Varför informeras inte om besvärsrätt för utsatta?

På Göteborgs-Postens debattsida (GP-debatt, söndag 30 oktober) finns en debattartikel om bristen på information om besvärsrätt för äldre personer i samhället vad beträffar biståndsbedömningen i kommunerna. Mer om artikeln finns på GP:s webbsida eller via följande länk:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.761208-morka-inte-aldres-ratt-att-overklaga

Pengar för organ? En fråga som väcker förundran

Jag lyssnade på P1 idag 20/10. Det handlar om organdonationer i Sverige. Bristen på donatorer. Och pengar. Ska man få pengar för att organ doneras? Diskussionen pågår på Sveriges Radios webbsida där P1 vill skapa debatt. Är det en fråga om organhandel eller gåvogivning? Och vad är i så fall en gåva?

Inom området trafikskador, som är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, uppstår säkerligen frågan för många. Dödliga skador i trafiken har förvisso minskat under senare i år men ca 50 000 personer dödas i trafiken varje år. Tusentals människor får svåra personskador efter krascher i vägtrafiken.

Det är bra att det uppstår en diskussion om etiska aspekter på organdonation. Varför ska det överhuvudtaget ges ut en ersättning i form av pengar?

Läsa mer om nyheten i P1 gör du på följande webbsida:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=4458230

FUNKTIONSHINDRAD PÅ EN ARBETSMARKNAD

Jag läser en debattartikel som publicerats i Kristianstadsbladet (12/10-2011) med rubriken ”Funktionshindrade har mycket att bidra med”. Artikeln är skriven av Pontus Lindberg (m) som är ordförande i regionala tillväxtnämnden i Skåne tillsammans med Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist och Carl Älfvåg, generaldirektör för Handisam.

Det är väl egentligen inga nyheter att tala om som finns i den här debatten. Det är en uppmaning till arbetsgivare att anställa personer med funktionshinder. I artikeln kan man också läsa att var femte person i Sverige har någon funktionsnedsättning. I artikeln beskrivs också Arbetsförmedlingens nya kampanj som heter ”Se kraften”. Likaså presenteras Region Skånes vision 2016 att man ska få jobb efter kompetens oberoende om en person har en funktionsnedsättning. En intressant fråga i sammanhanget är enligt min mening vilka effekter dessa kampanjer kommer att få. Det är positivt att någon initierar en debatt, även om denna inte är ny, men frågan är om dessa frågor verkligen kommer att diskuteras i någon större utsträckning. Det gäller att ha förmågan att kunna blicka lite längre in i framtiden i arbetsmarknadsfrågorna. Kanske varaktigheten kan diskuteras också? Hur varaktiga är lönebidragsanställningar och praktikplatser?

Socialt företagande inom funktionshinderområdet

Läser i dagens tidning (11 okt 2011) av Västerbottens Mellanbygd två artiklar där journalisten Gunilla Lyrén har tagit på sig uppgiften att rapportera om sociala företag i Sverige. Och dom är många. Enligt artikeln ca 300 företag. Artiklarna har rubrikerna:

”Rubinen är steget till arbetslivet”

”Arbetsförmedlingen tror på sociala företag”

Kort och gott handlar det om de positiva vinster som kan uppstå när personer med fysiska och psykiska funktionshinder kan börja arbeta på sociala företag. Arbetsförmedlingen är förstås positiva till de sociala företagarna och deras insatser. För personer med funktionshinder handlar det om att få möjligheten att testa den egna arbetsförmågan i praktiken.

Det sociala företag som presenteras i artikeln drivs bland annat av en företagare som själv har en nackskada och varit långtidssjukskriven. Intressant blir då förstås att diskutera vidare vilka drivkrafter som finns i det sociala företagandet.

Funktionshinderföreläsning idag 8 oktober - "Öppet hus" vid Göteborgs Universitet

I eftermiddag håller jag en föreläsning vid "Öppet hus" vid Göteborgs universitet. Rubriken är:

”Funktionshinderforskning idag och i framtiden. Hur kan forskare, brukare och patienter uppnå delaktighet i forskning i socialt arbete?

Föreläsning kl 14-00-14.30 i sal A110, lördag 8 oktober 2011 vid Samhällsvetenskapens dag ”Öppet Hus”, Göteborgs universitet.

Välkommen!

Jörgen

Funktionshinderforskning idag och i framtiden - öppet hus-föreläsning 8 oktober 2011

”Funktionshinderforskning idag och i framtiden. Hur kan forskare, brukare och patienter uppnå delaktighet i forskning i socialt arbete?

Föreläsning kl 14-00-14.30 i sal A110, lördag 8 oktober 2011 vid Samhällsvetenskapens dag ”Öppet Hus”, Göteborgs universitet.

Föreläsare: Jörgen Lundälv.

Vad får vi säga och inte säga? Handikapp som ord

Jag läser dagens tidning (21/9). I min hand håller jag Sydsvenska Dagbladet. Under rubriken ”Hallå där. Varför får vi inte säga handikappad?” uppmärksammas en socionomstudent vid Lunds universitet som har skrivit en kandidatuppsats om fackspråk. Handikapp, funktionshinder och funktionsnedsättning är ord som diskuteras i många olika sammanhang. När och hur använder orden? Hur medvetna är vi om själva ordanvändningen och vilken betydelse ges orden idag jämfört med tidigare? Frågorna är många och lika intressanta att ta del av varje gång de framskymtar i tidningsspalterna. Vad kommer efter dessa ord? Hur lång är hållbarhetstiden för begreppen och i begreppsanvändningen? Jag ser fram emot en fortsatt mediebevakning och gärna debatt i de här frågorna. Jag tror att det behövs och faktiskt också är nödvändigt. Fler bör bli medvetna om orden och ordens innebörder.

Konsekvenserna av kraschvålden ohyggliga

Aftonbladet har under tre dagar rapporterat om kraschvåld som polisfordon orsakat i vägtrafiken. Rubrikerna har varit:

Dog i krock med polisbil - Aftonbladet den 16 september 2011
Poliserna utreds efter Jockes död - Aftonbladet den 17 september 2011
Krossad av polisbil - Marina Olsen, 51: De får förstöra någon annans liv - Aftonbladet den 19 september 2011

Om du vill läsa mer om den sista artikeln och nedlagd förundersökning kan du läsa mer på följande länk:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13643698.ab

Det är bra att medierna rapporterar om denna typ av skadehändelser. Konsekvenserna, skadorna och de funktionsnedsättningar som följer är också viktiga att skildra.

