriges Radio Västerbottens hemsida:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4336864

I inslaget medverkar också representant från RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa och en person som arbetar ideellt på ”Bakfickan” i Umeå.

Vad säger du om radioinslaget? Debatten och diskussionerna om det sociala arbetets företrädare och om att ta ton i samhällsdebatten är något som borde uppmärksammas mer i samhället. Vem tar nu ordet vidare i debatten? Det är en fråga som är öppen och intressant att följa. Imorgon är det den 9 februari. En ny dag således.

Socialarbetaren i media - civilkurage, kunskap och utmaning

2011-02-07T11:25:00.004+01:00

Det är viktigt att socialarbetaren och socionomen tar utrymme i svenska medier. Jag har i flera böcker försökt att problematisera varför rädslokulturen och tystnaden är så stor inom flera professioner. Det handlar om socialarbetare, psykologer, sjuksköterskor, läkare mfl. Listan kan göras lång. I en bok som jag skrev tillsammans med författaren Ulla-Carin Moberg för några år sedan försöker vi ge tips och råd hur man kan tränga igenom mediebruset men framför allt kommentera sociala frågor och tillstånd i samhället. Boken som heter Mediehandbok för socialarbetare är riktad till alla som arbetar med sociala frågor i samhället.

Att ta utrymme i medierna och i debatten i synnerhet handlar om flera saker. Civilkurage, kunskap och utmaningar är några sådana. Vill du läsa mer om den pågående debatten om media och socialt arbete, se SVT:

http://svtdebatt.se/2011/02/forskarupprop-socialarbetarna-maste-vaga-beratta-om-misaren/

Om kostens betydelse och ADHD

2011-02-04T09:10:00.001+01:00

Om man söker på ordet ”funktionsnedsättning” i MedieArkivet idag fredag 4 februari så hamnar en artikel om ADHD högst upp på träfflistan. Svenska Dagbladet har publicerat en artikel med rubriken ”Kostbyte kan lindra adhd”. Artikeln hittar du på följande länk:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Den handlar om en funktionsnedsättning (ADHD) som benämns för kontroversiell. ADHD kan enligt artikeln förklaras av en typ av överkänslighet mot livsmedel. Därför borde nu ändrad kost ”testas på alla drabbade” (Svenska Dagbladet, 4 februari).

Reportern Anna Gustafsson på Svenska Dagbladet följer upp forskarrönet med en artikel om kravet på ungdomarna.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nog-med-krav-pa-tonaringar_5915203.svdd

God kost är väl något som också berör alla samhället. Detta gäller även många personer med funktionsnedsättningar som bör ha god tillgång till även olika former av sjukgymnastik och motion. Återstår att se vilken debatt som kommer att följa av de senaste forskningsrönen. De är nyligen publicerade i den medicinska tidskriften the Lancet och bygger på en holländsk studie. Vill du kika mer på studien så går det bra på följande länk:

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2810%2962227-1/abstract

Med blick på framtiden

2011-01-30T18:37:00.004+01:00

Sitter och läser en artikel i Kvällsposten idag söndag 30 januari. Den första månaden på det nya året är till ända. Artikeln bär namnet "Sluta kasta bort våra unga" och är skriven av Jan-Olof Bengtsson. Artikeln bygger på en rapport som nyligen kommit ut av Nima Sanandaji (titel Arbetslinjen på undantag, Timbro). Bengtsson skriver följande tänkvärda ord i sin artikel:

"Aktivitetsersättning och bidrag för funktionsnedsättningar är en självklarhet och en plikt för varje kännande samhälle.
Men att av inkompetens eller bekvämlighet gödsla med tillämpningen är en mänsklig kapitalförstöring av framtidens
generation utan like". Bengtsson, 30 januari 2011, Kvällsposten "Sluta kasta bort våra unga".

Det är viktigt att alla unga får en chans på arbetsmarknaden. Alla unga (med eller utan funktionsnedsättningar) har en framtid och det är viktigt att alla får delaktighet, tillgänglighet till såväl arbete som utbildning.

Hoppas det blir fortsatt debatt om Jan-Olof Bengtssons artikel som publicerades idag. Den behövs nämligen.

Is och konst - en liten fråga om tillgänglighet

2011-01-30T17:46:00.003+01:00

Trottoarerna är fortfarande isiga. Ibland kan det vara ett litet konststycke att promenera på trottoaren. Is på rätt ställen kan också utgöra konst. Bilderna på min blogg är fångade under en promenad.

Kan socialarbetare ta en egen ton i samhällsdebatten?

2011-01-28T11:01:00.001+01:00

Nu pågår en debatt om socialarbetarens närvaro i samhällsdebatten. I en debattartikel ställer vi oss den frågan – Kan socialarbetare ta en egen ton i samhällsdebatten? Vilka konsekvenser får tystnaden?

Ibland tänker jag på tystnaden och varför till exempel funktionshinderfrågorna så sällan diskuteras i radioapparaterna. Det finns många utsatta grupper som inte kommer till tals i samhället. För dem är socialarbetaren inte bara ett stöd. Socialarbetaren skulle också kunna vara en debattör och ge debattstöd för de svaga i samhället.

Om du vill läsa den pågående debatten om socialarbetaren och media kan du läsa mer på följande länkar. Där kan du också ge dina kommentarer. Det går också bra att skriva här på min bloggsida:

Tranås-Posten:
Dags för socialarbetare att ta ton i samhällsdebatten, 26 januari 2011

Värmlands Folkblad (VF)
Socialarbetare måste bryta tystnaden, 26 januari 2011
LÄSA: http://www.vf.se/asikter/debatt/socialarbetare-maste-bryta-tystnaden

Ystads Allehanda
”Det som inte syns i media finns inte”, 27 januari 2011
LÄSA: http://www.ystadsallehanda.se/tycktill/article1364871/Det-som-inte-syns-i-media-finns-inte.html

Tidningen Dagens Arena: (26 januari 2011)
Forskare i socialt arbete: ”Dags för socialarbetare att ta ton i samhällsdebatten”
LÄSA: http://dagensarena.se/debatt/forskare-i-socialt-arbete-dags-for-socialarbetare-att-ta-ton-i-samhallsdebatten/

Funktionshinderforskning om tillgänglighet

2011-01-21T12:00:00.002+01:00

Vid Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete inleds i januari 2011 ett nytt forskningsprojekt om medierapporteringens innehåll avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Projektet pågår fram till december 2012. Du kan läsa mer om nyheten i Svensk Handikapptidskrift, januari 2011 eller på följande webblänk:

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&month=01&news_id=970

En resa om tillgänglighet - Tillgänglighetsresan

2011-01-19T17:08:00.003+01:00

Jag sitter och läser en spännande och intressant rapport med rubriken "Samhälle för alla. Tillgänglighetsresan fortsätter". Det är en bok som är utgiven av Handikappkommittén i Västra Götalandsregionen. Boken har precis kommit från tryckeriet och den är intressant på flera sätt. Den ger vikt och ljus för funktionshinderfrågorna där personer ur olika perspektiv diskuterar funktionshinderfrågor och visioner. Den boken ska jag läsa nu och hoppas att den kommer att väcka fortsatt debatt.

Alltså:

"Samhälle för alla. Tillgänglighetsresan fortsätter".

Boken är utgiven av Bohusläns Museums Förlag.

