Busskrascher och erfarenheter

Under åren 1997-2007 inträffade ett antal större busskrascher i Sverige. De har uppmärksammats i medierna. I en helt ny katastrofrapport från Socialstyrelsen beskrivs erfarenheterna av dessa busskrascher. I rapporten kan du läsa allt från tekniska data till medicinskt omhändertagande. När det inträffar större krascher i trafiken är det viktigt att tänka på att det är många som är drabbade och berörda. Vid en större krasch inträffar och uppstår flera s.k. traumaringar. Det innebär att förutom den drabbades familj så blir också vänner och arbetskamrater drabbade. Oftast räknas inte alla som berörs av en sådan händelse in i den officiella statistiken. Vad kan vi lära av en busskrasch där många skadas samtidigt? Beroende på typ av skada så drabbas många personer av fysiska funktionsnedsättningar. Enligt min mening är det viktigt att samhället bryr sig om och följer upp konsekvenserna för dem som är med om sådana trauman. Idag vet vi allt för lite om långtidskonsekvenser. Jag är författare i rapporten till de avsnitt som handlar om medierna och deras rapportering av busskrascherna såväl på skadeplatserna som tiden efteråt. Det är helt klart så att medierna blivit mer framgångsrika att använda sin kunskap och erfarenhet av att berätta om olyckorna som berör så många människor.

Om du är intresserad av att läsa mer om rapporten går det bra att ladda ned denna kostnadsfritt på Socialstyrelsens webbsida. Länken är:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-10-5

Handikappforskningens uppgift

Under året som gått har jag tänkt en del på forskningens uppgift och forsningsinformation i synnerhet. Vad vet vi om handikappforskning i samhället? Vem är handikappforskaren? Och vilka forskningsprojekt finns inom området? Frågorna är många och viktiga. Tillsammans med Per-Olof Larsson vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet har vi gjort en mediesökning på handikappforskning igår och idag i medierna. I en debattartikel i Svensk Handikapptidskrift i höst försöker vi reda ut situationen. Artikeln kan du hitta på Svensk Handikapptidskrifts website eller nedan adress:


http://www.svenskhandikapptidskrift.se/index.php?page=archives&year=2010&month=10&news_id=897

Politisk tystnad består trots debatt

Det är inte bara anmärkningsvärt utan också allvarligt att den politiska tystnaden om funktionshinder och funktionsnedsättningar i vårt samhälle är så kompakt. Idag publicerades en debattartikel i Göteborgs-Posten om den politiska tystnaden. Vi är flera som försökt att initiera debatt om socialpolitik i flera ledande dagstidningar. Men svaren tycks utebli. Det är helt enkelt så att man väljer bort att diskutera dessa sakfrågor. Det är bekvämt och kräver heller ingen energi att bli en i den tysta gruppen. Bra och viktigt att det görs försök att initiera socialpolitiska debatter.

Om du vill läsa mer om politisk tystnad mot funktionshindrade är debattartikeln i Göteborgs-Posten den 23 september ett bra exempel. Du hittar artikeln på följande webbsida:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.452826-fortsatt-politisk-tystnad-om-funktionshindrade

Funktionshindrade, eftervalet och maten

Vad händer nu efter valet med funktionshinderpolitiken i Sverige? Hur kommer det nya funktionshinderprogrammet för funktionshinderpolitiken att se ut? Frågan är om det är någon som vet. Åtminstone framgår det inte i medierapporteringen så här veckan efter valet. Sveriges Radio P4 Jämtland rapporterar i ett nyhetsinslag att 1000 personer med funktionsnedsättningar (oklart vilka) ska få arbete i mataffärer runtom i landet. Rubriken på nyhetsinslaget lyder: ”Funktionshindrade erbjuds jobb på mataffärer” (du hittar inslaget genom nedan länk på Internet). Är det sådana branschsatsningar som kommer att presenteras och rapporteras utifrån? Arbetslivet är ju så mycket större än mataffärer. Hur kommer det socialpolitiska handlingsprogrammet att se ut? Säkerligen många som väntar på besked.

Nyhetsinslag i SR P4 Jämtland 22 september 2010 finns här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=4034264

Undanstoppade några dagar före valdagen

Jag läser i dagens tidning av Kristianstadsbladet att några unga funktionsnedsatta i Skåne upplever att de är undanstoppade och att deras situation inte tas på allvar i valrörelsen. Det är nu några dagar kvar till valet. Närmare bestämt den sista vardagen före valet. Dagersättningen på 46 kronor ger inga pensionspoäng och det blir omöjligt att klara av att gå på den där målarkursen som en intervjuperson säger i artikeln. Journalistiken är tänkvärd. Några unga människor med funktionsnedsättningar kommer till tals i Kristianstadsbladet. De är undanstoppade. Och väntan på valresultatet har just börjat.

Vill du läsa mer om de ”undanstoppade”, se följande länk:

http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1241020/De-kaumlnner-sig-undanstoppade.html

Synlig eller osynlig i valspurten

Funktionshinderfrågorna och funktionshinderpolitiken har lyst med stor frånvaro i den politiska debatten. Tills för några dagar sedan. I partiledarutfrågningarna har funktionsnedsättningar kommit på tal. I de rödgrönas program för ny handikappolitik står också att läsa en hel del om insatser för personer med funktionsnedsättningar. Men varför har det dröjt så att få fram program- och debattfrågor inom denna del av socialpolitiken – funktionshinderpolitiken? Och är alla inkluderade? Det är viktigt att såväl synliga som dolda funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar får utrymme i debatt men också i programtexter. Att debatten och diskussionerna tas någon dag före valdagen är både intressant och anmärkningsvärt. Nedan en länk som exempel till de rödgrönas handikappolitik.

http://www.rodgron.se/nyheter/har-ar-de-rodgronas-handikappolitik/

Så får man en bakläxa

Läser i dagens tidning av Skånska Dagbladet (se länk nedan) att en man med funktionsnedsättning i hjärnan nekats sjukskrivning av Försäkringskassan. Försäkringsrätten ger mannen rätt och Försäkringsrätten menar enligt tidningen att
mannen har rätt till full sjuksersättning. Försäkringskassans läkare har gett mannen avslag utan att ha träffat honom. Skånska Dagbladet skriver följande:
”Rätten skriver också att det är anmärkningsvärt att vanliga anställda på försäkringskassan kan ifrågasätta sakkunniga läkare som känner både klagande och har kunskap om personens sjukdomar”. Detta är intressant och påminner om beskrivningar tidigare hur försäkringsläkare skriver yttranden utan att träffa en skadad/sjuk person. Den kamp som mannen för mot Försäkringskassan handlar om en kamp inte bara om rätten till ersättning utan också en kamp om erkännande.