Konsekvenserna av trafikskador - utbildning och stöd viktigt

Trafikskador är ett folkhälsoproblem som drabbar alla. I en ny bok med titeln Utryckningsföraren (2011, 232 sidor) presenteras också viktiga stödformer som finns i samhället för den som blir drabbad av en krasch. Det saknas idag kunskap om långtidseffekter för de som drabbats av olyckor där utryckningsfordon är inblandade. Likaså vet man lite om förvärvade funktionsnedsättningar och stödformernas effekter i dessa fall.

Risker, trafikskador och konsekvenser i media

I en ny debattartikel som publicerats i tidningen Vi Bilägare skriver jag om att det behövs ett trafikprogram i medierna i Sverige. Artikeln handlar om trafikfrågor och trafiksäkerhet men många fler aspekter skulle kunna diskuteras och behandlas i ett nationellt trafikprogram. Jag tänker då på risker och utsatthet när vi rör oss i trafiken. Mobiliteten i alla dess former har ett pris. Ett av vår tids stora folkhälsoproblem är trafikskador. Konsekvenserna av svåra krascher handlar om förvärvade funktionsnedsättningar. Trauma och traumatiska händelser drabbar den enskilde individen men också hennes familj och närstående. En debatt och diskussion i dessa frågor tror jag är en absolut nödvändighet inte minst för att folkbildningen ska kunna öka. Skadeförebyggande arbete i alla dess former är något som måste ske på lång sikt.

Om du är nyfiken på debattinlägget i tidningen Vi Bilägare så kan du gå in på följande websida:

http://www.vibilagare.se/opinion/debatt/infor-trafiksakerhetsprogram-i-tv-33889

BLAND LOTTER OCH PRESENTER I DAGENS HANDIKAPPRÖRELSE

Debatt pågår just nu i Svensk Handikapptidskrift om värvning av medlemmar till handikapprörelsen i Sverige.

I en debattartikel som publicerades i Svensk Handikapptidskrift skriver jag tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Göteborgs universitet om tvivelaktiga vägar som några brukarorganisationer tar i jakten för att rekrytera nya medlemmar: lotter och presenter till den som lyckas höja medlemstalen. Vår debattartikel kan du läsa mer om på följande sida:

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&month=08&news_id=1107

I en replik ”Saken viktigare än lotter” ger Maria Johansson, förbundsordförande i DHR sin syn på saken:
http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&news_id=1109

Kan lotterier skapa en ökad delaktighet inom handikapprörelsen?

Idag publiceras vår debattartikel i Svensk Handikapptidskrift. Du hittar artikeln på följande webbsida.

Tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Göteborgs universitet har jag skrivit en debattartikel med rubriken ”Fel väg att rekrytera medlemmar med lotter”. Vi anser att det är en tvivelaktig väg för handikapprörelsen att gå när man rekryterar och lockar medlemmar med lotter och dyrbara presenter för att finna samhällsengagerade volontärer i samhället. Men vad är alternativet till lotter och presenter? Varför används inte samhällsengagemang och ordet solidaritet i större utsträckning i dagens debatt? Vad tror du är en framkomlig väg? Debatten är öppen nu.

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&news_id=1107

Framtidens funktionshinderforskning i ny WHO-rapport

World report on Disability är den nya WHO-rapporten som utkom nu i sommar. Rapporten är ett gediget dokument som tar upp ett stort antal livsområden för personer med funktionsnedsättningar. I WHO-rapporten fokuseras bland annat på att forskningen inom området måste stärkas och bli bättre.

Tillsammans med Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet har jag skrivit en artikel utifrån WHO-rapporten och forskningsbehov. Artikeln har idag publicerats i Sundsvalls Tidning (ST). Om du är intresserad av att läsa mer kan du använda dig av följande webblänk:

http://st.nu/opinion/debatt/1.3797755-battre-funktionshinderforskning-kravs

Aktiva kuratorer tar ordet om tillgänglighet

I en debattartikel i Göteborgs-Posten med rubriken ”Ofrivilligt utanförskap” skriver kuratorer aktiva inom Nationellt nätverk för kuratorer inom Svenska föreningen för kognitiva sjukdomar att det finns stora problem och barriärer för patienter och närstående inom demensområdet att kunna ta sig fram i samhället. Tillgängligheten måste helt enkelt bli bättre. Det är särskilt glädjande att kuratorer nu tar ordet och aktivt för fram de svagas och utsattas röst i samhället. Det behövs verkligen i samhällsdebatten och på debattsidorna. Om du vill läsa mer om vad kuratorerna har skrivit kan du gå in på följande länk och läsa deras artikel. Den rekommenderas varmt!

http://www.gp.se/nyheter/debatt/friaord/1.669865-ofrivilligt-utanforskap

Tillgänglighetens sommar

Nu när sommaren är här beger sig många av oss ute i naturen, till städerna och stränderna. En del tar det för givet att kunna förflytta sig ut till olika landskap och miljöer. Dock kan inget tas för givet. Det moderna samhället ställer krav på individen och gruppen och bristen på flexibilitet och otillgängnlighet gör sig ständigt gällande. Under sommaren kommer jag att kasta ett extra öga på nyhetsrapporteringen och mediebevakningen i stort om tillgänglighet och delaktighet inom funktionshinderområdet. Om du ser någon intressant artikel eller reportage under sommartiden får du gärna mejla till mig:

Jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Fortsatt trevlig sommar!

Jörgen

Unga och äldre funktionsnedsatta – fritidsutmaningar väntar

I en artikel i Alingsås Tidning (8 juni 2011) berättas att Alingsås kommun har fått
600 000 kr från regionens folkhälsobudget för att kunna ge mer aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar och minska ohälsan. Man ska försöka öka antalet fritidsaktiviteter för ungdomar med funktionsnedsättningar. Kulturskola och föreningslivet inom idrotten kommer enligt artikeln att involveras. Frågan är hur ohälsan ska kunna brytas hos alla åldersgrupper d.v.s. hos såväl yngre som äldre. I vårt samhälle idag är det tämligen uppdelat mellan vad unga och äldre personer gör på sin fritid. Varför kan inte denna uppdelning brytas? Tidigare debatter och diskussioner har handlat om att till exempel äldre pensionerade lärare skulle kunna gå in i skolan och föreningslivet som mentorer för yngre. Kanske liknande modell skulle kunna användas inom fritidsområdet? Artikeln i Alingsås tidning handlar om vilka konsekvenser som bristande delaktighet och tillgänglighet får för personer med funktionsnedsättningar. Om detta kan man nog säga att det är en nödvändighet att alla (oavsett ålder) får möjlighet till uppnåelse inom flera livsområden. Fritid och kultur är ett sådant område.