Tillgänglighet och media i ny Göteborgsstudie

2011-01-18T09:52:00.004+01:00

Vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet inleds nu en större forskningsstudie om tillgänglighet i media. Flera frågor kommer att undersökas och belysas i undersökningen. Exempel på frågor är: Vilken betydelse har media i samhället för berättelser och kunskap om tillgänglighet för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar? Vilken betydelse har medierna för närstående och allmänhet? Undersökningen stöds av en ny Kommitté för rättighetsfrågor vid Västra Götalandsregionen. Studien kommer att pågå under åren 2011-2012.

Om du har frågor, diskussionsämnen eller erfarenheter av media och tillgänglighetsfrågor får du gärna kontakta mig. Du kan skriva till min e-post: Jorgen.Lundalv@bornet.net

2011 - Tillgängligheten sätts på prov hårdare

2011-01-16T22:38:00.006+01:00

God fortsättning på det nya året 2011! Det blir ett intressant år på många vis. År 2010 var ju tillgänglighetens år. Vad blir år 2011 tillägnad? Vintern har tagit ett stadigt grepp om det mesta. Snö och is ställer nu oss inför flera frågor. Hur tillgängligt är vårt samhälle egentligen? I en debattartikel i Svensk Handikapptidskrift den 20 december 2010 skriver jag att tillgängligheten begravs i snön. Idag går jag in på Svensk Handikapptidskrifts webbsida för att läsa kommentarer om artikeln. Där möts jag av orden: "Artikeln är för gammal för att kommenteras". Och liknande tillstånd kan man se på dagstidningars webbsidor på Internet. Debatter och debattartiklar ses tydligen som färskvaror.
Om du vill kommentera min debattartikel i Svensk Handikapptidskrift går det bra att göra det här på min blogg.

Här hittar du artikeln på Svensk Handikapptidskrifts webbsida:

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2010&month=12&news_id=959

Busskrascher och erfarenheter

2010-12-14T12:40:00.003+01:00

Under åren 1997-2007 inträffade ett antal större busskrascher i Sverige. De har uppmärksammats i medierna. I en helt ny katastrofrapport från Socialstyrelsen beskrivs erfarenheterna av dessa busskrascher. I rapporten kan du läsa allt från tekniska data till medicinskt omhändertagande. När det inträffar större krascher i trafiken är det viktigt att tänka på att det är många som är drabbade och berörda. Vid en större krasch inträffar och uppstår flera s.k. traumaringar. Det innebär att förutom den drabbades familj så blir också vänner och arbetskamrater drabbade. Oftast räknas inte alla som berörs av en sådan händelse in i den officiella statistiken. Vad kan vi lära av en busskrasch där många skadas samtidigt? Beroende på typ av skada så drabbas många personer av fysiska funktionsnedsättningar. Enligt min mening är det viktigt att samhället bryr sig om och följer upp konsekvenserna för dem som är med om sådana trauman. Idag vet vi allt för lite om långtidskonsekvenser. Jag är författare i rapporten till de avsnitt som handlar om medierna och deras rapportering av busskrascherna såväl på skadeplatserna som tiden efteråt. Det är helt klart så att medierna blivit mer framgångsrika att använda sin kunskap och erfarenhet av att berätta om olyckorna som berör så många människor.

Om du är intresserad av att läsa mer om rapporten går det bra att ladda ned denna kostnadsfritt på Socialstyrelsens webbsida. Länken är:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-10-5

Handikappforskningens uppgift

2010-11-26T08:55:00.002+01:00

Under året som gått har jag tänkt en del på forskningens uppgift och forsningsinformation i synnerhet. Vad vet vi om handikappforskning i samhället? Vem är handikappforskaren? Och vilka forskningsprojekt finns inom området? Frågorna är många och viktiga. Tillsammans med Per-Olof Larsson vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet har vi gjort en mediesökning på handikappforskning igår och idag i medierna. I en debattartikel i Svensk Handikapptidskrift i höst försöker vi reda ut situationen. Artikeln kan du hitta på Svensk Handikapptidskrifts website eller nedan adress:

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2010&month=10&news_id=897

Politisk tystnad består trots debatt

2010-09-23T18:57:00.000+02:00

Det är inte bara anmärkningsvärt utan också allvarligt att den politiska tystnaden om funktionshinder och funktionsnedsättningar i vårt samhälle är så kompakt. Idag publicerades en debattartikel i Göteborgs-Posten om den politiska tystnaden. Vi är flera som försökt att initiera debatt om socialpolitik i flera ledande dagstidningar. Men svaren tycks utebli. Det är helt enkelt så att man väljer bort att diskutera dessa sakfrågor. Det är bekvämt och kräver heller ingen energi att bli en i den tysta gruppen. Bra och viktigt att det görs försök att initiera socialpolitiska debatter.

Om du vill läsa mer om politisk tystnad mot funktionshindrade är debattartikeln i Göteborgs-Posten den 23 september ett bra exempel. Du hittar artikeln på följande webbsida:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.452826-fortsatt-politisk-tystnad-om-funktionshindrade

Funktionshindrade, eftervalet och maten

2010-09-22T08:12:00.002+02:00

Vad händer nu efter valet med funktionshinderpolitiken i Sverige? Hur kommer det nya funktionshinderprogrammet för funktionshinderpolitiken att se ut? Frågan är om det är någon som vet. Åtminstone framgår det inte i medierapporteringen så här veckan efter valet. Sveriges Radio P4 Jämtland rapporterar i ett nyhetsinslag att 1000 personer med funktionsnedsättningar (oklart vilka) ska få arbete i mataffärer runtom i landet. Rubriken på nyhetsinslaget lyder: ”Funktionshindrade erbjuds jobb på mataffärer” (du hittar inslaget genom nedan länk på Internet). Är det sådana branschsatsningar som kommer att presenteras och rapporteras utifrån? Arbetslivet är ju så mycket större än mataffärer. Hur kommer det socialpolitiska handlingsprogrammet att se ut? Säkerligen många som väntar på besked.

Nyhetsinslag i SR P4 Jämtland 22 september 2010 finns här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4034264

Undanstoppade några dagar före valdagen

2010-09-17T13:31:00.001+02:00

Jag läser i dagens tidning av Kristianstadsbladet att några unga funktionsnedsatta i Skåne upplever att de är undanstoppade och att deras situation inte tas på allvar i valrörelsen. Det är nu några dagar kvar till valet. Närmare bestämt den sista vardagen före valet. Dagersättningen på 46 kronor ger inga pensionspoäng och det blir omöjligt att klara av att gå på den där målarkursen som en intervjuperson säger i artikeln. Journalistiken är tänkvärd. Några unga människor med funktionsnedsättningar kommer till tals i Kristianstadsbladet. De är undanstoppade. Och väntan på valresultatet har just börjat.

Vill du läsa mer om de ”undanstoppade”, se följande länk:

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1241020/De-kaumlnner-sig-undanstoppade.html

Synlig eller osynlig i valspurten

2010-09-16T11:46:00.001+02:00

Funktionshinderfrågorna och funktionshinderpolitiken har lyst med stor frånvaro i den politiska debatten. Tills för några dagar sedan. I partiledarutfrågningarna har funktionsnedsättningar kommit på tal. I de rödgrönas program för ny handikappolitik står också att läsa en hel del om insatser för personer med funktionsnedsättningar. Men varför har det dröjt så att få fram program- och debattfrågor inom denna del av socialpolitiken – funktionshinderpolitiken? Och är alla inkluderade? Det är viktigt att såväl synliga som dolda funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar får utrymme i debatt men också i programtexter. Att debatten och diskussionerna tas någon dag före valdagen är både intressant och anmärkningsvärt. Nedan en länk som exempel till de rödgrönas handikappolitik.

http://www.rodgron.se/nyheter/har-ar-de-rodgronas-handikappolitik/

Så får man en bakläxa

2010-09-13T19:08:00.002+02:00

Läser i dagens tidning av Skånska Dagbladet (se länk nedan) att en man med funktionsnedsättning i hjärnan nekats sjukskrivning av Försäkringskassan. Försäkringsrätten ger mannen rätt och Försäkringsrätten menar enligt tidningen att
mannen har rätt till full sjuksersättning. Försäkringskassans läkare har gett mannen avslag utan att ha träffat honom. Skånska Dagbladet skriver följande:
”Rätten skriver också att det är anmärkningsvärt att vanliga anställda på försäkringskassan kan ifrågasätta sakkunniga läkare som känner både klagande och har kunskap om personens sjukdomar”. Detta är intressant och påminner om beskrivningar tidigare hur försäkringsläkare skriver yttranden utan att träffa en skadad/sjuk person. Den kamp som mannen för mot Försäkringskassan handlar om en kamp inte bara om rätten till ersättning utan också en kamp om erkännande.