Mer finns att läsa i Skånska Dagbladet:

http://www.skanskan.se/article/20100912/NYHETER/709129975/1004/*/*/svart-sjuk-fick-ratt-mot-forsakringskassan

Vårdskandaler inom funktionshinderområdet

Hur är det möjligt att en människa kan frysa ihjäl på ett vårdhem i Sverige år 2010?
Jag tittar på programmet Agenda i TV söndag 12 september, bara några dagar före valdagen. Ylva Johansson, vårdpolitisk talesman sa att valdebatten borde handla om detta. Maria Larsson, äldreminister menade också att detta var förkastligt. En ny tillsynsorganisation med ”mer muskler” ska börja arbeta med frågan menar Maria Larsson. Kvalitetsbrister ska upptäckas. Att det varit privata vårdbolag som representerat vårdskandalerna under senare tid är inget problem enligt Maria Larsson. Ylva Johansson menade att offentlighetsprincipen inte gäller de privata bolagen. Socialstyrelsen har riktat allvarlig kritik mot vårdbolaget. Det är ju Socialstyrelsens uppgift att göra detta och är egentligen ingen nyhet i sig. Men frågan är vad som händer nu? Att vårdskandalerna får uppmärksamhet är mediernas förtjänst och de personer som använder sitt meddelarskydd enligt grundlagen och berättar om missförhållanden runtom i landets kommuner.
I TV-programmet lyckades knappast äldreministern och den vårdpolitiska talesmannen kunna reda ut förhållandena. Vad blir nästa vårdskandal inom funktionshinderområdet? För det är inte fråga om utan när vi får veta det. Det är bra att människor använder sitt meddelarskydd för att berätta om vanvård, oegentligheter och missförhållanden. Det och inget annat handlar om att visa hur det är ställt med funktionshinderområdet i Sverige.

Vill du läsa mer om senaste vårdskandalen, se nyhetsbevakning i Aftonbladet, Kvällsposten och Expressen:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7712743.ab
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2132330/kvinna-lamnades-ensam-fros-ihjal

Frågor i debattartikel till politiska partier

HSO i Västerbotten har i en tänkbar debattartikel i tidningen Norra Västerbotten idag skrivit flera frågor riktade till de politiska partierna. Kärnfrågan är egentligen precis samma fråga som jag själv försökt debattera om tidigare nämligen varför funktionshinderpolitiken och socialpolitiken inte förs fram bättre i samhället. HSO skriver om den ekonomiska ojämlikheten och utanförskapet för stora grupper i samhället. Artikeln finner du på följande webbplats:

http://norran.se/val2010/opinion/article1084638.ece

Utanförskap, rättighetsbegränsning och diskriminering – snabbhetens pris

Varje dag lyfts frågor om utanförskap, rättighetsbegränsningar och diskriminering upp i svenska medier av bland annat brukarorganisationer, personer med funktionsnedsättningar och närstående. Man skulle kunna göra en klippbok och samla alla inlägg. Det handlar om röster från utsatta och närstående. Men också om röster om hopp och framtidstro. Det är naivt och tro att de politiska partierna ska lyfta funktionshinderfrågorna i årets valrörelse. Nu återstår slutspurten där andra frågor har setts som mycket mer betydelsefullare. Tystnaden kan tolkas på flera vis. En tolkning skulle kunna vara att funktionshinderpolitik och situationen för personer med olika funktionsnedsättningar är komplex på flera sätt. Kanske det är därför många blundar eller till och med struntar i att engagera sig i frågorna. Konsekvenserna av otillgängligheten i samhället handlar om diskriminering och inget annat. Vem är intresserad av att ta del av de kränkningar som begås? Situationen för många i samhället beskrivs med följande ord i Bohuslänningen:

”Vi med nedsatt rörelseförmåga utestängs från daghem, skolor, bostadsområden, arbetsplatser, restauranger, biografer, idrottsanläggningar, bussar, tåg, färjor och butiker. En femtedel av befolkningen har en funktionsnedsättning och berörs direkt av diskrimineringen”. Så skriver Lennart Eriksson i tidningen Bohuslänningen idag.

Vill du läsa mer om artikeln i Bohuslänningen kan du använda följande webblänk:

http://bohuslaningen.se/nyheter/val10/1.944864-otillganglighet-ar-diskriminering

Tystnad dag för dag

Partiledarutfrågningarna i SVT kommenteras på allt fler håll. DHR kommenterar via DHR-bloggen att statsministern för första gången nämner personer med funktionsnedsättningar i debatten. Men det är över lika snabbt som ordet nämnts i tv. Också Kristdemokraterna har nyligen gjort ett utspel berättar Sveriges Radio P4 Kalmar. Partiet vill att statliga myndigheter, landsting och kommuner ska anställa 10 000 personer med funktionsnedsättningar. Jobbsatsning får inte begränsas till en del sektorer – näringslivet blev helt och hållet bortglömt i själva utspelet. DHR tyckte via DHR-bloggen att genomförandet av partiledarutfrågningarna i SVT var bra jobbat av SVT. Enligt min mening så jobbar brukarorganisationerna ännu bättre på att föra fram den utsatta människans röst i samhället.