HOPP EFTER HOPP – OM TILLGÄNGLIGHETSDRÖMMAR

Det otillgängliga samhället för personer med funktionsnedsättningar (fysiska och psykiska) blir så tydligt om man tar del av insändarsidor i tidningar. I Hallands Nyheter idag 31/5 skriver Jonny Persson (rörelsehindrad och synskadad) en insändare med rubriken ”Otillgängligt samhälle diskriminerar människor”. Troligtvis kommer ingen att besvara hans frågor, undringar och drömmar i tidningen. Jag vet själv av erfarenhet att en debattartikel som publicerats i en tidning inte alltid väcker någon debatt. Men vad värre är, kan jag konstatera att ansvariga för sakfrågor, politikområden inte heller vill bry sig om att svara på de frågor om ställs inför allmänheten. Det är knappast ett vitalt tecken i vårt moderna samhälle. Tillbaka till Jonny Persson. Han skriver följande tänkvärda ord i sin insändare: ”Frågan har utretts under många år och löften har givits om att det skulle komma ett förslag. Alliansen lovade att komma med ett förslag under pågående mandatperiod, men det kom aldrig något förslag. Nu står hoppet till att det kommer ett förslag 2012 som innebär att otillgänglighet klassas som diskriminering av människor med funktionsnedsättning”. En fråga att diskutera är därmed vad konsekvenserna blir för ett otillgängligt samhälle idag, imorgon och på längre sikt? Vem bär ansvaret för kränkningar och diskrimineringar och hur kan tillit och förtroende återupprättas?

VÅRDCENTRALERNA OCH DEN PSYKISKA OHÄLSAN

Vilka resurser finns i det i primärvården – på vårdcentralerna när det gäller att möta psykisk ohälsa? Varför anställs inte fler kuratorer och psykologer för att svara på mot oroande utveckling där människor i olika krissituationer blir lämnade i sticket? Om detta har vi skrivit en debattartikel (författare är Mona Franséhn, Barbro Lennéer Axelsson och Jörgen Lundälv) som idag 30/5 publicerats i Västsverige.
Idag publicerade Göteborgs-Posten (GP) vår debattartikel med rubriken ”Vårdcentraler behöver ökade psykresurser”. Du hittar artikeln på följande länk där det också finns möjligheter att kommentera artikeln:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.639504-vardcentraler-behover-okade-psykresurser

Stödet till drabbade vid rattfylleriolyckor - debattartikel

"Familjer och närstående måste få stöd efter trafikolyckor" är rubriken på vår debattartikel (Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm och undertecknad) som publicerades i tidningen Arbetarbladet i Gävle den 24 maj 2011. Artikeln finns på nedan länk:

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.3196773-familjer-och-narstaende-maste-fa-stod-efter-trafikolyckor

DOCENT I SOCIALT ARBETE HAR ORDET

Den 18 maj 2011 gav jag en docentföreläsning i ämnet socialt arbete. Docentföreläsningen ägde rum vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Om du är nyfiken att ta del av Powerpoint-presentationen av föreläsningen och/eller se och lyssna på hela docentföreläsningen ca 45 minuter nu i efterhand så finns videoinspelningen tillgänglig på följande webbsida:

http://www.socwork.gu.se/kontaktaoss/Personlig_hemsida/Jorgen_Lundalv/

Rubriken för docentföreläsningen var:

"Tillgänglighet och delaktighet för personer med fysiska funktionsnedsättningar
- paradoxer och moraluppfattningar i socialt arbete"

FIKA UTE FÖR ALLA? ETT SVAGHETSTECKEN I TIDEN

Flera medier (press och radio) har under senare tid uppmärksammat otillgängliga miljöer för personer med funktionsnedsättningar. I takt med vårtecknen så har café- och restaurangägare börjat i ordningsställa uteserveringar. Journalisten Ulf Westman uppmärksammar hur uteserveringar diskriminerar rullstolsburna i Tidningen Ångermanland. Är fika ute för alla att ses som ett svaghetstecken i tiden? Nyligen presenterades en stor enkätstudie som omfattade tillgängligheten av uteserveringar i 189 kommuner. Endast 6 av 10 kommuner svarade att de ställer uttalade krav på att uteserveringar är tillgängliga för alla i samhället. Kan detta också ses som ett svaghetstecken i tiden?

Myndighetsrädslor och skräck - vad är det?

Vad innebär det när en människa är rädd och har skräck för att besöka en myndighet i samhället? Vilka konsekvenser kan sådana rädslor för människor i utsatta livssituationer? Vad innebär osäkerhet och rädslor i myndighetskontakter för personer med olika funktionsnedsättningar? I vilken utsträckning utgör dessa rädslor ett hot? I en debattartikel publicerad i Katrineholms-Kuriren idag 28 april skriver vi om denna problematik. Debattartikeln är skriven av brukare och forskare tillsammans. Vi tror att det är en viktig och framkomlig väg att diskutera rädslor utifrån såväl brukarperspektiv som forskarperspektiv. Artikeln hittar du i Katrineholms-Kuriren på följande webbsida:

http://kkuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1031105

Debattartikel idag på Svenska Dagbladet - Brännpunkt

Idag 20/4 publicerar vi en debattartikel med anledning av vår forskningsrapport "Drabbad av rattfylleri - Närståendes upplevelser av livsomställning och stöd". Debattartikeln hittar du på följande webbsida:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/narstaende-utan-stod-efter-trafikolyckor_6103211.svd

Debattartikeln är skriven av Jörgen Lundälv och Lars Olov Sjöström vid MHF i Stockholm. I debattartikeln riktas bland annat kritik mot kommunerna och deras sätt att genomföra krisstöd för drabbade och närstående som drabbats av rattfylleriolyckor.