Mer finns att läsa i Skånska Dagbladet:

http://www.skanskan.se/article/20100912/NYHETER/709129975/1004/*/*/svart-sjuk-fick-ratt-mot-forsakringskassan

Vårdskandaler inom funktionshinderområdet

2010-09-12T21:36:00.001+02:00

Hur är det möjligt att en människa kan frysa ihjäl på ett vårdhem i Sverige år 2010?
Jag tittar på programmet Agenda i TV söndag 12 september, bara några dagar före valdagen. Ylva Johansson, vårdpolitisk talesman sa att valdebatten borde handla om detta. Maria Larsson, äldreminister menade också att detta var förkastligt. En ny tillsynsorganisation med ”mer muskler” ska börja arbeta med frågan menar Maria Larsson. Kvalitetsbrister ska upptäckas. Att det varit privata vårdbolag som representerat vårdskandalerna under senare tid är inget problem enligt Maria Larsson. Ylva Johansson menade att offentlighetsprincipen inte gäller de privata bolagen. Socialstyrelsen har riktat allvarlig kritik mot vårdbolaget. Det är ju Socialstyrelsens uppgift att göra detta och är egentligen ingen nyhet i sig. Men frågan är vad som händer nu? Att vårdskandalerna får uppmärksamhet är mediernas förtjänst och de personer som använder sitt meddelarskydd enligt grundlagen och berättar om missförhållanden runtom i landets kommuner.
I TV-programmet lyckades knappast äldreministern och den vårdpolitiska talesmannen kunna reda ut förhållandena. Vad blir nästa vårdskandal inom funktionshinderområdet? För det är inte fråga om utan när vi får veta det. Det är bra att människor använder sitt meddelarskydd för att berätta om vanvård, oegentligheter och missförhållanden. Det och inget annat handlar om att visa hur det är ställt med funktionshinderområdet i Sverige.

Vill du läsa mer om senaste vårdskandalen, se nyhetsbevakning i Aftonbladet, Kvällsposten och Expressen:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7712743.ab
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2132330/kvinna-lamnades-ensam-fros-ihjal

Frågor i debattartikel till politiska partier

2010-09-08T16:24:00.003+02:00

HSO i Västerbotten har i en tänkbar debattartikel i tidningen Norra Västerbotten idag skrivit flera frågor riktade till de politiska partierna. Kärnfrågan är egentligen precis samma fråga som jag själv försökt debattera om tidigare nämligen varför funktionshinderpolitiken och socialpolitiken inte förs fram bättre i samhället. HSO skriver om den ekonomiska ojämlikheten och utanförskapet för stora grupper i samhället. Artikeln finner du på följande webbplats:

http://norran.se/val2010/opinion/article1084638.ece

Utanförskap, rättighetsbegränsning och diskriminering – snabbhetens pris

2010-09-06T09:44:00.002+02:00

Varje dag lyfts frågor om utanförskap, rättighetsbegränsningar och diskriminering upp i svenska medier av bland annat brukarorganisationer, personer med funktionsnedsättningar och närstående. Man skulle kunna göra en klippbok och samla alla inlägg. Det handlar om röster från utsatta och närstående. Men också om röster om hopp och framtidstro. Det är naivt och tro att de politiska partierna ska lyfta funktionshinderfrågorna i årets valrörelse. Nu återstår slutspurten där andra frågor har setts som mycket mer betydelsefullare. Tystnaden kan tolkas på flera vis. En tolkning skulle kunna vara att funktionshinderpolitik och situationen för personer med olika funktionsnedsättningar är komplex på flera sätt. Kanske det är därför många blundar eller till och med struntar i att engagera sig i frågorna. Konsekvenserna av otillgängligheten i samhället handlar om diskriminering och inget annat. Vem är intresserad av att ta del av de kränkningar som begås? Situationen för många i samhället beskrivs med följande ord i Bohuslänningen:

”Vi med nedsatt rörelseförmåga utestängs från daghem, skolor, bostadsområden, arbetsplatser, restauranger, biografer, idrottsanläggningar, bussar, tåg, färjor och butiker. En femtedel av befolkningen har en funktionsnedsättning och berörs direkt av diskrimineringen”. Så skriver Lennart Eriksson i tidningen Bohuslänningen idag.

Vill du läsa mer om artikeln i Bohuslänningen kan du använda följande webblänk:

http://bohuslaningen.se/nyheter/val10/1.944864-otillganglighet-ar-diskriminering

Tystnad dag för dag

2010-09-03T11:13:00.002+02:00

Partiledarutfrågningarna i SVT kommenteras på allt fler håll. DHR kommenterar via DHR-bloggen att statsministern för första gången nämner personer med funktionsnedsättningar i debatten. Men det är över lika snabbt som ordet nämnts i tv. Också Kristdemokraterna har nyligen gjort ett utspel berättar Sveriges Radio P4 Kalmar. Partiet vill att statliga myndigheter, landsting och kommuner ska anställa 10 000 personer med funktionsnedsättningar. Jobbsatsning får inte begränsas till en del sektorer – näringslivet blev helt och hållet bortglömt i själva utspelet. DHR tyckte via DHR-bloggen att genomförandet av partiledarutfrågningarna i SVT var bra jobbat av SVT. Enligt min mening så jobbar brukarorganisationerna ännu bättre på att föra fram den utsatta människans röst i samhället.

Här hittade jag i DHR-bloggen:
http://dhr.typepad.com/

Valfläsk utan socialpolitik eller konsten att ställa in ett samtal

2010-09-02T12:46:00.002+02:00

Vi närmar oss dag för dag – valdagen. Valfläsk och löften om skatter, jobb och skola avlöser varandra. Och så miljöfrågorna förstås. Men socialpolitik är inget ämne att diskutera eller debattera. Situationen för stora grupper i samhället, jag talar om personer med funktionsnedsättningar och deras närstående sägs inte många ord. Detta fattigdomstecken blir så tydligt när man läser Länstidningen i Östersund. Där tar styrelsen för HSO, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Bergs kommun till orda.
Handikapprörelsen hade planerat en debatt med politikerna i kommunen och fick ställas in på grund av politikernas ointresse. Vem har intresse av att diskutera funktionsnedsättningar, delaktighet och tillgänglighet i en valrörelse där helt andra frågor styr. Inte ens medierna och journalisterna förmår längre att skildra de mest utsattas situation. Detta vittnar inlägget från HSO. Om inte HSO hade skrivit om den inställda debatten så hade ingen fått veta något om ointresset. Absolut ingen. HSO har gjort sitt jobb – att ge de utsatta en liten röst.