Här hittade jag i DHR-bloggen:
http://dhr.typepad.com/

Valfläsk utan socialpolitik eller konsten att ställa in ett samtal

Vi närmar oss dag för dag – valdagen. Valfläsk och löften om skatter, jobb och skola avlöser varandra. Och så miljöfrågorna förstås. Men socialpolitik är inget ämne att diskutera eller debattera. Situationen för stora grupper i samhället, jag talar om personer med funktionsnedsättningar och deras närstående sägs inte många ord. Detta fattigdomstecken blir så tydligt när man läser Länstidningen i Östersund. Där tar styrelsen för HSO, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Bergs kommun till orda.
Handikapprörelsen hade planerat en debatt med politikerna i kommunen och fick ställas in på grund av politikernas ointresse. Vem har intresse av att diskutera funktionsnedsättningar, delaktighet och tillgänglighet i en valrörelse där helt andra frågor styr. Inte ens medierna och journalisterna förmår längre att skildra de mest utsattas situation. Detta vittnar inlägget från HSO. Om inte HSO hade skrivit om den inställda debatten så hade ingen fått veta något om ointresset. Absolut ingen. HSO har gjort sitt jobb – att ge de utsatta en liten röst.

Läs om HSO och deras reaktion:
http://ltz.se/ordetfritt/ordetfritt/1.2296421-rakna-med-funktionshindrade

Väljarsiffror viktigare än det eftersatta

Årets valrörelse men också valrörelsen i vår moderna tid handlar idag, inte långt från valdagen, om partier, väljarsiffror och ställningar mellan blocken. Utspel och framträdanden avlöser varandra. Korta utspel och inspelningar från media skapar rubriker vilket säljer framgångsrikt i medierna. Däremot behandlas inte särskilt ofta de utsattas situation i samhället. Jag läste idagarna en insändare i en mindre lokaltidning. En förälder undrade hur personer med funktionsnedsättningar som har aktivitetsersättning ska kunna klara sig i samhället. En bra och berättigad fråga. Men vem vill diskutera detta? Vem bryr sig? Några dagar kvar till valet....

Tillgänglighetsfrågan - en för svår fråga?

I Länstidningen Östersund står att läsa på en debattsida att funktionshindrade bortprioriteras i samhället och att det är hög tid för en lag som kan kontrollera och att diskriminering kan lagföras. Planen för handikappolitiken – Från patient till medborgare, är som det mycket riktigt står på debattsidan ingen nyhet. Åren går och inte mycket händer. Är tillgänglighetsfrågorna verkligen så svårlösta att politiker idag inte våga diskutera dessa i valrörelsen? Det är påtagligt tyst på såväl ledarsidor, debattsidor mm i landets tidningar.

Artikeln hittar du på följande webbsida:

http://ltz.se/ledaredebatt/debatt/1.2275552-funktionshindrade-bortprioriteras

Miljö och natur som resurs

P4 Sveriges Radio Skaraborg har gjort ett bra och intressant reportage om hur personer med funktionsnedsättningar lättare ska kunna komma ut i arbetslivet. Reportaget handlar om att trädgårdsarbete och natursköna miljöer ska kunna stimulera ungdomar att lättare komma ut i arbetslivet. Bolums trädgårdar som beskrivs i reportaget drivs av ett tiotal lokala företagare med stöd från Västera Götalandsregionen. Mer om reportaget kan du läsa på följande websida:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=3923028

Politisk handikappförening ser dagens ljus

I Gotlands Tidningar beskriver Moderaterna att man nu bildat en politisk handikappförening på Gotland som ska lyfta funktionshinderfrågorna och tillgänglighetsfrågorna.

Artikeln i Gotlands Tidningar finns på följande weblänk:

http://www.helagotland.se/gt/artikel.aspx?articleid=6200114

Syftet med bildandet av den lokala politiska handikappföreningen enligt artikeln är att man vill få fler personer med funktionsnedsättningar aktiva i politiken. Ska bli intressant att följa det lokala initiativet på Gotland.

Att inte få åka buss – vart är föraransvaret?

Nerikes Allehanda har i två nyhetsartiklar lyft upp en högaktuell problematik – den bristande tillgängligheten. Artiklarna hittar du på följande webbsidor:

http://na.se/nyheter/2.2503/1.918116-visst-ska-gert-fa-aka-med

http://na.se/nyheter/2.2503/1.917483-gert-nekades-aka-buss

Varje förare av kollektivtrafik till exempel en bussförare har en god förareutbildning. De är helt enkelt yrkesförare. Och som sådana professionella. Det är anmärkningsvärt att se händelser som ovan inträffa trots den kunskap som finns om otillgängliga miljöer och funktionshindrades förutsättningar och behov. Jag tror att det finns ett stort kunskapsbehov hos många yrkesförare vad gäller vilka stödbehov som finns i vardagen hos personer med olika funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar. Detta borde även vara en viktig fråga att diskutera i samhället. Närmast är förstås valrörelsen där det fortfarande är tämligen tyst om stora gruppers utsatthet.

Tillgängligheten debatteras i sommar och nu

Valrörelsen är i full gång och vi närmar oss valet. Jag är tillbaka efter sommaruppehållet med nya bloggkrafter. I sommar skrev jag tillsammans med funktionshinderforskaren Per-Olof Larsson vid Institutionen för socialt arbete en debattartikel i Göteborgs-Posten (GP) om att tillgänglighetsfrågorna är helt och hållet bortglömda i valrörelsen. Du kan hitta vår debattartikel på följande webbsida i GP:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.415927-tillgangligheten-ar-helt-bortglomd-infor-valet

Artikeln publicerades i GP den 28 juli och frågorna diskuteras fortfarande. Läsarkommentarer till artikeln finns på följande webbsida i GP:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.415927-tillgangligheten-ar-helt-bortglomd-infor-valet?articleRenderMode=article_full_discussion

Varför tystnad i valtider?

I en debattartikel i tidningen Hallands Nyheter skriver Jonny Persson som är rörelsehindrad och synskadad att handikappfrågorna inte syns i valdebatten. Han gör det i en kort och rak debattartikel som består av tre meningar. Den behöver nämligen inte vara längre. Budskapet är klart från debattörens sida. Och så är det. Jag konstaterar detta också så här långt i valrörelsen att de politiska partierna tycks ha tappat funktionshinderpolitiken på valresorna. Ansvariga för socialpolitiken mfl borde läsa Jonny Perssons debattinlägg. Och svaret på hans debatt borde vara kort och ärligt. Många väntar säkerligen på svar på frågan varför frågorna inte tas upp.