Krisstöd och kunskap om drabbade av rattfylleriolyckor bristfälligt

En studie har genomförts av drabbade och närstående till personer som dödats i rattfylleriolyckor i vägtrafiken. Förstudien har genomförts vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Studien har genomförts av Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete och docent i trafikmedicin och Lars Olov Sjöström, fil dr och trafiksäkerhetschef vid MHF. Undersökningen är en ett led i en kommande nationell studie om stöd till närstående.


SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN (LÄTTLÄST):

Den här förstudien har genomförts dels för att belysa de rattfylleridrabbades situation och dels för att få nya hypoteser för fortsatt forskning på området. I rapporten presenteras 49 berättelser från drabbade varav flertalet är berättade av kvinnor. Vi söker kunskaper om hur olyckorna påverkar de drabbades liv och livskvalitet på både kort och lång sikt och hur de utifrån egna erfarenheter upplever samhällets stöd. En omfattande enkät har används för att samla in material om de drabbades erfarenheter. De rattfylleridrabbade som har medverkat i undersökningen har drabbats av en rad olika förluster, genom att närstående omkommit eller skadats eller i form av egna skador. I svaren på vår enkät beskriver de också andra förluster. Många skriver att de inte har samma kapacitet idag som tiden för olyckan. Flera har haft svårigheter att koncentrera sig på sina arbeten och till och med förlorat sitt arbete. Någon uppger i enkäten att det inte längre finns några krafter kvar för att klara av ett heltidsarbete. Det är också tydligt att de drabbades situation på arbetsmarknaden har förändrats efter olyckan. Andelen som arbetar som anställda har minskat från 59 procent till 48 procent. Hela 20 procent av enkätbesvararna har idag sjuk-/aktivitetsersättning, att jämföra med två procent före olyckan. Studien visar att utsattheten och bristen på stöd för drabbade och närstående vid rattfylleriolyckor är påtaglig. Hela 55 procent av deltagarna i vår studie ansåg att de inte fått något stöd efter olyckan. Så skulle det inte behöva vara med tanke på att det finns utbildad kompetens i landets kommuner när det gäller kriser och omhändertagande vid olyckor. 25 procent av de rattfylleridrabbade i studien svarade att de hade velat ha kontakt med socialtjänsten efter att rattfylleriolyckan hänt, men bara någon enstaka har haft en sådan kontakt. Kommunernas krisgruppsverksamhet, s.k. POSOM-grupper, har bara undantagsvis aktiverats för att ge stöd till de drabbade. I Socialtjänstlagen står det att varje kommun har det yttersta ansvaret för att alla medborgare ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret gäller också barnen. En av slutsatserna i studien är att de lokala myndigheterna inte har utgått ifrån FN:s barnkonvention och arbetat för barnens stöd vid en krishändelse.

Sveriges Radio god förebild med Radio Leaks - ny debatt börjar

Sveriges Radio (SR) som public service företag har nyligen startat en ny tjänst kopplat till SR. Man kallar den för Radio Leaks och ger medborgarna en helt ny möjlighet att anonymt lämna tips till SR. Krypterad tjänst som kommer att få allt fler att kunna använda sig av meddelarfrihet mm. Per-Olof Larsson, funktionshinderforskare på Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet skriver tillsammans med undertecknad en debattartikel med titeln "Radioleaks kan lysa upp skuggsidan". Du hittar artikeln på följande webbsida på Internet:

http://www.medievarlden.se/diskussion/2011/04/radioleaks-kan-lysa-upp-skuggsidan

Vilka möjligheter kommer Radio leaks att ge människor med funktionsnedsättningar? Är medierna tillgängliga? Är Radio Leaks tillgängligt för alla?

TYSTNADENS FÖRÖDANDE FÖLJDER – SOCIALT ARBETE MED FÖRHINDER

I det utkommande numret av tidskriften Alkohol & Narkotika (Nr 2/2011) publiceras vår debattartikel (Ylva Donning, Per-Olof Larsson och Jörgen Lundälv) som handlar om socialarbetarens uteblivna röst i välfärdssystemet. Du hittar artikeln direkt på tidskriftens hemsida på webben:

http://www.can.se/sa/node.asp?node=%202744

Det är dags och hög tid att socialarbetare i Sverige tar utrymme i medierna (press, radio, tv, internet, sociala medier o.s.v.) för att debattera, kommentera och följa hur problem och fenomen inom socialt arbete ser ut i dagens samhälle. Det finns flera förklaringar till den kompakta tystnaden. Du kan (om du vill) läsa vår artikel och gå ut i samhället och ställa frågor till socialarbetarna och vänta på om du får något svar. Det krävs tid, mod men också flera lockelser för att få det sociala arbetets företrädare att höja blicken in i en tidnings debattsidor.

Case manager – vad är det?

Jag läser dagens tidning av Barometern. Journalisten Pia Andersson Hobert har skrivit en artikel om just Case manager. Artikeln har rubriken ”Långsiktig samverkan ska ge bättre stöd” (29/3). Här vill jag ge en liten recension av nyhetsartikeln. Den är jätteviktig och verkligen i tiden. Och så är den välskriven på ett enkelt språk. Artikeln börjar nämligen med följande förklaring av vad en Case manager är för något:

”Det är en person som ska se till att stödet till de funktionsnedsatta är sammanhållet. De ska bland annat planera, organisera och utvärdera stödet och vården för de funktionshindrade”.

Att skriva på ett enkelt sätt är viktigt så att berörda men också närstående ska kunna förstå de stödinsatser som finns i samhället. I Kalmar utbildar man nu 15 personer (totalt 120 personer i hela länet) som ska ge detta stöd till varje person med psykisk funktionsnedsättning. En lovvärd satsning.

Den nya läroplanen måste förebygga barns ohälsa och trafikskador

Idag 16 mars 2011 publiceras mina tankar om barnkonventionen och den nya läroplanens roll och betydelse för att förebygga trafikskador bland barn och unga. Tidningen Dagen publicerar idag debattartikeln ”Lyft fram barnkonventionen i skolornas trafikundervisning”. Vill du läsa mer om artikeln kan du använda nedan länk.