Läs om HSO och deras reaktion:
http://ltz.se/ordetfritt/ordetfritt/1.2296421-rakna-med-funktionshindrade

Väljarsiffror viktigare än det eftersatta

2010-08-31T09:36:00.004+02:00

Årets valrörelse men också valrörelsen i vår moderna tid handlar idag, inte långt från valdagen, om partier, väljarsiffror och ställningar mellan blocken. Utspel och framträdanden avlöser varandra. Korta utspel och inspelningar från media skapar rubriker vilket säljer framgångsrikt i medierna. Däremot behandlas inte särskilt ofta de utsattas situation i samhället. Jag läste idagarna en insändare i en mindre lokaltidning. En förälder undrade hur personer med funktionsnedsättningar som har aktivitetsersättning ska kunna klara sig i samhället. En bra och berättigad fråga. Men vem vill diskutera detta? Vem bryr sig? Några dagar kvar till valet....

Tillgänglighetsfrågan - en för svår fråga?

2010-08-25T15:24:00.002+02:00

I Länstidningen Östersund står att läsa på en debattsida att funktionshindrade bortprioriteras i samhället och att det är hög tid för en lag som kan kontrollera och att diskriminering kan lagföras. Planen för handikappolitiken – Från patient till medborgare, är som det mycket riktigt står på debattsidan ingen nyhet. Åren går och inte mycket händer. Är tillgänglighetsfrågorna verkligen så svårlösta att politiker idag inte våga diskutera dessa i valrörelsen? Det är påtagligt tyst på såväl ledarsidor, debattsidor mm i landets tidningar.

Artikeln hittar du på följande webbsida:

http://ltz.se/ledaredebatt/debatt/1.2275552-funktionshindrade-bortprioriteras

Miljö och natur som resurs

2010-08-16T06:50:00.002+02:00

P4 Sveriges Radio Skaraborg har gjort ett bra och intressant reportage om hur personer med funktionsnedsättningar lättare ska kunna komma ut i arbetslivet. Reportaget handlar om att trädgårdsarbete och natursköna miljöer ska kunna stimulera ungdomar att lättare komma ut i arbetslivet. Bolums trädgårdar som beskrivs i reportaget drivs av ett tiotal lokala företagare med stöd från Västera Götalandsregionen. Mer om reportaget kan du läsa på följande websida:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=3923028

Politisk handikappförening ser dagens ljus

2010-08-13T09:01:00.001+02:00

I Gotlands Tidningar beskriver Moderaterna att man nu bildat en politisk handikappförening på Gotland som ska lyfta funktionshinderfrågorna och tillgänglighetsfrågorna.

Artikeln i Gotlands Tidningar finns på följande weblänk:

http://www.helagotland.se/gt/artikel.aspx?articleid=6200114

Syftet med bildandet av den lokala politiska handikappföreningen enligt artikeln är att man vill få fler personer med funktionsnedsättningar aktiva i politiken. Ska bli intressant att följa det lokala initiativet på Gotland.

Att inte få åka buss – vart är föraransvaret?

2010-08-12T13:34:00.000+02:00

Nerikes Allehanda har i två nyhetsartiklar lyft upp en högaktuell problematik – den bristande tillgängligheten. Artiklarna hittar du på följande webbsidor:

http://na.se/nyheter/2.2503/1.918116-visst-ska-gert-fa-aka-med

http://na.se/nyheter/2.2503/1.917483-gert-nekades-aka-buss

Varje förare av kollektivtrafik till exempel en bussförare har en god förareutbildning. De är helt enkelt yrkesförare. Och som sådana professionella. Det är anmärkningsvärt att se händelser som ovan inträffa trots den kunskap som finns om otillgängliga miljöer och funktionshindrades förutsättningar och behov. Jag tror att det finns ett stort kunskapsbehov hos många yrkesförare vad gäller vilka stödbehov som finns i vardagen hos personer med olika funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar. Detta borde även vara en viktig fråga att diskutera i samhället. Närmast är förstås valrörelsen där det fortfarande är tämligen tyst om stora gruppers utsatthet.

Tillgängligheten debatteras i sommar och nu

2010-08-11T08:32:00.003+02:00

Valrörelsen är i full gång och vi närmar oss valet. Jag är tillbaka efter sommaruppehållet med nya bloggkrafter. I sommar skrev jag tillsammans med funktionshinderforskaren Per-Olof Larsson vid Institutionen för socialt arbete en debattartikel i Göteborgs-Posten (GP) om att tillgänglighetsfrågorna är helt och hållet bortglömda i valrörelsen. Du kan hitta vår debattartikel på följande webbsida i GP:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.415927-tillgangligheten-ar-helt-bortglomd-infor-valet

Artikeln publicerades i GP den 28 juli och frågorna diskuteras fortfarande. Läsarkommentarer till artikeln finns på följande webbsida i GP:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.415927-tillgangligheten-ar-helt-bortglomd-infor-valet?articleRenderMode=article_full_discussion

Varför tystnad i valtider?

2010-07-09T06:21:00.002+02:00

I en debattartikel i tidningen Hallands Nyheter skriver Jonny Persson som är rörelsehindrad och synskadad att handikappfrågorna inte syns i valdebatten. Han gör det i en kort och rak debattartikel som består av tre meningar. Den behöver nämligen inte vara längre. Budskapet är klart från debattörens sida. Och så är det. Jag konstaterar detta också så här långt i valrörelsen att de politiska partierna tycks ha tappat funktionshinderpolitiken på valresorna. Ansvariga för socialpolitiken mfl borde läsa Jonny Perssons debattinlägg. Och svaret på hans debatt borde vara kort och ärligt. Många väntar säkerligen på svar på frågan varför frågorna inte tas upp.

Läs mer om debattartikeln i Hallands Nyheter på följande sida:

http://hn.se/asikter/valdebatt/1.886031-handikappfragorna-syns-inte-i-valrorelsen

Ungdomar undersöker tillgänglighet

2010-07-02T07:49:00.001+02:00

I dagens tidning av Östersundsposten (2 juli) undersöker ungdomar i Östersund tillgängligheten i samhället. Trånga utrymmen, trösklar, trappor mm undersöks och beskrivs i nyhetsartikeln. Undersökningen handlar om att samla in material till tillgänglighetsguiden i kommunen. En intressant och viktig artikel. Det är glädjande att se att ungdomar arbetar med tillgänglighetsfrågorna. Jag tror att mycket av otillgängliga miljöer mm handlar om attityder och okunskap. Att förändra attityder och okunskap kräver tid och det är viktigt att unga personer kan vara förebilder för andra. Att mäta och undersöka tillgänglighet kan vara ett led i ett sådant förändringsarbete. Bra att Östersundsposten uppmärksammar detta.

Artikeln i Östersundsposten hittar du på följande webbsida:

http://op.se/ostersund/1.2151122-bildextra-de-testar-tillgangligheten

Frihetsfråga i reportage

2010-07-01T07:59:00.001+02:00

Läser i Dalarnas Tidningar idag om ett reportage om Christian. Det handlar om upplevelser av frihet trots begränsningar i den fysiska friheten och rörligheten. Rubriken är ”Fysisk frihet är överskattat”. Bra och viktigt att berätta om livet efter rehabiliteringen och nuläget. I min doktorsavhandling (Förmåga till välfärd. Trafikskadades upplevelser och liv – ett drama om bemästring, 1998) berättade trafikskadade som jag mötte i mitten av 1990-talet hur de fokuserade på saker som de kunde göra. Frihet innebär många olika saker. Det viktiga är att se möjligheterna och vara öppen för nya chanser. Reportaget om Christian visar på vilka möjligheter som berättelsen har och viljan att berätta om vilka möjligheter som faktiskt finns.