Läs mer om debattartikeln i Hallands Nyheter på följande sida:

http://hn.se/asikter/valdebatt/1.886031-handikappfragorna-syns-inte-i-valrorelsen

Ungdomar undersöker tillgänglighet

I dagens tidning av Östersundsposten (2 juli) undersöker ungdomar i Östersund tillgängligheten i samhället. Trånga utrymmen, trösklar, trappor mm undersöks och beskrivs i nyhetsartikeln. Undersökningen handlar om att samla in material till tillgänglighetsguiden i kommunen. En intressant och viktig artikel. Det är glädjande att se att ungdomar arbetar med tillgänglighetsfrågorna. Jag tror att mycket av otillgängliga miljöer mm handlar om attityder och okunskap. Att förändra attityder och okunskap kräver tid och det är viktigt att unga personer kan vara förebilder för andra. Att mäta och undersöka tillgänglighet kan vara ett led i ett sådant förändringsarbete. Bra att Östersundsposten uppmärksammar detta.

Artikeln i Östersundsposten hittar du på följande webbsida:

http://op.se/ostersund/1.2151122-bildextra-de-testar-tillgangligheten

Frihetsfråga i reportage

Läser i Dalarnas Tidningar idag om ett reportage om Christian. Det handlar om upplevelser av frihet trots begränsningar i den fysiska friheten och rörligheten. Rubriken är ”Fysisk frihet är överskattat”. Bra och viktigt att berätta om livet efter rehabiliteringen och nuläget. I min doktorsavhandling (Förmåga till välfärd. Trafikskadades upplevelser och liv – ett drama om bemästring, 1998) berättade trafikskadade som jag mötte i mitten av 1990-talet hur de fokuserade på saker som de kunde göra. Frihet innebär många olika saker. Det viktiga är att se möjligheterna och vara öppen för nya chanser. Reportaget om Christian visar på vilka möjligheter som berättelsen har och viljan att berätta om vilka möjligheter som faktiskt finns.

Reportaget om Christian i Dalarnas Tidningar 30 juni 2010:
http://www.dt.se/nyheter/borlange/article683862.ece

Otryggheten och arbetet - en gång till

I en debattartikel i tidningen Norra Västerbotten skriver riksdagsledamoten Hans Backman om lönebidrag och den stress som detta kan ha för personer med funktionsnedsättningar. Skribenten menar att det finns risk för otrygghet och ”inlåsning” i ett lönebidragssystem som bara varar i fyra år. I artikeln beskrivs också att det för alla borde finnas en möjlighet att kunna fortsätta jobba på sin arbetsplats. Det är intressant att ta del av medierapporteringen nu i sommar. Allt fler artiklar (och förtroendevalda i olika politiska partier) skriver om arbetets betydelse inom funktionshinderpolitiken och för den funktionsnedsatta människan. Men vad kommer att hända? Vad kommer att realiseras? Debatter initieras men sedan blir det tyst. Vem besvarar en debattartikel i tidningen? Kanske någon annan gör det. Kanske den blir helt och hållet obesvarad. I en valrörelse väcks vallöften och förhoppningar. I sommarens s.k. ”nyhetstorka” inom media väcks också förhoppningar när något uppmärksammas för utsatta grupper. Men vad händer sedan? Bristerna med lönebidragen och det svenska lönebidragssystemet är inte något nytt. Återstår att se vad som händer med varaktigheten och tillträdet på arbetsmarknaden för alla.


Artikeln ”Jobbcheckar ger funktionshindrade arbete” finns på följande webbsida:

http://norran.se/val2010/opinion/article1066166.ece

Sämre levnadsvillkor – vad hjälper det?

Idag rapporterar Sveriges Radio P4 Norrbotten om en rapport från Socialstyrelsen som släppts. Personer med funktionsnedsättningar har mycket sämre levnadsvillkor än genomsnittsvensken. Sämre ekonomi, lägre utbildningsnivå och svaga förbindelser till arbetsmarknaden konstateras. Men vad är egentligen nytt? Medierna går nu in i en period av sommartorka = nyhetstorka. De dåliga levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar är ingen nyhet. Det har varit känt under lång tid. Till och med när Välfärdsbokslutet (den statliga utredningen om välfärd i Sverige) som presenteras för flera år sedan. Hur ska denna utveckling vändas? Vad finns det för några nya infallsvinklar på denna problematik? Vilka följdeffekter får det inte bara i semestertider utan också i livet för den drabbade och hennes närmaste? Detta borde vara frågor att bevaka i större utsträckning. De dåliga levnadsvillkoren har varit i många år.

P4 Norrbottens rapportering idag finns på följande länk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=3816275

Livskonsekvenser efter trafikolycka

Det är sommartider och många av oss är ute på vägarna och rör oss. Vi färdas i fordon, bilar, motorcyklar o.s.v. Eller cykeln. Och så händer olyckan. Plötsligt och oväntat. Den kan få svåra följer. Det vittnar det reportage om Göran som Aftonbladet nyligen gjort och publicerat. Olyckan inträffade år 1985. Aftonbladet gör uppföljning 2010. Det är bra. Vi måste lära och se livskonsekvenserna av en olycka. Reportaget läser du på nedan länk.


http://www.aftonbladet.se/wendela/article7347705.ab

Funktionshindrade hos polisen

Polisen i Sverige börjar nu i utåtriktad form via medierna berätta om att de börjat rekrytera personer med funktionshinder till polisiärt arbete. Länspolismästaren i Stockholm uttalar sig i Sveriges Radio P4 Gotland att detta är en satsning för de funktionshindrade. Enligt min mening är det viktigt att polisen rekryterar alla personer med bra kompetens och erfarenheter. Detta gäller i hög grad inom funktionshinderområdet. Tillgänglighetsfrågor i samhället är något som ska fungera. Inslaget i SR P4 Gotland är bra och intressant.