Trafikskador är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. Barnskadorna i vägtrafiken har minskat men det är inte detsamma som att barn inte skulle drabbas av alla tusentals olyckor som varje år sker på våra vägar. Barn bevittnar kraschvåld och drabbas på många olika sätt när föräldrar, syskon och släktingar skadas genom våldet på vägarna. Det är enligt min mening hög tid att barn och unga används i det förebyggande arbetet i skolorna. Skolan måste satsa på trafikundervisning och låta barn och unga var delaktiga i det arbetet. Ett sådant arbete kan definitivt inte byggas upp med hjälp av eldsjälar. Samtliga polismyndigheter i landet måste aktivt ta steget ut i skolorna och tillsammans med andra aktörer leda nollvisionsarbetet. Och det måste börja redan i skolan.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=252128&utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=feed%3a+dagense-opinion+%28dagen.se+-+opinion%29

Bloggen sprids på Facebook

Jag har lagt ut bloggen på Facebook. Du får gärna sprida den vidare. Det finns också en funktion på bloggen att bli en följare. Välkommen att följa debatt och pågående forskning!

Jörgen Lundälv

Viktigt att inte släcka information vid olyckor

Under senare tid har det blivit allt svårare för medierna i samhället att få information om kriser och olyckor från polismyndigheterna i landet. Ett nytt radiokommunikationssystem (RAKEL) som införts omöjliggör det för nyhetsredaktionerna att få information från polisradio när till exempel en trafikolycka inträffat. Enligt min mening gynnar inte detta system och nedsläckningen trafiksäkerheten. Det är viktigt att medierna kan gå ut till allmänheten och informera när något hänt. Lika viktigt är det att mediernas kunskap kan användas i såväl insatsarbete som förebyggande arbete. Vid större olyckor (tex busskrascher i Sverige) har medierna visat sig ha en rik och tidig information. Medierna har till och med haft mer information än sjukvården. I en debattartikel i Gotlands Tidningar idag (11 mars) har jag skrivit några tankar om detta, se länk nedan.

Information och kommunikation såväl före som efter olyckor i samhället är viktigt. Tusentals människor skadas varje år i trafiken i Sverige . Många får bestående funktionsnedsättningar i samband med trauma. Också konsekvenser av olyckor är viktiga att tala om. Det handlar om vår tids stora folkhälsoproblem – trafikskadorna.

Nedsläckning av polisradio gynnar ingen trafiksäkerhet, av Jörgen Lundälv, Gotlands Tidningar den 11 mars 2011.

Länken:

http://www.helagotland.se/gt/artikel.aspx?articleid=6702306

Synskadade drabbar av otillgänglig Försäkringskassa

Allt fler i samhället börjar nu protestera mot nedskärningar, utförsäkringar, utanförskap och de diskrimineringar som äger rum mot personer med funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar i Sverige. Idag läser jag en artikel som är skriven av Peter Tjernberg och Jan Åsberg, båda aktiva och ordföranden vid Synskadades Riksförbund i Medelpad och Sundsvall. De reagerar på att Försäkringskassan stänger kontor och ställer ett stort antal personer med synnedsättningar utanför service och stödfunktioner. Deras ord är tunga. De talar för ett stort antal drabbade personer. Vem ska svara på deras debattartikel? Frågan är väl värd att ställa igen: Vem bryr sig om att besvara en sådan debattartikel? Tystnaden är den enklaste och vanligaste vägen enligt min mening.
Om du är intresserad av att läsa artikeln och kommentera den vänder du dig till Sundsvalls Tidning. Artikeln har titeln ”Synskadade drabbas av Försäkringskassan stänger kontor” och publicerades idag 8 mars 2011. En kraftfull och bra artikel.

Bloggande forskarkollega

Per-Olof Larsson, forskarkollega vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet har en intressant bloggsida där han bloggar om samhällsfrågor, funktionsnedsättningar och bland annat arbetsmarknadsfrågor. Du hittar Per-Olofs blogg på följande sida:

http://peroloflarsson.blogspot.com/

Det vanliga okända - hur ska anhöriga få veta?

Jag läser i tidningen Folket. Där hittar jag en artikel "En grupp som inte är synlig. Kommunen har tagit fram riktlinjer för anhörigstöd". En intervju har gjort med en anhörigkonsulent och en beskriven kommun i artikeln har tagit fram riktlinjer hur anhöriga till en långvarig sjuk person, en person med funktionsnedsättning eller en äldre person kan få stöd. Olika stödformer nämns i artikeln vilket är bra. Det handlar om exempelvis: korttidsvistelse, utbildning, samtalsstöd och gruppverksamhet. Och sedan tar journalisten Anna Enbom som har skrivit artikeln upp det mest centrala: hur ska en kommun kunna nå ut till de drabbade familjerna? Frågan är inte på något sätt ny. Här kan man ana att det finns en frustration i kommunerna. Hur ska detta ske? Information och kommunikation tror jag är a och o i ett lyckat spridningsarbete. För det handlar om att sprida de olika stödformerna vidare ut i samhället. Det hade varit mycket intressant att få läsa en uppföljande artikel i ämnet. Det är viktigt att drabbade och närstående får en möjlighet att berätta för andra om det framgångsrika stöd de fått och vilken betydelse som det har fått. Kanske medierna framöver kommer att uppmärksamma gruppen som inte syns på ett annorlunda sätt. Utmaningarna om att informera om okända stödformer kanske inte bara finns hos socialarbetarna i kommunen utan också hos journalisterna. I centrum skulle då stå den lilla och utsatta människan.

Forskningsberättelse i Ljudmagasinet idag fredag 25 februari

Idag berättar jag i Ljudmagasinet (media för personer med synnedsättningar) om min kommande forskning om tillgänglighet i Västra Götaland. Ljudmagasinet är en utmärkt kanal att kunna nå ut och ge sin forskningsberättelse. Vill du höra min berättelse om den pågående forskningen kan du gå in på Ljudmagasinets hemsida, se följande länk.

http://www.talivast.se/cont.aspx?sida=Hem&attr=

Chips, godis eller mobiltelefon? Så blir ”handikapprörelsen” större

Allt fler organisationer och föreningar i Sverige märker av sviktande medlemsantal. De vikande siffrorna är inte rolig bild att visa upp för omvärlden men är samtidigt en mätare på hur det är ställt i en organisation. Brukarorganisationer inom funktionshinderområdet utgör inget undantag. Jag besöker Personskadeförbundet RTPs hemsida på Internet. Där erbjuds olika former av belöningar för den som rekryterar medlemmar. På hemsidan står att läsa:

”När du värvar nya medlemmar får du en belöning och du bidrar samtidigt till att din lokalförening kan delta i en tävling om flest nya medlemskap under kampanjperioden. Förbundets målsättning är att vända trenden med minskande medlemsantal – 2011 ska vara året då vi vänder”. (Personskadeförbundet RTPs hemsida februari 2011).