Reportaget om Christian i Dalarnas Tidningar 30 juni 2010:
http://www.dt.se/nyheter/borlange/article683862.ece

Otryggheten och arbetet - en gång till

2010-06-30T07:40:00.001+02:00

I en debattartikel i tidningen Norra Västerbotten skriver riksdagsledamoten Hans Backman om lönebidrag och den stress som detta kan ha för personer med funktionsnedsättningar. Skribenten menar att det finns risk för otrygghet och ”inlåsning” i ett lönebidragssystem som bara varar i fyra år. I artikeln beskrivs också att det för alla borde finnas en möjlighet att kunna fortsätta jobba på sin arbetsplats. Det är intressant att ta del av medierapporteringen nu i sommar. Allt fler artiklar (och förtroendevalda i olika politiska partier) skriver om arbetets betydelse inom funktionshinderpolitiken och för den funktionsnedsatta människan. Men vad kommer att hända? Vad kommer att realiseras? Debatter initieras men sedan blir det tyst. Vem besvarar en debattartikel i tidningen? Kanske någon annan gör det. Kanske den blir helt och hållet obesvarad. I en valrörelse väcks vallöften och förhoppningar. I sommarens s.k. ”nyhetstorka” inom media väcks också förhoppningar när något uppmärksammas för utsatta grupper. Men vad händer sedan? Bristerna med lönebidragen och det svenska lönebidragssystemet är inte något nytt. Återstår att se vad som händer med varaktigheten och tillträdet på arbetsmarknaden för alla.

Artikeln ”Jobbcheckar ger funktionshindrade arbete” finns på följande webbsida:

http://norran.se/val2010/opinion/article1066166.ece

Sämre levnadsvillkor – vad hjälper det?

2010-06-29T13:57:00.001+02:00

Idag rapporterar Sveriges Radio P4 Norrbotten om en rapport från Socialstyrelsen som släppts. Personer med funktionsnedsättningar har mycket sämre levnadsvillkor än genomsnittsvensken. Sämre ekonomi, lägre utbildningsnivå och svaga förbindelser till arbetsmarknaden konstateras. Men vad är egentligen nytt? Medierna går nu in i en period av sommartorka = nyhetstorka. De dåliga levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar är ingen nyhet. Det har varit känt under lång tid. Till och med när Välfärdsbokslutet (den statliga utredningen om välfärd i Sverige) som presenteras för flera år sedan. Hur ska denna utveckling vändas? Vad finns det för några nya infallsvinklar på denna problematik? Vilka följdeffekter får det inte bara i semestertider utan också i livet för den drabbade och hennes närmaste? Detta borde vara frågor att bevaka i större utsträckning. De dåliga levnadsvillkoren har varit i många år.

P4 Norrbottens rapportering idag finns på följande länk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=3816275

Livskonsekvenser efter trafikolycka

2010-06-28T11:05:00.001+02:00

Det är sommartider och många av oss är ute på vägarna och rör oss. Vi färdas i fordon, bilar, motorcyklar o.s.v. Eller cykeln. Och så händer olyckan. Plötsligt och oväntat. Den kan få svåra följer. Det vittnar det reportage om Göran som Aftonbladet nyligen gjort och publicerat. Olyckan inträffade år 1985. Aftonbladet gör uppföljning 2010. Det är bra. Vi måste lära och se livskonsekvenserna av en olycka. Reportaget läser du på nedan länk.

http://www.aftonbladet.se/wendela/article7347705.ab

Funktionshindrade hos polisen

2010-06-23T08:29:00.002+02:00

Polisen i Sverige börjar nu i utåtriktad form via medierna berätta om att de börjat rekrytera personer med funktionshinder till polisiärt arbete. Länspolismästaren i Stockholm uttalar sig i Sveriges Radio P4 Gotland att detta är en satsning för de funktionshindrade. Enligt min mening är det viktigt att polisen rekryterar alla personer med bra kompetens och erfarenheter. Detta gäller i hög grad inom funktionshinderområdet. Tillgänglighetsfrågor i samhället är något som ska fungera. Inslaget i SR P4 Gotland är bra och intressant.

Läsa mer om funktionshindrade hos polisen, se weblänk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2222&artikel=3801024

Polisens insatser för tillgängliga miljöer finns också beskrivit på polisens webportal:

http://www.polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Stockholm/april-juni/En-insats-for-tillganglighet/

Barnen och tillgängligheten

2010-06-22T08:59:00.002+02:00

Tillgänglighet är något som berör alla. I dagens tidning av Nya Wermlandstidningen finns en artikel om att Åmål har fått en ny tillgänglighetsanpassad lekplats. I artikeln står att läsa att det från och med i år 2010 ska finnas minst en (1) lekplats som är tillgänglighetsanpassad i kommunen. Vad menas med det egentligen? En lekplats av hur många? Och varför drar tillgänglighetsarbetet i så många kommuner ut på tiden? En viktig fråga att ställa i sammanhanget är vem som är vinnare på ett utdraget tillgänglighetsarbete? Barn med funktionsnedsättningar blir de stora förlorarna. Tillgänglighet kostar så lite och det som görs tillgängligt kommer alla till del.

Läsa mer om artikeln kan du göra genom nedan weblänk:

http://www.nwt.se/saffle/article727973.ece

Vikten av att synliggöra sjukhuskuratorn

2010-06-21T15:20:00.003+02:00

Under flera år har det diskuterats om betydelsen av att synliggöra sjukhuskuratorn inom hälso- och sjukvården. Det är hög tid för att legitimera kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Detta läser jag idag i tidningen Kristianstadsbladet. Gunvor Wessberg, kurator och representant för Akademikerförbundet SSR skriver att en legitimering på sikt kan främja tillgängligheten. Men framför allt skriver hon om att en legitimation handlar om ett bevis på kompetens, kvalitet och erfarenhet. Under senare tid har allt fler vårdcentraler börjat anställa kuratorer. Det innebär att det kurativa arbetet förstärks också inom primärvården.
I artikeln krävs fler kuratorer inom hälso- och sjukvården. Ett bra initiativ och viktig fråga! Bra att kuratorerna bryter tystnaden. Det kurativa arbetet inom hälso- och sjukvården har varit eftersatt under lång tid. Vill du läsa mer om sjukhuskuratorn i debatten, kan du läsa mer via följande länk:

http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article904939/Legitimera-kuratorerna.html

Medierna kan bli bättre

2010-06-19T18:33:00.001+02:00

Medierna (press, radio och tv) har i det journalistiska uppdraget att bevaka och uppmärksamma den lilla och utsatta människans intressen i samhället. Särskilt utsatta grupper som till exempel personer med funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar är exempel på sådana grupper. Jag vet att det finns journalister som är intresserade och duktiga på att rapportera och skriva om funktionshinder och funktionsnedsättningar i samhället. Jag har själv mött flera sådana reportrar. Men den utsatta människans röst i samhället borde komma fram betydligt mer än vad som är fallet idag. Vi har många medier till exempel ett stort antal tidningar runtom i landet som har möjligt att bevaka intressen, situationer, utanförskap men också möjligheter och rikedomar. Då och då gör jag sökningar i olika databaser. Ibland får jag napp när jag söker efter funktionshinder och funktionsnedsättningar i det journalistiska nyhetsflödet. Att tränga igenom med socialpolitiska frågor är inte helt lätt i det stora mediabrus som finns. Jag skulle vilja, som forskare, läsa mer om hur brukare, patienter, klienter (eller vilka benämningar som nu används) har det i sin vardag. Jag vet att medierna kan bli bättre på att bevaka den utsatta människans situation. Kanske är det så att journalisten behöver lite hjälp på traven för att kunna uppmärksamma ett problem eller en möjlighet för en person eller grupp i samhället. Vardagsberättelserna och vardagslivet behöver skildras. Genom att läsa och ta del av hur människor har det, hur de upplever vår tids socialpolitik eller hennes utanförskap, kanske jag och du kan bli lite klokare. Jag tror i alla fall det.