Läsa mer om funktionshindrade hos polisen, se weblänk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2222&artikel=3801024


Polisens insatser för tillgängliga miljöer finns också beskrivit på polisens webportal:

http://www.polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Stockholm/april-juni/En-insats-for-tillganglighet/

Barnen och tillgängligheten

Tillgänglighet är något som berör alla. I dagens tidning av Nya Wermlandstidningen finns en artikel om att Åmål har fått en ny tillgänglighetsanpassad lekplats. I artikeln står att läsa att det från och med i år 2010 ska finnas minst en (1) lekplats som är tillgänglighetsanpassad i kommunen. Vad menas med det egentligen? En lekplats av hur många? Och varför drar tillgänglighetsarbetet i så många kommuner ut på tiden? En viktig fråga att ställa i sammanhanget är vem som är vinnare på ett utdraget tillgänglighetsarbete? Barn med funktionsnedsättningar blir de stora förlorarna. Tillgänglighet kostar så lite och det som görs tillgängligt kommer alla till del.

Läsa mer om artikeln kan du göra genom nedan weblänk:

http://www.nwt.se/saffle/article727973.ece

Vikten av att synliggöra sjukhuskuratorn

Under flera år har det diskuterats om betydelsen av att synliggöra sjukhuskuratorn inom hälso- och sjukvården. Det är hög tid för att legitimera kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Detta läser jag idag i tidningen Kristianstadsbladet. Gunvor Wessberg, kurator och representant för Akademikerförbundet SSR skriver att en legitimering på sikt kan främja tillgängligheten. Men framför allt skriver hon om att en legitimation handlar om ett bevis på kompetens, kvalitet och erfarenhet. Under senare tid har allt fler vårdcentraler börjat anställa kuratorer. Det innebär att det kurativa arbetet förstärks också inom primärvården.
I artikeln krävs fler kuratorer inom hälso- och sjukvården. Ett bra initiativ och viktig fråga! Bra att kuratorerna bryter tystnaden. Det kurativa arbetet inom hälso- och sjukvården har varit eftersatt under lång tid. Vill du läsa mer om sjukhuskuratorn i debatten, kan du läsa mer via följande länk:

http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article904939/Legitimera-kuratorerna.html

Medierna kan bli bättre

Medierna (press, radio och tv) har i det journalistiska uppdraget att bevaka och uppmärksamma den lilla och utsatta människans intressen i samhället. Särskilt utsatta grupper som till exempel personer med funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar är exempel på sådana grupper. Jag vet att det finns journalister som är intresserade och duktiga på att rapportera och skriva om funktionshinder och funktionsnedsättningar i samhället. Jag har själv mött flera sådana reportrar. Men den utsatta människans röst i samhället borde komma fram betydligt mer än vad som är fallet idag. Vi har många medier till exempel ett stort antal tidningar runtom i landet som har möjligt att bevaka intressen, situationer, utanförskap men också möjligheter och rikedomar. Då och då gör jag sökningar i olika databaser. Ibland får jag napp när jag söker efter funktionshinder och funktionsnedsättningar i det journalistiska nyhetsflödet. Att tränga igenom med socialpolitiska frågor är inte helt lätt i det stora mediabrus som finns. Jag skulle vilja, som forskare, läsa mer om hur brukare, patienter, klienter (eller vilka benämningar som nu används) har det i sin vardag. Jag vet att medierna kan bli bättre på att bevaka den utsatta människans situation. Kanske är det så att journalisten behöver lite hjälp på traven för att kunna uppmärksamma ett problem eller en möjlighet för en person eller grupp i samhället. Vardagsberättelserna och vardagslivet behöver skildras. Genom att läsa och ta del av hur människor har det, hur de upplever vår tids socialpolitik eller hennes utanförskap, kanske jag och du kan bli lite klokare. Jag tror i alla fall det.

Lundensarna toppar tillgängligheten

Idag (18 juni) berättas det i medierna att Lunds universitet ligger i topp bland alla statliga myndigheter vad gäller att ha uppnått krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) har gjort en mätning av totalt 271 myndigheter. Det handlar bland annat om att myndigheterna har gjort sina webbplatser ordentligt tillgängliga för personer med synnedsättningar. Det blir en stor utmaning för andra lärosäten att följa efter. I år 2010 ska ju alla miljöer vara tillgängliga. Därför är det på ett sätt märkligt att det nu görs rankingslistor på vilka aktörer och myndigheter som kommit längst i sitt arbete. Vad händer om miljöer inte är tillgängliga år 2011? År 2012? Frågan som man kan ställa sig är om tillgängliga miljöer är tvingande eller om allt tillgänglighetsarbete bara handlar om visioner? Hur upplever personer med funktionsnedsättningar sina miljöer idag?

Utlovade jobbsatsningar från regeringen

Idag gjorde regeringen ett uttalande vid en pressträff som återges i tv-kanalen TV4. Fler personer med funktionshinder särskilt unga personer måste få tillträde till arbetslivet. Regeringen vill hitta nya vägar för att skapa jobb. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska utvärdera dagens insatser för funktionshindrade. Bra att något görs nu. Det är viktigt enligt min mening att det görs utvärderingar och effektmätningar. De jobb som skapas är nödvändigtvis inte varaktiga. Vad har lönebidraganställningar och praktikjobb för personer med funktionsnedsättningar inneburit i praktiken? Denna och många andra frågor måste få sina svar inom en snar framtid.

Viktigt med fortsatt kritisk granskning

Sveriges Radio P4 Göteborg rapporterar i telegramform om en lyckad jobbsatsning för funktionsnedsatta i samhället. 20 personer har fått lönebidraganställning i Västra Götalandsregionen. Enligt telegrammet ska Västra Götalandsregionen satsa 30 miljoner kronor för att skapa 100 jobbtillfällen för personer med olika funktionsnedsättningar. Ett projekt som drivs i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Så allt bra. Men det handlar inte bara om att starta upp något nytt och skapa tillfälliga arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättningar. Det skapar nämligen förhoppningar om framtiden. Och det är viktigt att alla människor ska få ha. Problemet med lönebidragsanställningarna är att de inte varar för evigt utan är begränsade i tiden. Där har vi att göra med ett stort problem nämligen – bristen i varaktighet. Att få bli kvar på arbetsplatsen med sina arbetskamrater och få känna att man får behålla sitt arbete. Innan man kan tala om en lyckad jobbsatsning för funktionshindrade är det viktigt att följa den utsatta människan hela resan d.v.s. att följa henne tiden efter lönebidragsanställningen. Vad händer då? Här har medierna en viktig roll. Den fortsatta kritiska granskningen av stöd och arbete för den funktionsnedsatta personen är viktig och borde således vara en utmaning för journalisterna att följa upp. Likaså kan detta vara en bra utmaning inom forskningsvärlden. Vilken kunskap har vi om de utsatta grupperna i samhället?