Chips, godis eller en ny mobiltelefon av senaste modellen? Ja, frågan man kan ställa sig är om det ideella samhällsarbetet och engagemanget kan stärkas genom belöningar. Begreppet altruism står för människokärlek där den som ger något inte kräver någon som helst motprestation. Är det möjligt att det finns människor som dagligen rekryterar personer till en organisation eller förening utan för den skull anmäla antalet? Eller visar vilja att delta i en utlottning? Jag tror att den gruppen är ganska stor. Chips, godis eller mobiltelefoner lär knappast öka möjligheterna för en sviktande rörelse att bli större eller starkare.

Glasögonreformen och klassfrågan

I dagens tidning (jag har valt att läsa Piteå-Tidningen) 22 feb, finns en intressant nyhetsartikel av journalisten Laila Bäckström. Den handlar om de fattiga barnen och rubriken lyder:

”Föräldrar har inte råd att lösa ut barnens glasögon”.

Barnhjälpsorganisationen Majblomman har gjort en undersökning i Sverige och kommit fram till att synen hos barnen har kommit att bli en klassfråga. Vad händer när föräldrar inte har råd att ge sina barn glasögon? Majblomman har svar på frågan. Det behövs införas en glasögonreform så att alla barn (skolbarn) ska få rätt till glasögon. Artikeln är bra för att den refererar Majblommans undersökning men även för att den lyfter fram fakta om hur stora skillnader det kan vara mellan de olika landstingen i landet och deras olika bidrag.

Jag ser det som grundläggande att alla barn som behöver glasögon ska ha rätt till detta. Det är inte rimligt att det är en sådan snedfördelning som artikeln gör gällande.

Återstår att se när glasögonreformen börjar. Majblommans studie är ett steg i rätt riktning. Att låta alla kunna se från början i livet.

När samhället sviker utsatta barn – viktiga länkar februari 2011

Läser på Föräldrakrafts hemsida om utsatta barn. De utsatta barnen med långtidssjukdomar och funktionsnedsättningar blir utsatta för misshandel och våld i sina hemmiljöer. I Sverige. Idag. Det går att läsa mer på Föräldrakrafts hemsida:

http://foraldrakraft.se/articles/föräldrastöd/hög-risk-för-våld-mot-barn-som-har-funktionsnedsättning

och i en ny forskningsstudie från Karlstads universitet:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1651-2227.2010.02029.x/abstract

Att gå in i glaset – en tillgänglighetsfråga

I dagens samhälle talas det allt som oftast om människor som ”går in i väggen”. Utbrändhet och utmattning ligger i tiden. Maratonlöparna berättar också om känslan att ”springa in i väggen”. Den kritiska nivån ligger när löparen avverkat 30 kilometers löpning. Att gå in i ”glaset” är en helt annan sak. Det är en fråga om utsatthet och tillgänglighet. Men vad menas med ”glaset”. För personer med synnedsättningar finns det risk att gå in i olika föremål exempelvis när man vistas utomhus. Stolpar och cyklar som står parkerade på trottoarerna kan vara några exempel.
Jag läser en nyhetsartikel med rubriken ”Enkla hinder avhjälpta i kommunens byggnader” skriven av journalisten Anna-Karin Forsberg. Den är publicerad idag i Hallandsposten. En bra artikel med en illustrativ bild – en glasentré till ett kommunbibliotek i Söndrums bibliotek. Bilden visar hur kommunen har gjort sina byggnader tillgängliga för alla – också för personer med synnedsättningar.

Utbildning för alla - pågående debatt kommenteras

En intressant debatt pågår nu som handlar om unga och ungas möjligheter att påbörja högre utbildning. Debatten drivs av Per-Olof Larsson vid Göteborgs universitet och av Emma Lyrdal vid Riksgymnasiet i Göteborg. Debattartikeln som har rubriken "Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola" är tydlig och slagkraftig. Vem kommer att svara på denna debatt? Det blir förstås intressant att följa de fortsatta diskussionerna.

Här nedan ser du artikeln i sin helhet.


"Killar och Tjejer med funktionshinder måste få möjlighet att studera vid universitet och högskola"

Det är ingen självklar möjlighet för ungdomar idag med funktionshinder att studera vidare. Det finns fortfarande många hinder, lokaler är inte tillgängliga och inläsning av tryckt material fungerar inte alltid. Därför måste studiemiljön förbättras. Elever med ett funktionshinder måste få möjlighet att praktisera under sin gymnasietid och känna på hur det är att studera vid högskola eller universitet. Det skriver Per Olof Larsson, Göteborgs universitet och Emma Lyrdal, Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet i Göteborg i denna debattartikel.


Det är fortfarande sällsynt att killar och tjejer med stora funktionshinder börjar studera vid universitet och högskola

Det måste bli ett lika naturligt val för dessa elever som för alla andra ungdomar att tänka sig en universitetsutbildning. Som alla andra gymnasieelever måste de komma fram till om de har möjlighet, orkar fysiskt och har fullständiga betyg för högre studier. Finns det ett lockande arbete i framtiden?

Tidigare generationer personer med funktionshinder har inte alltid sett det som en möjlighet att plugga vidare. Men nu kommer det en helt ny generation av ungdomar som haft bra stöd i skolan av elevassistenter och speciallärare. De har haft möjlighet att plugga tillsammans med andra elever och för många av dem är det helt naturligt att de skall läsa vidare.

Gymnasieelever med funktionshinder måste få möjlighet till en realistisk överblick över kommande universitetsstudier redan under gymnasietiden för att de skall klara sina framtida studier. De ska erbjudas praktik på högskola. Eleverna måste få uppleva vad ett högt studietempo innebär, att vara en bland många studenter, att ta sig mellan salar, att snabbt skaffa litteratur, och samarbeta med andra studenter och mycket annat som hör till högskolestudentens vardag.

Speciellt krävande blir det vid grupparbeten, seminarier och kliniska övningar. Vi skall inte sticka under stol med att det är tufft att läsa vid universitet men då måste studenter med funktionshinder få möjlighet att förbereda sin framtid.