Lundensarna toppar tillgängligheten

2010-06-18T10:54:00.002+02:00

Idag (18 juni) berättas det i medierna att Lunds universitet ligger i topp bland alla statliga myndigheter vad gäller att ha uppnått krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har gjort en mätning av totalt 271 myndigheter. Det handlar bland annat om att myndigheterna har gjort sina webbplatser ordentligt tillgängliga för personer med synnedsättningar. Det blir en stor utmaning för andra lärosäten att följa efter. I år 2010 ska ju alla miljöer vara tillgängliga. Därför är det på ett sätt märkligt att det nu görs rankingslistor på vilka aktörer och myndigheter som kommit längst i sitt arbete. Vad händer om miljöer inte är tillgängliga år 2011? År 2012? Frågan som man kan ställa sig är om tillgängliga miljöer är tvingande eller om allt tillgänglighetsarbete bara handlar om visioner? Hur upplever personer med funktionsnedsättningar sina miljöer idag?

Utlovade jobbsatsningar från regeringen

2010-06-17T22:15:00.001+02:00

Idag gjorde regeringen ett uttalande vid en pressträff som återges i tv-kanalen TV4. Fler personer med funktionshinder särskilt unga personer måste få tillträde till arbetslivet. Regeringen vill hitta nya vägar för att skapa jobb. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska utvärdera dagens insatser för funktionshindrade. Bra att något görs nu. Det är viktigt enligt min mening att det görs utvärderingar och effektmätningar. De jobb som skapas är nödvändigtvis inte varaktiga. Vad har lönebidraganställningar och praktikjobb för personer med funktionsnedsättningar inneburit i praktiken? Denna och många andra frågor måste få sina svar inom en snar framtid.

Viktigt med fortsatt kritisk granskning

2010-06-16T07:39:00.002+02:00

Sveriges Radio P4 Göteborg rapporterar i telegramform om en lyckad jobbsatsning för funktionsnedsatta i samhället. 20 personer har fått lönebidraganställning i Västra Götalandsregionen. Enligt telegrammet ska Västra Götalandsregionen satsa 30 miljoner kronor för att skapa 100 jobbtillfällen för personer med olika funktionsnedsättningar. Ett projekt som drivs i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Så allt bra. Men det handlar inte bara om att starta upp något nytt och skapa tillfälliga arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättningar. Det skapar nämligen förhoppningar om framtiden. Och det är viktigt att alla människor ska få ha. Problemet med lönebidragsanställningarna är att de inte varar för evigt utan är begränsade i tiden. Där har vi att göra med ett stort problem nämligen – bristen i varaktighet. Att få bli kvar på arbetsplatsen med sina arbetskamrater och få känna att man får behålla sitt arbete. Innan man kan tala om en lyckad jobbsatsning för funktionshindrade är det viktigt att följa den utsatta människan hela resan d.v.s. att följa henne tiden efter lönebidragsanställningen. Vad händer då? Här har medierna en viktig roll. Den fortsatta kritiska granskningen av stöd och arbete för den funktionsnedsatta personen är viktig och borde således vara en utmaning för journalisterna att följa upp. Likaså kan detta vara en bra utmaning inom forskningsvärlden. Vilken kunskap har vi om de utsatta grupperna i samhället?

Mer om telegrammet i Sveriges Radio Göteborg P4 hittar du på följande länk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=3784667

Funktionshinderforskning på olika håll

2010-06-15T16:01:00.004+02:00

I slutet på min bloggsida finns nu en liten lista på olika universitetsinstitutioner runtom i världen som arbetar med funktionshinderforskning (Disability Studies). Jag kommer att följa nyheter, skriva och kommentera från de olika forskningshorisonterna. Delaktighets- och tillgänglighetsfrågor är ju något som uppmärksammas på flera håll. De sociala medierna är fantastiska egentligen. En "knapptryckning" bort på tangentbordet och så kommer man in i olika verksamheter.

ALLA TILLGÄNGLIGHETSVINNARE

2010-06-15T08:00:00.002+02:00

Folkhälsominister Maria Larsson (KD) och Anders Sellström, riksdagskandidat i Västerbotten (KD) skriver i en debattartikel i tidningen Norra Västerbotten att situationen blivit bättre för funktionshindrade. 70 procent av landets kommuner sägs svara upp till målen för tillgänglighetskraven idag. En strategi ska tas fram för åren 2011 till 2015 så att hela Sverige ska bli tillgängligt för alla inklusive personer med funktionsnedsättningar. År 2010 är inte bara ett valår utan även ett tillgänglighetsår. Vad har blivit uppnått år 2010? Bristande tillgänglighet i miljöer kan bli rättssak i kommuner. Det vet alla. Men utanförskapet innebär stora förluster inte bara för den som drabbas utan också för nätverket och hela samhället. Varför har tillgängligheten blivit så komplicerad? Som Maria Larsson och Anders Sellström klokt avslutar sin debattartikel – ”Alla vinner på att samhället görs tillgängligt”. Läs artikeln på följande länk:

http://norran.se/asikter/debattartiklar/article1061210.ece

Tillgängligheten som försvinner

2010-06-14T09:36:00.002+02:00

Jag är på väg till mitt arbete och tittar ned i asfalten när jag promenerar på en gata i Göteborg. Det är bara en av de gator i mängden som jag promenerar längs med varje dag. Genom att titta ned i marken kan man också göra upptäckter. Titta på bilden härintill som föreställer en markering på en gångbana. Markeringarna slits och allt mer av gångtrafikanterna på bilden försvinner. Vi ser också markeringarna på övergångsställena som försvinner allt mer medan den nöts bort. När man besöker ett sjukhus kan man också se markeringar för trappsteg som slits bort och försvinner. Markeringarna är ju där för att skapa trygghet och säkerhet. Är det en viktig fråga att lyfta upp problemet med tillgängligheten som försvinner? De vita färgmarkeringarna i asfalten som ska visa oss fotgängarens gångbana, cykelbanan eller övergångsstället är exempel på sådant som kan försvåra eller till och med förhindra ett tillgängligt samhälle. Det är ett problem. Lätt att lösa? Jag tror det.

Stark rehabilitering efterfrågas

2010-06-11T08:23:00.002+02:00

Personskadeförbundet RTP har tillsammans med ledande forskare inom rehabiliteringsområdet i Sverige skrivit en debattartikel i Dagens Medicin om vikten av att decentralisera ryggmärgsskadevården i landet. Ett bra och tydligt upprop av sakkunniga inom området där man uppmanar landstingspolitikerna att stoppa decentraliseringen av ryggmärgsskaderehabiliteringen i Sverige. Författargruppen skriver: ”Ett koordinerat helhetsgrepp som bemöter medicinska, sociala, arbetsmässiga och samhälleliga konsekvenser av skadan krävs för en lyckad reintegration i samhället”. Det är oerhört viktigt att rehabiliteringsarbete men även forskning inom området angrips utifrån flera olika perspektiv. De sociala konsekvenserna av en ryggmärgsskada är inte bara viktiga att bemöta och uppmärksamma. Det behövs också mer forskning inom detta område.