Mer om telegrammet i Sveriges Radio Göteborg P4 hittar du på följande länk:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=3784667

Funktionshinderforskning på olika håll

I slutet på min bloggsida finns nu en liten lista på olika universitetsinstitutioner runtom i världen som arbetar med funktionshinderforskning (Disability Studies). Jag kommer att följa nyheter, skriva och kommentera från de olika forskningshorisonterna. Delaktighets- och tillgänglighetsfrågor är ju något som uppmärksammas på flera håll. De sociala medierna är fantastiska egentligen. En "knapptryckning" bort på tangentbordet och så kommer man in i olika verksamheter.

ALLA TILLGÄNGLIGHETSVINNARE

Folkhälsominister Maria Larsson (KD) och Anders Sellström, riksdagskandidat i Västerbotten (KD) skriver i en debattartikel i tidningen Norra Västerbotten att situationen blivit bättre för funktionshindrade. 70 procent av landets kommuner sägs svara upp till målen för tillgänglighetskraven idag. En strategi ska tas fram för åren 2011 till 2015 så att hela Sverige ska bli tillgängligt för alla inklusive personer med funktionsnedsättningar. År 2010 är inte bara ett valår utan även ett tillgänglighetsår. Vad har blivit uppnått år 2010? Bristande tillgänglighet i miljöer kan bli rättssak i kommuner. Det vet alla. Men utanförskapet innebär stora förluster inte bara för den som drabbas utan också för nätverket och hela samhället. Varför har tillgängligheten blivit så komplicerad? Som Maria Larsson och Anders Sellström klokt avslutar sin debattartikel – ”Alla vinner på att samhället görs tillgängligt”. Läs artikeln på följande länk:

http://norran.se/asikter/debattartiklar/article1061210.ece

Tillgängligheten som försvinner

Jag är på väg till mitt arbete och tittar ned i asfalten när jag promenerar på en gata i Göteborg. Det är bara en av de gator i mängden som jag promenerar längs med varje dag. Genom att titta ned i marken kan man också göra upptäckter. Titta på bilden härintill som föreställer en markering på en gångbana. Markeringarna slits och allt mer av gångtrafikanterna på bilden försvinner. Vi ser också markeringarna på övergångsställena som försvinner allt mer medan den nöts bort. När man besöker ett sjukhus kan man också se markeringar för trappsteg som slits bort och försvinner. Markeringarna är ju där för att skapa trygghet och säkerhet. Är det en viktig fråga att lyfta upp problemet med tillgängligheten som försvinner? De vita färgmarkeringarna i asfalten som ska visa oss fotgängarens gångbana, cykelbanan eller övergångsstället är exempel på sådant som kan försvåra eller till och med förhindra ett tillgängligt samhälle. Det är ett problem. Lätt att lösa? Jag tror det.

Stark rehabilitering efterfrågas

Personskadeförbundet RTP har tillsammans med ledande forskare inom rehabiliteringsområdet i Sverige skrivit en debattartikel i Dagens Medicin om vikten av att decentralisera ryggmärgsskadevården i landet. Ett bra och tydligt upprop av sakkunniga inom området där man uppmanar landstingspolitikerna att stoppa decentraliseringen av ryggmärgsskaderehabiliteringen i Sverige. Författargruppen skriver: ”Ett koordinerat helhetsgrepp som bemöter medicinska, sociala, arbetsmässiga och samhälleliga konsekvenser av skadan krävs för en lyckad reintegration i samhället”. Det är oerhört viktigt att rehabiliteringsarbete men även forskning inom området angrips utifrån flera olika perspektiv. De sociala konsekvenserna av en ryggmärgsskada är inte bara viktiga att bemöta och uppmärksamma. Det behövs också mer forskning inom detta område.

Vill du läsa mer om artikeln och dess budskap finns mer på Personskadeförbundet RTP och i en blogg skriven av Pelle Kölhed, förbundsordförande RTP.

http://www.rtp.se/blog/2010/06/centralisera-ryggmargsskadevarden/

Säkert, tillgängligt och gratis

Jag läser dagens tidning av Eskilstuna-kuriren (10 juni). En debattartikel av den socialdemokratiska nätverksgruppen för funktionsnedsatta i Eskilstuna skriver att funktionsnedsatta borde få åka gratis. Förhållandena att all kollektivtrafik idag inte är tillgängliga är riktiga. Det är också på det viset att allt fler personer med såväl psykiska som fysiska funktionsnedsättningar har en alltmer begränsad ekonomi. Det är dyrt att resa. Såväl den fysiska tillgängligheten som prislappen för transport och förflyttning är viktiga frågor som behandlar tillgängligheten idag. För många är det självklart att hoppa på bussen, läsa tidningen och hoppa av bussen. För andra tar detta tid eller kanske till och med är en omöjlighet att klara av. Det är ingen självklarhet att kollektivtrafiken och resandet överlag idag står för trygghet, säkerhet och ekonomi. Bra att tillgänglighetsfrågorna också lyfts upp på det kommunala planet i Eskilstuna.

Artikeln hittar du på följande adress:

http://ekuriren.se/ledareasikter/asikter/1.724812-funktionsnedsatta-borde-fa-aka-gratis

Otillgänglighet blir diskriminering

Jag läser i tidningen idag en artikel om ”Otillgänglighet kan klassas som diskriminering”. Att göra miljöer och verksamheter i samhället tillgängliga är ingen valfrihet. I år 2010 ska alla miljöer vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Nu har regeringen blivit färdig med en utredning där otillgänglighet ska klassas som diskriminering i samhället. En skärpning alltså. Bristerna i nuvarande diskrimineringslag är att tillgänglighetsperspektivet inte har beaktats vilket nu flera aktörer och debattörer välkomnar. Det går alltså framåt om än ganska långsamt. Den skärpta diskrimineringslagen infördes i Sverige i januari 2009. Vilken dag blir otillgängliga miljöer klassad som diskriminering? Väntan fortsätter för många som önskar en skärpning. Vill du läsa mer om artikeln så finns den publicerad på nedan webbsida:

http://www.fria.nu/artikel/84167

Personlig assistans för vem då?

