torsdag 28 april 2011

Myndighetsrädslor och skräck - vad är det?

Vad innebär det när en människa är rädd och har skräck för att besöka en myndighet i samhället? Vilka konsekvenser kan sådana rädslor för människor i utsatta livssituationer? Vad innebär osäkerhet och rädslor i myndighetskontakter för personer med olika funktionsnedsättningar? I vilken utsträckning utgör dessa rädslor ett hot? I en debattartikel publicerad i Katrineholms-Kuriren idag 28 april skriver vi om denna problematik. Debattartikeln är skriven av brukare och forskare tillsammans. Vi tror att det är en viktig och framkomlig väg att diskutera rädslor utifrån såväl brukarperspektiv som forskarperspektiv. Artikeln hittar du i Katrineholms-Kuriren på följande webbsida:

http://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1031105

onsdag 20 april 2011

Debattartikel idag på Svenska Dagbladet - Brännpunkt

Idag 20/4 publicerar vi en debattartikel med anledning av vår forskningsrapport "Drabbad av rattfylleri - Närståendes upplevelser av livsomställning och stöd". Debattartikeln hittar du på följande webbsida:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/narstaende-utan-stod-efter-trafikolyckor_6103211.svd

Debattartikeln är skriven av Jörgen Lundälv och Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm. I debattartikeln riktas bland annat kritik mot kommunerna och deras sätt att genomföra krisstöd för drabbade och närstående som drabbats av rattfylleriolyckor.

tisdag 19 april 2011

Krisstöd och kunskap om drabbade av rattfylleriolyckor bristfälligt

En studie har genomförts av drabbade och närstående till personer som dödats i rattfylleriolyckor i vägtrafiken. Förstudien har genomförts vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Studien har genomförts av Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete och docent i trafikmedicin och Lars Olov Sjöström, fil dr och trafiksäkerhetschef vid MHF. Undersökningen är en ett led i en kommande nationell studie om stöd till närstående.


SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN (LÄTTLÄST):

Den här förstudien har genomförts dels för att belysa de rattfylleridrabbades situation och dels för att få nya hypoteser för fortsatt forskning på området. I rapporten presenteras 49 berättelser från drabbade varav flertalet är berättade av kvinnor. Vi söker kunskaper om hur olyckorna påverkar de drabbades liv och livskvalitet på både kort och lång sikt och hur de utifrån egna erfarenheter upplever samhällets stöd. En omfattande enkät har används för att samla in material om de drabbades erfarenheter. De rattfylleridrabbade som har medverkat i undersökningen har drabbats av en rad olika förluster, genom att närstående omkommit eller skadats eller i form av egna skador. I svaren på vår enkät beskriver de också andra förluster. Många skriver att de inte har samma kapacitet idag som tiden för olyckan. Flera har haft svårigheter att koncentrera sig på sina arbeten och till och med förlorat sitt arbete. Någon uppger i enkäten att det inte längre finns några krafter kvar för att klara av ett heltidsarbete. Det är också tydligt att de drabbades situation på arbetsmarknaden har förändrats efter olyckan. Andelen som arbetar som anställda har minskat från 59 procent till 48 procent. Hela 20 procent av enkätbesvararna har idag sjuk-/aktivitetsersättning, att jämföra med två procent före olyckan. Studien visar att utsattheten och bristen på stöd för drabbade och närstående vid rattfylleriolyckor är påtaglig. Hela 55 procent av deltagarna i vår studie ansåg att de inte fått något stöd efter olyckan. Så skulle det inte behöva vara med tanke på att det finns utbildad kompetens i landets kommuner när det gäller kriser och omhändertagande vid olyckor. 25 procent av de rattfylleridrabbade i studien svarade att de hade velat ha kontakt med socialtjänsten efter att rattfylleriolyckan hänt, men bara någon enstaka har haft en sådan kontakt. Kommunernas krisgruppsverksamhet, s.k. POSOM-grupper, har bara undantagsvis aktiverats för att ge stöd till de drabbade. I Socialtjänstlagen står det att varje kommun har det yttersta ansvaret för att alla medborgare ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret gäller också barnen. En av slutsatserna i studien är att de lokala myndigheterna inte har utgått ifrån FN:s barnkonvention och arbetat för barnens stöd vid en krishändelse.

fredag 8 april 2011

Sveriges Radio god förebild med Radio Leaks - ny debatt börjar

Sveriges Radio (SR) som public service företag har nyligen startat en ny tjänst kopplat till SR. Man kallar den för Radio Leaks och ger medborgarna en helt ny möjlighet att anonymt lämna tips till SR. Krypterad tjänst som kommer att få allt fler att kunna använda sig av meddelarfrihet mm. Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare på Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet skriver tillsammans med undertecknad en debattartikel med titeln "Radioleaks kan lysa upp skuggsidan". Du hittar artikeln på följande webbsida på Internet:

http://www.medievarlden.se/diskussion/2011/04/radioleaks-kan-lysa-upp-skuggsidan

Vilka möjligheter kommer Radio leaks att ge människor med funktionsnedsättningar? Är medierna tillgängliga? Är Radio Leaks tillgängligt för alla?

fredag 1 april 2011

TYSTNADENS FÖRÖDANDE FÖLJDER – SOCIALT ARBETE MED FÖRHINDER

I det utkommande numret av tidskriften Alkohol & Narkotika (Nr 2/2011) publiceras vår debattartikel (Ylva Donning, Per-Olof Larsson och Jörgen Lundälv) som handlar om socialarbetarens uteblivna röst i välfärdssystemet. Du hittar artikeln direkt på tidskriftens hemsida på webben:

http://www.can.se/sa/node.asp?node=%202744

Det är dags och hög tid att socialarbetare i Sverige tar utrymme i medierna (press, radio, tv, internet, sociala medier o.s.v.) för att debattera, kommentera och följa hur problem och fenomen inom socialt arbete ser ut i dagens samhälle. Det finns flera förklaringar till den kompakta tystnaden. Du kan (om du vill) läsa vår artikel och gå ut i samhället och ställa frågor till socialarbetarna och vänta på om du får något svar. Det krävs tid, mod men också flera lockelser för att få det sociala arbetets företrädare att höja blicken in i en tidnings debattsidor.