Då måste också universitet och högskolor vara redo att möta deras krav. Transporter till och från måste fungera till hundra procent.

Våra universitet har inte heller alltid en funktionshindervänlig miljö. Det finns alltför många traditionstyngda byggnader med trappor, stora salar med fasta bänkar där det är och svårt att ta sig fram i rullstol. Studenter utan funktionshinder tar en väg genom byggnaderna, medan det blir en helt annan för den som använder rullstol. Därför måste studiemiljön förbättras, eftersom studier vid högskolan bygger på att studenter umgås, hjälps åt och samarbetar. Har du en synnedsättning säger det sig självt att inläsning av böcker, kopierat material, stenciler och lärarnas föreläsningsmaterial fungerar perfekt.

Tyvärr blir kraven på studenter med funktionshinder högre än för andra. Inte nog med att de skall klara en krävande studiegång, de skall hantera sitt funktionshinder också. Och då måste tillgängligheten i universitets- och högskolemiljön förbättras.

Per Olof Larsson
Institutionen för socialt arbete vid Göteborg universitet

Emma Lyrdal
Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet Göteborg

Fredag, LO-tidningen och de utsatta

Jag sitter och läser senaste numret av LO-tidningen som utkom idag fredag 11 februari. Göran Nilsson som är försäkringsmässig ombudsman vid LO har skrivit en artikel med rubriken ”En fruktansvärd reform” (sidan 5 i LO-tidningen). Han beskriver hur socialsekreterare nu oroar sig för utvecklingen om drabbade och Försäkringskassan. Göran Nilsson skriver:

”Så här kan det inte fortsätta, det är dags för alliansregeringen att vakna upp och ta sitt ansvar och inse att man måste förändra de nya reglerna, med den strikta bedömningen av arbetsförmågan, och de fasta tidsgränserna för hur länge man kan få ersättning” (s5 LO-tidningen nr 5, 11 februari 2011).

Han beskriver i artikeln b.la. en person med funktionsnedsättning som haft aktivitetsstöd i flera år. Mannen har haft ledsagare och god man och har nu plötsligt fått avslag. Artikeln är rak och välskriven. Budskapet är klart. Varje dag drabbas redan utsatta personer av ytterligare utanförskap och utsatthet i samhället. Vilka blir konsekvenserna av detta? Och varför är det så tyst i debatten också i denna fråga? Göran Nilsson vid LO försöker få igång en debatt i LO-tidningen. Vem kommer att besvara hans frågor och hur lyder svaren?

Läser i Dagens Medicin om ICF

Så sitter jag i mitt tjänsterum och läser om ICF och läkares sjukskrivningsarbete. Detta är något som berör många. Det är inte bara en fråga för läkare och dennes patient. Det är en fråga för hela samhället. Det handlar nämligen om en internationell antagen klassifikation – ICF (International Classification of Functioning, Disability & Health).
I en artikel ”Sjukintyg kan missa psykiska problem” som är publicerad i senaste numret av tidningen Dagens Medicin (9 februari 2011) säger läkaren Lars Backlund att ICF kan vara en bra grund för läkare när de använder sig av enkla koder för att få ett bra sjukskrivningsunderlag. Flera ytterligare frågor som kan vara väl värda att diskutera vidare är kunskapen och spridningen av ICF bland olika professioner och yrkesområden. Det blir intressant att följa de vidare diskussionerna om sjukskrivningar och ICF.

Sveriges Radio Västerbotten rapporterar om debattartikel och vikten av att bryta tystnaden för socialarbetaren

Idag 8 februari har Sveriges Radio P4 Västerbotten i Umeå sänt ett radioinslag som tar sin utgångspunkt i en debattartikel om samhällsdebatten och socialarbetarens roll för att bryta tystnaden och kommentera såväl socialpolitik som socialt arbete.

Radioinslaget hittar du på Sveriges Radio Västerbottens hemsida:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4336864

I inslaget medverkar också representant från RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa och en person som arbetar ideellt på ”Bakfickan” i Umeå.

Vad säger du om radioinslaget? Debatten och diskussionerna om det sociala arbetets företrädare och om att ta ton i samhällsdebatten är något som borde uppmärksammas mer i samhället. Vem tar nu ordet vidare i debatten? Det är en fråga som är öppen och intressant att följa. Imorgon är det den 9 februari. En ny dag således.

Socialarbetaren i media - civilkurage, kunskap och utmaning

Det är viktigt att socialarbetaren och socionomen tar utrymme i svenska medier. Jag har i flera böcker försökt att problematisera varför rädslokulturen och tystnaden är så stor inom flera professioner. Det handlar om socialarbetare, psykologer, sjuksköterskor, läkare mfl. Listan kan göras lång. I en bok som jag skrev tillsammans med författaren Ulla-Carin Moberg för några år sedan försöker vi ge tips och råd hur man kan tränga igenom mediebruset men framför allt kommentera sociala frågor och tillstånd i samhället. Boken som heter Mediehandbok för socialarbetare är riktad till alla som arbetar med sociala frågor i samhället.

Att ta utrymme i medierna och i debatten i synnerhet handlar om flera saker. Civilkurage, kunskap och utmaningar är några sådana. Vill du läsa mer om den pågående debatten om media och socialt arbete, se SVT:

http://svtdebatt.se/2011/02/forskarupprop-socialarbetarna-maste-vaga-beratta-om-misaren/

Om kostens betydelse och ADHD

Om man söker på ordet ”funktionsnedsättning” i MedieArkivet idag fredag 4 februari så hamnar en artikel om ADHD högst upp på träfflistan. Svenska Dagbladet har publicerat en artikel med rubriken ”Kostbyte kan lindra adhd”. Artikeln hittar du på följande länk:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kostbyte-kan-lindra-adhd_5915201.svd

Den handlar om en funktionsnedsättning (ADHD) som benämns för kontroversiell. ADHD kan enligt artikeln förklaras av en typ av överkänslighet mot livsmedel. Därför borde nu ändrad kost ”testas på alla drabbade” (Svenska Dagbladet, 4 februari).