Kostnaderna för personlig assistans har under senare år ökat drastiskt. Nu drabbas personer med funktionsnedsättningar runtom i landet. Sveriges Radio P4 Örebro uppmärksammar nu ett fall med en trafikskadad man med stödbehov. Du kan lyssna på nyheten genom web-länk nedan. Utsatta människor behöver idag en röst som kan hjälpa dem med att få sina rättigheter tillgodosedda. Att dra in timmar för en brukare kan få ödesdigra konsekvenser. Hur ser behoven ut? Hur bedöms dessa behov av försäkringskassan? Och hur många människor är drabbades av indragningarna av stödformen? Hur lever man idag upp till lagstiftningen LSS och dess intentioner egentligen? Dessa frågor måste fortsätta att debatteras för de är viktiga, berör men framför allt drabbar utsatta människor i dagens samhälle.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=3764658

Att gå på val med en krycka

Nu går det undan. Elller så inte alls. Idagens tidning, Västerbottens-Kuriren i Umeå (7 juni 2010) skriver Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister (KD) tillsammans med riksdagskandidaten (KD) i Umeå Anders Sellström att det är dags att sätta hjälpmedelsfrågan på tillgänglighetsagendan. I debattartikeln ”Öka valfriheten för hjälpmedel”. De skriver om den snabba teknikutvecklingen och innovationerna inom hjälpmedel men att dessa inte finns att finna inom landstingen. Valfrihet i hjälpmedelstfrågan, tack! menar skribenterna. De skriver ”Den som behöver ett hjälpmedel ska vara huvudperson och är den som känner sitt behov bäst”. Men frågan är om det inte är så när en patient får hjälp med utprovningen av sitt hjälpmedel. En person med synnedsättning får hjälp med utprovning och träning med sitt hjälpmedel. Det kallas för grundrehabilitering. Vid sidan av detta finns stöd som ges av konsultenter och även kuratorsinsats. Inom landstingen finns traditionellt sett lång erfarenhet och kunskap att stödja och hjälpa patienten. Därmed inte sagt att detta kan förbättras ytterligare. Därför blir frågan om att kunna gå på val med en krycka d.v.s. hjälpmedelsfrågan inte helt klar. Argument för och emot är viktiga i den fortsatta tillgänglighetsdebatten.

Artikeln av fokhälsoministern hittar du på följande webbsida:

http://www.vk.se/Article.jsp?article=355125

P4 SR Göteborg och tillgänglighetsfrågan

Bra initiativ och rapportering i nyheterna i P4 SR Göteborg i veckan som gått. I medierna har uttalanden gjorts att det skulle saknas konkreta valfrågor inom funktionshinderområdet. Tillgänglighetsfrågan är enligt min mening ingen valfråga. Samhället ska vara tillgängligt år 2010. Egentligen skulle man kunna sätta punkt där. Men det går inte. Samhället är fortfarande otillgängligt och stora grupper med personer som har funktionsnedsättningar och långtidssjukdomar blir diskriminerade. P4 SR Göteborg och länken finns nedan. Tänkvärt och bra. Men vad händer nu då? En intressant blogg på webben är en blogg som handlar om just tillgänglighet och debatt. Du hittar den på nedan webbsida:

http://fulldelaktighet.nu/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=3746201

Kampen om erkännande och stöd - assistans

Det finns många personer som får för en kamp för att få ett erkännande och stöd för sin situation. Trafikskadade som skadats svårt i trafikolyckor är en sådan grupp. Jag läser en artikel i tidningen Helsingborgs Dagblad, en artikel som är några månader gammal. Och jag undrar hur det har gått med kampen om ett erkännande för den utsatthet som beskrivs i artikeln. Du kan läsa mer på länken nedan. Bra att medierna skildrar den utsatta människans kamp och gör uppföljningar i medierna. Trafikskador är ett av våra stora folkhälsoproblem efter hjärt- och kärlsjukdomar samt cancersjukdomar. Stödet för de personer som drabbats av trafikskador måste öka.

http://hd.se/klippan/2010/03/26/trafikskadad-vagras-personlig/

KD och de funktionsnedsatta

Idag, 4 juni går Kristdemokraterna (KD) ut i media (SVT Rapport) ut med budskapet att arbetslinjen ska gälla alla funktionsnedsatta i samhället som enligt KD uppgår till en halv miljon personer i landet. Arbetslösheten är alltså väsentligt högre (läs: dubbelt så mycket) som för den övriga befolkningen. Enligt medierapporteringen vill KD också att man ska satsa mer på lönebidrag för funktionsnedsatta. Låt oss stanna där så länge. Vem har sagt att framgången har vunnits med lönebidrag?
Det handlar inte bara om att få in en fot i arbetslivet. Lika viktigt är det ju att få stanna kvar på arbetsplatsen. Lönebidragen och dess usla varaktighet har handikapprörelsen d.v.s. brukarorganisationerna i Sverige stor erfarenhet av. Det är med andra ord viktigt att dra lärdomar av tidigare erfarenheter. Fina statistikuttag över sysselsättningsnivåerna är möjliga att skapa med lönebidrag men betydligt svårare att utläsa någon större varaktighet. Roligt så länge det varar kanske man kan uttrycka det för.
I SVT-rapporteringen idag 4 juni uttrycker också DHR sin skepsis över förslag med lönebidragen.

Mer om inslaget i SVT som sänds 4 juni:

http://svt.se/2.22620/1.2027882/kd_arbetslinjen_ska_galla_funktionsnedsatta?lid=puff_2027882

SKTF-ordföranden bryter tystnaden i SocialQrage

Sitter och håller det allra senaste numret av tidningen SocialQrage av SKTF. Där skriver Eva Nordmark, ordförande för SKTF en spalt med rubriken "Vem tar ansvar för den socialpolitiska debatten?". Ett mycket klokt och genomtänkt bidrag där hon också lyfter frågan om varför det är så tyst i samhället om de socialpolitiska frågorna. Läs den artikeln! Om inte socialarbetarna mer aktivt deltar i debatten och i mediarapporteringen generellt riskerar andra aktörer i samhället att vara med och sätta agendan för debatt och områdesprioriteringar. Vem tjänar på detta?