Vill du läsa mer om artikeln och dess budskap finns mer på Personskadeförbundet RTP och i en blogg skriven av Pelle Kölhed, förbundsordförande RTP.

http://www.rtp.se/blog/2010/06/centralisera-ryggmargsskadevarden/

Säkert, tillgängligt och gratis

2010-06-10T07:17:00.001+02:00

Jag läser dagens tidning av Eskilstuna-kuriren (10 juni). En debattartikel av den socialdemokratiska nätverksgruppen för funktionsnedsatta i Eskilstuna skriver att funktionsnedsatta borde få åka gratis. Förhållandena att all kollektivtrafik idag inte är tillgängliga är riktiga. Det är också på det viset att allt fler personer med såväl psykiska som fysiska funktionsnedsättningar har en alltmer begränsad ekonomi. Det är dyrt att resa. Såväl den fysiska tillgängligheten som prislappen för transport och förflyttning är viktiga frågor som behandlar tillgängligheten idag. För många är det självklart att hoppa på bussen, läsa tidningen och hoppa av bussen. För andra tar detta tid eller kanske till och med är en omöjlighet att klara av. Det är ingen självklarhet att kollektivtrafiken och resandet överlag idag står för trygghet, säkerhet och ekonomi. Bra att tillgänglighetsfrågorna också lyfts upp på det kommunala planet i Eskilstuna.

Artikeln hittar du på följande adress:

http://ekuriren.se/ledareasikter/asikter/1.724812-funktionsnedsatta-borde-fa-aka-gratis

Otillgänglighet blir diskriminering

2010-06-09T06:42:00.001+02:00

Jag läser i tidningen idag en artikel om ”Otillgänglighet kan klassas som diskriminering”. Att göra miljöer och verksamheter i samhället tillgängliga är ingen valfrihet. I år 2010 ska alla miljöer vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Nu har regeringen blivit färdig med en utredning där otillgänglighet ska klassas som diskriminering i samhället. En skärpning alltså. Bristerna i nuvarande diskrimineringslag är att tillgänglighetsperspektivet inte har beaktats vilket nu flera aktörer och debattörer välkomnar. Det går alltså framåt om än ganska långsamt. Den skärpta diskrimineringslagen infördes i Sverige i januari 2009. Vilken dag blir otillgängliga miljöer klassad som diskriminering? Väntan fortsätter för många som önskar en skärpning. Vill du läsa mer om artikeln så finns den publicerad på nedan webbsida:

http://www.fria.nu/artikel/84167

Personlig assistans för vem då?

2010-06-08T07:18:00.001+02:00

Kostnaderna för personlig assistans har under senare år ökat drastiskt. Nu drabbas personer med funktionsnedsättningar runtom i landet. Sveriges Radio P4 Örebro uppmärksammar nu ett fall med en trafikskadad man med stödbehov. Du kan lyssna på nyheten genom web-länk nedan. Utsatta människor behöver idag en röst som kan hjälpa dem med att få sina rättigheter tillgodosedda. Att dra in timmar för en brukare kan få ödesdigra konsekvenser. Hur ser behoven ut? Hur bedöms dessa behov av försäkringskassan? Och hur många människor är drabbades av indragningarna av stödformen? Hur lever man idag upp till lagstiftningen LSS och dess intentioner egentligen? Dessa frågor måste fortsätta att debatteras för de är viktiga, berör men framför allt drabbar utsatta människor i dagens samhälle.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=3764658

Att gå på val med en krycka

2010-06-07T06:40:00.001+02:00

Nu går det undan. Elller så inte alls. Idagens tidning, Västerbottens-Kuriren i Umeå (7 juni 2010) skriver Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister (KD) tillsammans med riksdagskandidaten (KD) i Umeå Anders Sellström att det är dags att sätta hjälpmedelsfrågan på tillgänglighetsagendan. I debattartikeln ”Öka valfriheten för hjälpmedel”. De skriver om den snabba teknikutvecklingen och innovationerna inom hjälpmedel men att dessa inte finns att finna inom landstingen. Valfrihet i hjälpmedelstfrågan, tack! menar skribenterna. De skriver ”Den som behöver ett hjälpmedel ska vara huvudperson och är den som känner sitt behov bäst”. Men frågan är om det inte är så när en patient får hjälp med utprovningen av sitt hjälpmedel. En person med synnedsättning får hjälp med utprovning och träning med sitt hjälpmedel. Det kallas för grundrehabilitering. Vid sidan av detta finns stöd som ges av konsultenter och även kuratorsinsats. Inom landstingen finns traditionellt sett lång erfarenhet och kunskap att stödja och hjälpa patienten. Därmed inte sagt att detta kan förbättras ytterligare. Därför blir frågan om att kunna gå på val med en krycka d.v.s. hjälpmedelsfrågan inte helt klar. Argument för och emot är viktiga i den fortsatta tillgänglighetsdebatten.

Artikeln av fokhälsoministern hittar du på följande webbsida:

http://www.vk.se/Article.jsp?article=355125

P4 SR Göteborg och tillgänglighetsfrågan

2010-06-05T13:12:00.000+02:00

Bra initiativ och rapportering i nyheterna i P4 SR Göteborg i veckan som gått. I medierna har uttalanden gjorts att det skulle saknas konkreta valfrågor inom funktionshinderområdet. Tillgänglighetsfrågan är enligt min mening ingen valfråga. Samhället ska vara tillgängligt år 2010. Egentligen skulle man kunna sätta punkt där. Men det går inte. Samhället är fortfarande otillgängligt och stora grupper med personer som har funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar blir diskriminerade. P4 SR Göteborg och länken finns nedan. Tänkvärt och bra. Men vad händer nu då? En intressant blogg på webben är en blogg som handlar om just tillgänglighet och debatt. Du hittar den på nedan webbsida:

http://fulldelaktighet.nu/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=3746201

Kampen om erkännande och stöd - assistans

2010-06-04T23:21:00.000+02:00

Det finns många personer som får för en kamp för att få ett erkännande och stöd för sin situation. Trafikskadade som skadats svårt i trafikolyckor är en sådan grupp. Jag läser en artikel i tidningen Helsingborgs Dagblad, en artikel som är några månader gammal. Och jag undrar hur det har gått med kampen om ett erkännande för den utsatthet som beskrivs i artikeln. Du kan läsa mer på länken nedan. Bra att medierna skildrar den utsatta människans kamp och gör uppföljningar i medierna. Trafikskador är ett av våra stora folkhälsoproblem efter hjärt- och kärlsjukdomar samt cancersjukdomar. Stödet för de personer som drabbats av trafikskador måste öka.

http://hd.se/klippan/2010/03/26/trafikskadad-vagras-personlig/

KD och de funktionsnedsatta

2010-06-04T12:18:00.000+02:00

Idag, 4 juni går Kristdemokraterna (KD) ut i media (SVT Rapport) ut med budskapet att arbetslinjen ska gälla alla funktionsnedsatta i samhället som enligt KD uppgår till en halv miljon personer i landet. Arbetslösheten är alltså väsentligt högre (läs: dubbelt så mycket) som för den övriga befolkningen. Enligt medierapporteringen vill KD också att man ska satsa mer på lönebidrag för funktionsnedsatta. Låt oss stanna där så länge. Vem har sagt att framgången har vunnits med lönebidrag?
Det handlar inte bara om att få in en fot i arbetslivet. Lika viktigt är det ju att få stanna kvar på arbetsplatsen. Lönebidragen och dess usla varaktighet har handikapprörelsen d.v.s. brukarorganisationerna i Sverige stor erfarenhet av. Det är med andra ord viktigt att dra lärdomar av tidigare erfarenheter. Fina statistikuttag över sysselsättningsnivåerna är möjliga att skapa med lönebidrag men betydligt svårare att utläsa någon större varaktighet. Roligt så länge det varar kanske man kan uttrycka det för.
I SVT-rapporteringen idag 4 juni uttrycker också DHR sin skepsis över förslag med lönebidragen.