Reportern Anna Gustafsson på Svenska Dagbladet följer upp forskarrönet med en artikel om kravet på ungdomarna.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nog-med-krav-pa-tonaringar_5915203.svdd

God kost är väl något som också berör alla samhället. Detta gäller även många personer med funktionsnedsättningar som bör ha god tillgång till även olika former av sjukgymnastik och motion. Återstår att se vilken debatt som kommer att följa av de senaste forskningsrönen. De är nyligen publicerade i den medicinska tidskriften the Lancet och bygger på en holländsk studie. Vill du kika mer på studien så går det bra på följande länk:

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2810%2962227-1/abstract

Med blick på framtiden

Sitter och läser en artikel i Kvällsposten idag söndag 30 januari. Den första månaden på det nya året är till ända. Artikeln bär namnet "Sluta kasta bort våra unga" och är skriven av Jan-Olof Bengtsson. Artikeln bygger på en rapport som nyligen kommit ut av Nima Sanandaji (titel Arbetslinjen på undantag, Timbro). Bengtsson skriver följande tänkvärda ord i sin artikel:

"Aktivitetsersättning och bidrag för funktionsnedsättningar är en självklarhet och en plikt för varje kännande samhälle.
Men att av inkompetens eller bekvämlighet gödsla med tillämpningen är en mänsklig kapitalförstöring av framtidens
generation utan like". Bengtsson, 30 januari 2011, Kvällsposten "Sluta kasta bort våra unga".

Det är viktigt att alla unga får en chans på arbetsmarknaden. Alla unga (med eller utan funktionsnedsättningar) har en framtid och det är viktigt att alla får delaktighet, tillgänglighet till såväl arbete som utbildning.

Hoppas det blir fortsatt debatt om Jan-Olof Bengtssons artikel som publicerades idag. Den behövs nämligen.

Is och konst - en liten fråga om tillgänglighet

Trottoarerna är fortfarande isiga. Ibland kan det vara ett litet konststycke att promenera på trottoaren. Is på rätt ställen kan också utgöra konst. Bilderna på min blogg är fångade under en promenad.

Kan socialarbetare ta en egen ton i samhällsdebatten?

Nu pågår en debatt om socialarbetarens närvaro i samhällsdebatten. I en debattartikel ställer vi oss den frågan – Kan socialarbetare ta en egen ton i samhällsdebatten? Vilka konsekvenser får tystnaden?

Ibland tänker jag på tystnaden och varför till exempel funktionshinderfrågorna så sällan diskuteras i radioapparaterna. Det finns många utsatta grupper som inte kommer till tals i samhället. För dem är socialarbetaren inte bara ett stöd. Socialarbetaren skulle också kunna vara en debattör och ge debattstöd för de svaga i samhället.

Om du vill läsa den pågående debatten om socialarbetaren och media kan du läsa mer på följande länkar. Där kan du också ge dina kommentarer. Det går också bra att skriva här på min bloggsida:


Tranås-Posten:
Dags för socialarbetare att ta ton i samhällsdebatten, 26 januari 2011

Värmlands Folkblad (VF)
Socialarbetare måste bryta tystnaden, 26 januari 2011
LÄSA: http://www.vf.se/asikter/debatt/socialarbetare-maste-bryta-tystnaden

Ystads Allehanda
”Det som inte syns i media finns inte”, 27 januari 2011
LÄSA: http://www.ystadsallehanda.se/tycktill/article1364871/Det-som-inte-syns-i-media-finns-inte.html

Tidningen Dagens Arena: (26 januari 2011)
Forskare i socialt arbete: ”Dags för socialarbetare att ta ton i samhällsdebatten”
LÄSA: http://dagensarena.se/debatt/forskare-i-socialt-arbete-dags-for-socialarbetare-att-ta-ton-i-samhallsdebatten/

Funktionshinderforskning om tillgänglighet

Vid Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete inleds i januari 2011 ett nytt forskningsprojekt om medierapporteringens innehåll avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Projektet pågår fram till december 2012. Du kan läsa mer om nyheten i Svensk Handikapptidskrift, januari 2011 eller på följande webblänk:

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2011&month=01&news_id=970

En resa om tillgänglighet - Tillgänglighetsresan

Jag sitter och läser en spännande och intressant rapport med rubriken "Samhälle för alla. Tillgänglighetsresan fortsätter". Det är en bok som är utgiven av Handikappkommittén i Västra Götalandsregionen. Boken har precis kommit från tryckeriet och den är intressant på flera sätt. Den ger vikt och ljus för funktionshinderfrågorna där personer ur olika perspektiv diskuterar funktionshinderfrågor och visioner. Den boken ska jag läsa nu och hoppas att den kommer att väcka fortsatt debatt.

Alltså:

"Samhälle för alla. Tillgänglighetsresan fortsätter".

Boken är utgiven av Bohusläns Museums Förlag.

Tillgänglighet och media i ny Göteborgsstudie

Vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet inleds nu en större forskningsstudie om tillgänglighet i media. Flera frågor kommer att undersökas och belysas i undersökningen. Exempel på frågor är: Vilken betydelse har media i samhället för berättelser och kunskap om tillgänglighet för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar? Vilken betydelse har medierna för närstående och allmänhet? Undersökningen stöds av en ny Kommitté för rättighetsfrågor vid Västra Götalandsregionen. Studien kommer att pågå under åren 2011-2012.

Om du har frågor, diskussionsämnen eller erfarenheter av media och tillgänglighetsfrågor får du gärna kontakta mig. Du kan skriva till min e-post: Jorgen.Lundalv@bornet.net

2011 - Tillgängligheten sätts på prov hårdare

God fortsättning på det nya året 2011! Det blir ett intressant år på många vis. År 2010 var ju tillgänglighetens år. Vad blir år 2011 tillägnad? Vintern har tagit ett stadigt grepp om det mesta. Snö och is ställer nu oss inför flera frågor. Hur tillgängligt är vårt samhälle egentligen? I en debattartikel i Svensk Handikapptidskrift den 20 december 2010 skriver jag att tillgängligheten begravs i snön. Idag går jag in på Svensk Handikapptidskrifts webbsida för att läsa kommentarer om artikeln. Där möts jag av orden: "Artikeln är för gammal för att kommenteras". Och liknande tillstånd kan man se på dagstidningars webbsidor på Internet. Debatter och debattartiklar ses tydligen som färskvaror.
Om du vill kommentera min debattartikel i Svensk Handikapptidskrift går det bra att göra det här på min blogg.

Här hittar du artikeln på Svensk Handikapptidskrifts webbsida:

http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2010&month=12&news_id=959