Säkert grepp - tillgängliga transporter

Att älska, att vara, att kunna.. klara av att förflytta sig från en miljö till en annan är en stor del av människans friheter. Även om kravet på mobilitet inom brukarrörelserna först vuxit sig allt starkare under senare år har längtan efter förflyttning alltid funnits hos människan. Rullstolen som hjälpmedel måste vara utrustad med bra däck som ger säkra grepp. Precis som bilen är däcken kontakten med vägytan. Tillgängliga transporter är något som ska vara uppfyllt nu under 2010. Men är det så? Kommer en person med rullstol ombord på tåget? På bussen? I morgon kan både du och jag vara användare av rullstol. En trafikolycka eller rättare sagt en krasch kan inträffa inom loppet av en sekund. Titta på bilden härintill på min blogg. Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) i Linköping gjorde för flera år sedan kraschtester med fordon som kördes in i en fast trädstam. Bilden visar resultatet då en personbil kör in i en fast trädstam i 90 km/h. Det tar bara en sekund. Vad är sannolikheten till överlevnad? Konsekvenserna av trafikolyckorna är ett av vår tids stora folkhälsoproblem och resulterar i att tusentals personer i Sverige varje år får förvärvade trafikskador av svårare natur. Hur och vad händer med deras välfärdssituationer? Att älska, att vara, att kunna... handlar då om uppnåelser och kapacitet i samhället.

Kunskap om målgrupper viktiga för LSS-handläggare

I Sveriges kommuner arbetar ett stort antal LSS-handläggare där majoriteten är socionomer. I en nypublicerad studie i tidskriften the Australian Journal of Rehabilitation Counselling (AJRC 2009;15;2) har jag tillsammans med Rafael Lindqvist (professor i socialt arbete) skrivit artikeln ”Between ‘Lifeworld’ and ‘System’: Caseworker Role Conflict in the Provision of Disability Services to People Injured by Traffic Accidents in Sweden”. Studien visade flera LSS-handläggare önskade mer kunskap om målgruppen som de möter i samband med biståndsbedömningen.

I en annan medicinsk artikel publicerad i JAMA, The Journal of American Medical Association (JAMA. 2010;303(19):1938-1945) har en forskargrupp nyligen publicerat resultat att traumatiska hjärnskador i stor utsträckning riskerar depression och oro samt en försämrad livskvalitet. Studien som är gjord vid University of Washington i Seattle, USA baseras på en långtidsuppföljning genom telefonintervjuer med patienter.

Trafikskador är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. Att möta den trafikskadade människan och identifiera hennes sociala stödbehov i vardagen fordrar inte bara utbildning och vidareutbildning. Enligt min mening måste forskningen inom området klart intensifieras eftersom en trafikolycka medför betydande traumaringar där närstående, vänner, arbetskollegor, skolkamrater m.fl. också drabbas.

Demonstrationsfriheten - ingen självklarhet

Medierna rapporterar om att tusentals människor demonstrerade i Göteborg häromdagen. Demonstrationsfriheten är ingen självklarhet för alla grupper i samhället. Vid publika evenemang där stora människogrupper samlas ställs tillgänglighetsfrågan också på sin spets. Att demonstrera eller att uttrycka sin åsikt till exempel i en debattartikel är oerhört viktigt. Men det kräver också möjligheter att kunna nå fram.

Valvindarna kommenteras i medierna. Partiprogram och valmanifest presenteras på löpande band. En fråga som var och en måste stanna upp och reflektera över är i vilken utsträckning som alla medborgare har förmåga att delta i det offentliga samtalet. Vid varje valrörelse kommer en och annan journalist på nyhetsknäcket att se om alla vallokaler och partilokaler är tillgängliga. Det är alltså inga självklarheter vi talar om. Nyhetsknäck på nyhetsknäck repeteras budskapet att tillgängligheten kanske inte är på topp. Det finns människor som är utestängda från såväl demonstrationer som valdeltagande. Hur hanterar vi dessa frågor?

Funktionshindervänligheten idag

Välkommen till min nyöppnade bloggsida! Här kommer jag att leverera tankar och reflektioner utifrån pågående men också avslutad debatt och diskussioner om funktionsnedsättningar och funktionshinderpolitiken. Om du har synpunkter mm får du gärna höra av dig! Hälsningar Jörgen Lundälv

Under våren hade jag tillsammans med en forskarkollega Per-Olof Larsson vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet en debattartikel som var införd i Dagens Socialförsäkring (Nr 2, Februari 2010). Det är en tidning för bland annat anställda inom Försäkringskassan i Sverige. Vi ville nå ut till de som arbetar inom myndigheten Försäkringskassan med en diskussion om enkelhet och funktionshindervänlighet. I enkelheten finns vanligtvis de bästa lösningarna. Och det gäller egentligen alla. Varför ska vi tala om funktionshindervänlighet? Varför är frågan angelägen överhuvudtaget? Vi menade i artikeln att man i samhället borde kunna skapa en plattform, en utgångspunkt för den funktionshindrade människan så att hon kan ges tillträde till de service och stödmöjligheter som faktiskt ska erbjudas i vårt välfärdssamhälle. Därför menade vi att man borde slå samman arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa till en enda lokal enhet som ansvarar för att personer med funktionsnedsättningar kan få in en fot på arbetsmarknaden. Debatten påbörjades i februari och sedan dess har det tämligen varit tyst. Det går naturligtvis att tolka tystnad på flera vis. Den goda tystnaden inbjuder oss alla till reflektion och ett kritiskt förhållningssätt. En tystnad som är värre att hantera är dock bristen på engagemang och ursäktande om tidsbrist och förbiseenden. Delaktighet och tillgänglighetsfrågor för personer med såväl medfödda som förvärvade funktionsnedsättningar är något som är självklart. Men hur långt har vi kommit i tillgänglighetsfrågan egentligen? År 2010 skulle ju vara "tillgänglighetens år" dvs miljöer skulle vara tillgänlighetsanpassade och funktionsdugliga. Vart tog tillgänglighetsdiskussionen vägen? /Jörgen Lundälv, 1 juni 2010