Mer om inslaget i SVT som sänds 4 juni:

http://svt.se/2.22620/1.2027882/kd_arbetslinjen_ska_galla_funktionsnedsatta?lid=puff_2027882

SKTF-ordföranden bryter tystnaden i SocialQrage

2010-06-03T21:19:00.000+02:00

Sitter och håller det allra senaste numret av tidningen SocialQrage av SKTF. Där skriver Eva Nordmark, ordförande för SKTF en spalt med rubriken "Vem tar ansvar för den socialpolitiska debatten?". Ett mycket klokt och genomtänkt bidrag där hon också lyfter frågan om varför det är så tyst i samhället om de socialpolitiska frågorna. Läs den artikeln! Om inte socialarbetarna mer aktivt deltar i debatten och i mediarapporteringen generellt riskerar andra aktörer i samhället att vara med och sätta agendan för debatt och områdesprioriteringar. Vem tjänar på detta?

Säkert grepp - tillgängliga transporter

2010-06-02T22:15:00.000+02:00

Att älska, att vara, att kunna.. klara av att förflytta sig från en miljö till en annan är en stor del av människans friheter. Även om kravet på mobilitet inom brukarrörelserna först vuxit sig allt starkare under senare år har längtan efter förflyttning alltid funnits hos människan. Rullstolen som hjälpmedel måste vara utrustad med bra däck som ger säkra grepp. Precis som bilen är däcken kontakten med vägytan. Tillgängliga transporter är något som ska vara uppfyllt nu under 2010. Men är det så? Kommer en person med rullstol ombord på tåget? På bussen? I morgon kan både du och jag vara användare av rullstol. En trafikolycka eller rättare sagt en krasch kan inträffa inom loppet av en sekund. Titta på bilden härintill på min blogg. Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) i Linköping gjorde för flera år sedan kraschtester med fordon som kördes in i en fast trädstam. Bilden visar resultatet då en personbil kör in i en fast trädstam i 90 km/h. Det tar bara en sekund. Vad är sannolikheten till överlevnad? Konsekvenserna av trafikolyckorna är ett av vår tids stora folkhälsoproblem och resulterar i att tusentals personer i Sverige varje år får förvärvade trafikskador av svårare natur. Hur och vad händer med deras välfärdssituationer? Att älska, att vara, att kunna... handlar då om uppnåelser och kapacitet i samhället.

Kunskap om målgrupper viktiga för LSS-handläggare

2010-06-01T22:19:00.000+02:00

I Sveriges kommuner arbetar ett stort antal LSS-handläggare där majoriteten är socionomer. I en nypublicerad studie i tidskriften the Australian Journal of Rehabilitation Counselling (AJRC 2009;15;2) har jag tillsammans med Rafael Lindqvist (professor i socialt arbete) skrivit artikeln ”Between ‘Lifeworld’ and ‘System’: Caseworker Role Conflict in the Provision of Disability Services to People Injured by Traffic Accidents in Sweden”. Studien visade flera LSS-handläggare önskade mer kunskap om målgruppen som de möter i samband med biståndsbedömningen.

I en annan medicinsk artikel publicerad i JAMA, The Journal of American Medical Association (JAMA. 2010;303(19):1938-1945) har en forskargrupp nyligen publicerat resultat att traumatiska hjärnskador i stor utsträckning riskerar depression och oro samt en försämrad livskvalitet. Studien som är gjord vid University of Washington i Seattle, USA baseras på en långtidsuppföljning genom telefonintervjuer med patienter.

Trafikskador är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. Att möta den trafikskadade människan och identifiera hennes sociala stödbehov i vardagen fordrar inte bara utbildning och vidareutbildning. Enligt min mening måste forskningen inom området klart intensifieras eftersom en trafikolycka medför betydande traumaringar där närstående, vänner, arbetskollegor, skolkamrater m.fl. också drabbas.

Demonstrationsfriheten - ingen självklarhet

2010-06-01T17:17:00.000+02:00

Medierna rapporterar om att tusentals människor demonstrerade i Göteborg häromdagen. Demonstrationsfriheten är ingen självklarhet för alla grupper i samhället. Vid publika evenemang där stora människogrupper samlas ställs tillgänglighetsfrågan också på sin spets. Att demonstrera eller att uttrycka sin åsikt till exempel i en debattartikel är oerhört viktigt. Men det kräver också möjligheter att kunna nå fram.

Valvindarna kommenteras i medierna. Partiprogram och valmanifest presenteras på löpande band. En fråga som var och en måste stanna upp och reflektera över är i vilken utsträckning som alla medborgare har förmåga att delta i det offentliga samtalet. Vid varje valrörelse kommer en och annan journalist på nyhetsknäcket att se om alla vallokaler och partilokaler är tillgängliga. Det är alltså inga självklarheter vi talar om. Nyhetsknäck på nyhetsknäck repeteras budskapet att tillgängligheten kanske inte är på topp. Det finns människor som är utestängda från såväl demonstrationer som valdeltagande. Hur hanterar vi dessa frågor?

Funktionshindervänligheten idag

2010-06-01T07:38:00.001+02:00

Välkommen till min nyöppnade bloggsida! Här kommer jag att leverera tankar och reflektioner utifrån pågående men också avslutad debatt och diskussioner om funktionsnedsättningar och funktionshinderpolitiken. Om du har synpunkter mm får du gärna höra av dig! Hälsningar Jörgen Lundälv

Under våren hade jag tillsammans med en forskarkollega Per-Olof Larsson vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet en debattartikel som var införd i Dagens Socialförsäkring (Nr 2, Februari 2010). Det är en tidning för bland annat anställda inom Försäkringskassan i Sverige. Vi ville nå ut till de som arbetar inom myndigheten Försäkringskassan med en diskussion om enkelhet och funktionshindervänlighet. I enkelheten finns vanligtvis de bästa lösningarna. Och det gäller egentligen alla. Varför ska vi tala om funktionshindervänlighet? Varför är frågan angelägen överhuvudtaget? Vi menade i artikeln att man i samhället borde kunna skapa en plattform, en utgångspunkt för den funktionshindrade människan så att hon kan ges tillträde till de service och stödmöjligheter som faktiskt ska erbjudas i vårt välfärdssamhälle. Därför menade vi att man borde slå samman arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa till en enda lokal enhet som ansvarar för att personer med funktionsnedsättningar kan få in en fot på arbetsmarknaden. Debatten påbörjades i februari och sedan dess har det tämligen varit tyst. Det går naturligtvis att tolka tystnad på flera vis. Den goda tystnaden inbjuder oss alla till reflektion och ett kritiskt förhållningssätt. En tystnad som är värre att hantera är dock bristen på engagemang och ursäktande om tidsbrist och förbiseenden. Delaktighet och tillgänglighetsfrågor för personer med såväl medfödda som förvärvade funktionsnedsättningar är något som är självklart. Men hur långt har vi kommit i tillgänglighetsfrågan egentligen? År 2010 skulle ju vara "tillgänglighetens år" dvs miljöer skulle vara tillgänlighetsanpassade och funktionsdugliga. Vart tog tillgänglighetsdiskussionen vägen? /Jörgen Lundälv, 1 juni 2010